I diskussioner kring stadens ekonomiskt utmanande läge efterlyser Finlands svenska lärarförbunds lokala lärarförening mod av beslutsfattarna att inte minska den så viktiga timresursen. Våra gruppstorlekar är hanterbara i dagsläget och varje lärarresurs vi har just nu är alldeles nödvändig för att kunna möta våra barn och ungas behov, säger Niclas Zweigberg, ordförande för Raseborgs lärarförening.
Category: På gång
-
Den åländska skolans stödsystem fungerar inte i praktiken – många barn och unga blir utan den hjälp de har rätt till
Finlands svenska lärarförbunds lokalförening på Åland uttrycker oro över de knappa resurserna som finns för att förverkliga stödet för lärande och skolgång. Vi har en hel del elever som faller mellan stolarna, som inte får det stöd de har rätt till eftersom personalen inte räcker till, säger Karsten Steiner, ordförande för Ålands lärarförening.
-
Vadå lärarregister?
OAJ och FSL har redan länge talat för ett lärarregister. I början av 2021 utnämnde dåvarande forsknings- och kulturminister Annika Saarikko tre utredningspersoner att göra en utredning om grundandet av ett lärarregister och insamling av data gällande lärare. Varför behövs registret och vad handlar det egentligen om? Vi listar åtta punkter.
-
FSL ger en fjäder i hatten till lokala eldsjälar
På Världslärardagen den 5 oktober 2021 inleder FSL:s lokalföreningar en ny tradition genom att dela ut en helt ny utmärkelse. En medlem i varje lokalförening får då en fjäder i hatten för sitt engagemang och sin aktivitet i föreningen.
-
Vi godtar inte avsevärt sämre förutsättningarna för minoriteten i vårt tvåspråkiga land
FSL avfyrade genom eventet ”Från läromedel till lärresurs – på svenska i Finland” startskottet för en gemensam lösningsinriktad diskussion kring problematiken med tillgången på läromedel.
En av förutsättningarna för att den svenskspråkiga utbildningen ska vara likvärdig med den finska och av hög kvalitet är tillgången på läromedel. Betydelsen av läromedel för en minoritet är rimligen ännu större än för majoriteten.
-
Titta på programmet “Från läromedel till lärresurs – på svenska i Finland”
FSL tog i augusti initiativet till en heldag med fokus på den finlandssvenska läromedelssituationen. Under en förmiddag i Akavahuset i Helsingfors fick vi lyssna på flera intressanta inlägg kring både kvalité, efterfrågan och utbud samt finlandssvenska särdrag, digitalisering och författarskap. Vi är både glada och stolta över de diskussioner som sedan fördes under eftermiddagens rundabordssamtal och tackar alla aktörer som deltog och kom med lösningsorienterade tankar och förslag framåt.
-
Vasa får en anmärkning av Regionförvaltningsverket – fel att gå över till distansundervisning
Det står nu klart att Vasa stads beslut i december 2020 att gå över till distansundervisning fattades på felaktiga grunder. Det slår Regionförvaltningsverket fast i sitt utlåtande. Beslutet fattade sinte så som lagen föreskriver, myndighetens utredningsbegäran har inte besvarats noggrant och beslutet var bristfälligt motiverat konstaterar RFV.
-
Distansundervisning på lättvindiga grunder?
I Vasa finns ett fall där man kommer att granska om beslutet om distansundervisning fattades på lösa boliner. Den 14.12.2020 beslöt social- och hälsovårdsnämnden att eleverna i åk 7-9 i Vasa stads skolor övergår till distansundervisning terminen till slut. “Vasa gick emot alla riktlinjer. Man får inte för säkerhets skull lägga skolor på distans. Jag tycker inte att det är rätt att göra det.” Så säger Bernt Klockars, som fungerar som ledande rektor vid Vasa övningsskola
-
Den ständigt aktuella samplaneringen
Samplaneringen är en del av lärarnas arbetstid som igen och igen blir föremål för diskussion. Frågor om samplanering kommer till oss ombudsmän i en jämn takt under hela läsåret, både från lärare och rektorer som funderar på någon aspekt av samplaneringen.
-
Kartlägga behov av stöd – hur ska det göras?
Lika viktiga som alla extra resurser till skolan är just nu är att pengarna landar rätt, att de går till att reparera de skador som är mest akuta. I skrivande stund är det en utmaning eftersom man inte exakt vet hur läget ser ut, var resurserna kommer att behövas som mest. Man kan inte riktigt säga hur behovet ser ut, eleverna och studerandena har knappt klivit över tröskeln till skolhuset och inlett sin termin.
Att anställa lärare i slutet av sommaren är långt ifrån en optimal tidpunkt och skolor får med ljus och lykta söka hugade. Det finns inte oändligt med lärare, vilket i värsta fall kan innebära att man inte får den typ av lärare som klarar de lägen där kunskapsluckor finns. Ett par extra matematiklärare är inte det man behöver om stödbehovet finns inom språkkunskaperna, till exempel. Ett läge där lärarens kunskaper formar stödet istället för att elevens behov styr, riskerar att uppstå.