På grund av coronapandemin och rådande restriktioner tvingades man flytta fram Educamässan till 2023. För det svenksspråkiga kvarteret Hörnans del har vi beslutat att gör det samma. Även FSL:s kvällsfest i slutet av januari är inhiberad, vi ordnar festen nästa år istället!
FSL vill tacka alla utställare och samarbetsparter för det planeringsjobb som gjorts inför Educamässan och ser fram emot att få ordna mässan nästa år istället.
Fredagen den 7 januari 2022 kom regeringen med en rad nya rekommendationer som rör skolan. Bland annat vill man att elever och studerande i grundskolan och på andra stadiet ska testas två gånger i veckan med självtest. Vad innebär det här i praktiken?
FSL förutsätter att snabbtesten tas hemma och är på hemmens ansvar.
I dagsläget är frågorna betydligt fler än svaren på den här frågan. Enligt uppgifter kommer tydligare instruktioner om bland annat distribuering, testning och kontroll de närmaste dagarna. FSL förutsätter att snabbtesten tas hemma och är på hemmens ansvar.
– Kostnadsfrågan här är också relevant. Testerna är långt ifrån gratis och får inte betalas med medel tänkta för undervisningen, säger Inger Damlin som konstaterar att staten signalerat att kommunerna kommer att kompenseras fullt ut.
Regeringen vill också se en effektiverad användning av munskydd i skolorna, vad innebär det?
“Personalen har inte kapacitet att agera mera “munskyddspoliser” än de redan gör.”
Som med de flesta rekommendationer för skolan är det de lokala myndigheterna som fattar beslut kring hur de implementeras och på flera håll i landet har man i helgen kommit med specificeringar. I vissa kommuner kan det handla om att utöka munskyddsrekommendationen att gälla även de lägre klasserna eller gå in för ffp2-masker.
– Personalen har inte kapacitet att agera mera “munskyddspoliser” än de redan gör. Här vädjar vi till vårdnadshavarna att instruera sina barn och ungdomar i att använda munskydd. Det är viktigt att alla ser myndigheters uppmaningar som viktiga för att bromsa pandemins framfart, säger Damlin.
FSL förväntar sig att de lokala myndigheterna är tydliga i sin kommunikation kring vad det här innebär i praktiken.
Eftersom smittläget är svårt måste man i skolorna räkna med en hel del elever och studerande i karantän och att behovet och förväntningarna på speciella undervisningsarrangemang kommer att vara stort.
Lärarfackets linje i frågan om så kallad hybridundervisning är att lärarna inte kan förutsättas ge både närundervisning och distansundervisning via videouppkoppling samtidigt. Med hänvisning till arbetsledningsrätten kan trots allt arbetsgivaren bestämma vilket jobb som utförs, var det utförs, med vilka redskap och vid vilken tidpunkt det utförs, en lärare kan med andra ord inte vägra strömma sin undervisning.
Lärarfacket uppmanar om lokala förhandlingar kring ersättning för så kallad hybridundervisning, så som man till exempel gjort på Åland.
Strömningen ska i så fall utföras på ett sådant sätt så att så lite merarbete som möjligt uppstår. Om ett avsevärt merarbete uppstår ska man avtala om ersättning till läraren för detta, ta kontakt med din förtroendeman om saken!
Lärarfacket uppmanar om lokala förhandlingar kring ersättning för så kallad hybridundervisning, så som man till exempel gjort på Åland.
– Jag tycker det är viktigt att framhålla att varken samhället, hemmen eller personalen kan förvänta sig att undervisningen ska hålla samma nivå om den sköts på olika sätt samtidigt. Pandemin kräver undantagsarrangemang och kvalitén lider, det här något som vi alla måste acceptera, säger Damlin.
När det kommer till frågor om karantän uppmanar FSL alla sina medlemmar att vara i kontakt med de lokala sjukvårdsmyndigheterna och med den egna arbetsgivaren. Vi vet att smittspårningen och testningen är överbelastad på många håll och att man i flera städer och kommuner nu lägger om smittspårningen.
“Utgångspunkten är ju att vid symptom med låg tröskel isolera sig och vid behov låta testa sig.”
– Det råder en del oklarhet kring de här frågorna och direktiven varierar också mellan regionerna. Här gäller det att följa med de lokala myndigheternas anvisningar och de anvisningar arbetsgivaren ger. Utgångspunkten är ju att vid symptom med låg tröskel isolera sig och vid behov låta testa sig, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare vid FSL.
Om arbetsgivaren betalar ut lön och arbetstagaren är frisk men i karantän, officiell eller frivillig, är utgångsläget det att man kan komma överens om arbetsuppgifter som ska göras. Arbetsgivaren måste då förse arbetstagaren med arbetsredskap för arbete på distans.
– På många håll försöker man strukturera undervisningen så att eventuella lärare i karantän sköter distansundervisningen och lärare på plats sköter närundervisningen. Det här kan vara en fungerande lösning som är värd att överväga, säger Wikström.
Om lön inte betalas ut utan arbetstagaren får FPA:s dagpenning, finns inget arbetstvång.
Det gör vi och det kräver vi att din arbetsgivare också gör.
– Pandemin är en kris vi tillsamman måste ta oss igenom, men det innebär inte att du som arbetstagare ska behöva äventyra din hälsa. Som förbund gör vi allt vi kan för att upplysa, påminna och uppmana arbetsgivarna att ta sitt ansvar. Arbetarskyddslagstiftningen måste följas, säger Damlin.
FSL efterlyser ständigt tydliga direktiv och rak och redig kommunikation. Vi har föreslagit en rad åtgärder för att det ska vara tryggt och säkert för dig att arbeta i våra skolor och läroinrättningar; till exempel vaccinprioritering, säkerhetsutrustning, ventilation, mer resurser för stödformer etc.
– Förra veckans fiasko visar bara att det finns mycket kvar att göra. Nu är högsta prioritet att få myndigheterna och beslutsfattarna att förstå att vi behöver tydliga direktiv och information för att få skolvardagen att rulla.
På en del håll i landet, till exempel i Huvudstadsregionen, läggs smittspårningen nu om eftersom hälsovården är så belastad. Då blir det ännu viktigare att alla tar sitt ansvar för att förhindra att smittan sprids. Så här twittrade förbundsordförande Inger Damlin på måndagen den 10 januari:
I ett läge då smittspårning läggs ner
är det à och o att alla som vet om att man exponerats eller har symptom stannar hemma. Alla måste ta eget ansvar för att skolan ska kunna rulla på. Effektiverad maskanvändning måste tas på allvar av alla!— IngerDamlin (@IDamlin) January 10, 2022
… som gäller din arbetshälsa, det kan gälla frågor kopplade till coronaviruset men också arbetsbelastningen som pandemin medför, uppmanar vi dig att vara i kontakt med företagshälsovården. Arbetsgivaren är skyldig att sköta om sina arbetstagares arbetshälsa och säkerhet, detta gäller även under en pandemi. Arbetsgivaren har en skyldighet att med de medel som står tillhands minska på de faktorer som orsakar en risk för de anställdas arbetshälsa.
Din förtroendeman är expert på lokala avtalsfrågor och kan hjälpa dig att tolka direktiv och diskutera till exempel ersättning och andra rättigheter du som arbetstagare har.
Du är också alltid välkommen att ta kontakt med våra rådgivare på FSL, antingen per mejl, telefon eller via frågelådan här på vår webb.
– Det är olycklig att man bollar av och an med skolan som en slags politisk spelbricka. Vi har levt med pandemin ett bra tag nu och man skulle förvänta sig mindre maktkamp mellan olika ministerier och myndigheter och mer framförhållning och samsyn, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL,som inte kan förstå varför beskedet inte kunde ha levererats tidigare och gjort omställningen något lättare.
Både timingen och tidtabellen för förslaget har kritiserats hårt och med tanke på alla de lokala beslut som fattats under fredagen, kan man konstatera att regeringens besked ikväll kom för sent, utbildningsanordnarna kunde inte vänta så länge.
FSL har från första början kritiserat ministeriets sista minuten-förslag om en nationell rekommendation om distansundervisning. Förslaget har förbryllat och skapat merarbete ute i kommunerna, en rekommendationen förändrar inte heller det faktum att man på lokalnivå beslutar om distansundervisning.
– Vi vet att närundervisning är den bästa pedagogiska lösningen för våra barn och unga. Flera städer, till exempel Helsingfors, Borgå och Åbo, har redan tidigare idag meddelat att de inleder vårterminen med närundervisning på måndagen, säger Damlin.
FSL ser risker med att så många, bland annat Institutet för hälsa och välfärd, motsätter sig regeringens rekommendation om distansundervisning.
– Smittläget är alarmerande och som förbund har vi förståelse för att något måste göras men för tydlighetens och jämlikhetens skull hade det kanske varit vettigare att ta i bruk undantagslagen igen, säger Damlin.
Pandemins framfart skapar en stor oro bland undervisningspersonalen och åsikterna kring hur undervisningen borde arrangeras varierar. FSL understryker att det är arbetsgivarens ansvar att göra allt för att garantera lärarnas och rektorernas arbetssäkerhet, såväl i när- som distansundervisning.
– Arbetsgivarna måste visa personalen att man tar deras hälsa och säkerhet på största allvar. Trots att vi är bättre förberedda på snabba omställningar än någonsin är det tidskrävande och belastande för våra rektorer och lärare. Som förbund är vi väldigt oroliga över yrkeskårens ork nu och på längre sikt.
En period av distansundervisning utplånar inte heller pandemin. FSL vill se snabba åtgärder för att det ska vara så tryggt som möjligt att återgå till närundervisning.
– Vi vill bland annat se en prioritering i vaccinationsordningen för personalen, omfattande användning av munskydd och en seriös utredning av snabbtest av skolbarn. Det är fortsättningsvis viktigt att elever och studerande som uppvisar förkylningssymptom stannar hemma, säger Damlin.
Personalbrist och hög arbetsbelastning är ett mycket sannolikt scenario i början av terminen och Damlin vädjar om förståelse för att skolan inte kan prestera på samma höga nivå som i normala fall.
– Vi kräver att utbildningsanordnarna ser över tillgången på utrustning och maximerar förutsättningarna för olika typer av undervisningsarrangemang. Vi uppmanar hemmen att med låg tröskel kommunicera med skolan om eventuella utmaningar. Vi hoppas också på mycket stöd och uppmuntran inom kollegierna för att värna om välbefinnandet och orken.
FÖR MER INFORMATION:
Inger Damlin
förbundsordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300
Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959
– Det är olycklig att man bollar av och an med skolan som en slags politisk spelbricka. Vi har levt med pandemin ett bra tag nu och man skulle förvänta sig mindre maktkamp mellan olika ministerier och myndigheter och mer framförhållning och samsyn, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL,som inte kan förstå varför beskedet inte kunde ha levererats tidigare och gjort omställningen något lättare.
Både timingen och tidtabellen för förslaget har kritiserats hårt och med tanke på alla de lokala beslut som fattats under fredagen, kan man konstatera att regeringens besked ikväll kom för sent, utbildningsanordnarna kunde inte vänta så länge.
FSL har från första början kritiserat ministeriets sista minuten-förslag om en nationell rekommendation om distansundervisning. Förslaget har förbryllat och skapat merarbete ute i kommunerna, en rekommendationen förändrar inte heller det faktum att man på lokalnivå beslutar om distansundervisning.
– Vi vet att närundervisning är den bästa pedagogiska lösningen för våra barn och unga. Flera städer, till exempel Helsingfors, Borgå och Åbo, har redan tidigare idag meddelat att de inleder vårterminen med närundervisning på måndagen, säger Damlin.
FSL ser risker med att så många, bland annat Institutet för hälsa och välfärd, motsätter sig regeringens rekommendation om distansundervisning.
– Smittläget är alarmerande och som förbund har vi förståelse för att något måste göras men för tydlighetens och jämlikhetens skull hade det kanske varit vettigare att ta i bruk undantagslagen igen, säger Damlin.
Pandemins framfart skapar en stor oro bland undervisningspersonalen och åsikterna kring hur undervisningen borde arrangeras varierar. FSL understryker att det är arbetsgivarens ansvar att göra allt för att garantera lärarnas och rektorernas arbetssäkerhet, såväl i när- som distansundervisning.
– Arbetsgivarna måste visa personalen att man tar deras hälsa och säkerhet på största allvar. Trots att vi är bättre förberedda på snabba omställningar än någonsin är det tidskrävande och belastande för våra rektorer och lärare. Som förbund är vi väldigt oroliga över yrkeskårens ork nu och på längre sikt.
En period av distansundervisning utplånar inte heller pandemin. FSL vill se snabba åtgärder för att det ska vara så tryggt som möjligt att återgå till närundervisning.
– Vi vill bland annat se en prioritering i vaccinationsordningen för personalen, omfattande användning av munskydd och en seriös utredning av snabbtest av skolbarn. Det är fortsättningsvis viktigt att elever och studerande som uppvisar förkylningssymptom stannar hemma, säger Damlin.
Personalbrist och hög arbetsbelastning är ett mycket sannolikt scenario i början av terminen och Damlin vädjar om förståelse för att skolan inte kan prestera på samma höga nivå som i normala fall.
– Vi kräver att utbildningsanordnarna ser över tillgången på utrustning och maximerar förutsättningarna för olika typer av undervisningsarrangemang. Vi uppmanar hemmen att med låg tröskel kommunicera med skolan om eventuella utmaningar. Vi hoppas också på mycket stöd och uppmuntran inom kollegierna för att värna om välbefinnandet och orken.
FÖR MER INFORMATION:
Inger Damlin
förbundsordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300
Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959
(Den här texten är en översättning och bearbetning av OAJ:s nyheter från 17.12.2021 och 19.12.2021, på finska).
FSL:s förbundssekreterare Pocke Wikström säger till tidningen Läraren att det finns andra åtgärder som kan användas framom en förlängning av jullovet.
– Vi har ju möjligheten till distansundervisning inom den grundläggande utbildningen som vi har tillgripit tidigare då smittläget varit besvärligt. Vi har ju inte avbrutit undervisningen i vårt land under pandemin tills vidare och lagen ger utbildningsanordnarna möjlighet att gå in för distansundervisning, säger han.
– En förlängning av jullovet med några dagar utrotar inte coronan från Finland, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.
Att förlänga läsåret in i juni skulle också föra med sig problem av andra slag, till exempel kring bedömning och elevantagningar. Luukkainen konstaterar också att det är utbildningsanordnarna som enligt gällande lagstiftning har behörigheten att fatta beslut om att flytta skoldagar, inga andra myndigheter.
– Att förlänga jullovet innebär att skolan stängs helt, vilket garanterat får mer negativa konsekvenser för våra barn och unga än en period av distansundervisning, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande och efterlyser en möjlighet till regionala och kommunala lösningar.
Luukkainen har diskuterat frågan under ett coronamöte för undervisningssektorn ordnat av undervisningsminister Li Andersson förra fredagen. Enligt honom sköt även de andra mötesdeltagarna ner tanken om en förlängning av jullovet.
Om daghem, skolor och läroanstalter hålls öppna, måste man ta i bruk alla till buds stående medel för att skydda undervisningspersonalen. FSL och OAJ kräver omedelbara åtgärder och riktade, mera precisa anvisningar och instruktioner.
I Estland till exempel, använder man sig av snabbtest. Varför har man inte utrett användningen av dem även i Finland?
Luukkainen säger att man måste följa med hur man gör i andra länder och ta i bruk metoder som bevisligen fungerar i kampen mot coronaviruset.
– I Estland till exempel, använder man sig av snabbtest. Varför har man inte utrett användningen av dem även i Finland? Och varför utvidgas inte användningen av munskydd?
Minister Andersson lovade för över en vecka sedan uppdaterade coronainstruktioner för daghem, skolor och läroanstalter.
– De här behövs nu, så att verksamheten kan planeras för tiden efter årsskiftet. Under hela hösten har fältet tampats med för långsam testningstakt, bristande luftcirkulation och otydlig kommunikation. Dessutom ligger smittspårningen ofta så långt efter att man måste vänta på svar alltför länge, samtidigt som planeringen av verksamheten är beroende av karantänsbesluten, konstaterar Luukkainen.
Otydliga instruktioner och olika praxis på olika områden, olika kommuner och till och med i skolorna innebär en ökad arbetsbelastning för daghemsföreståndare, lärare och rektorer.
Hur har man tänkt att det här ska vara hanterbart utan mer resurser för ledarskapet?
– Det råder en outtalad förväntan om att rektorerna ska vara tillgängliga dygnet runt. Nya direktiv kan komma med några timmars varsel och så måste man ställa om. Hur har man tänkt att det här ska vara hanterbart utan mer resurser för ledarskapet? Det här är mycket nonchalant och slår hårt mot en överbelastad yrkeskår, säger Damlin.
Vi ska bevaka avtalsförhandlingarna och idka påtryckningar för så fördelaktiga resultat som möjligt – viktigt för var och en.
Vi ska stärka vår position som en viktig utbildningspolitisk aktör på svenska i Finland.
Vi ska måna om…
Vi ska måna om våra förtroendevalda och bjuda på ett evenemang för att stärka vår gemensamma röst och bidra till den fackliga sammanhållningen.
Vi ska dela ut mer pengar än någonsin till föreningarna så att de kan ordna verksamhet som gör att du som FSL:are mår bättre och orkar bättre med ditt viktiga uppdrag.
Vi ska bli hållbarare…
Vi ska bli hållbarare i vår verksamhet och det ska synas i allt vi gör och alla beslut vi tar.
Vi ska ta oss an ett strategiarbete för att vår organisation ska kunna möta framtidens fackföreningsbehov.
Och naturligtvis vill vi…
Och naturligtvis vill vi genom vår verksamhet vara förbundet nära medlemmen, det förbund som du känner stöd av och som du gärna kontaktar i smått och stort.
Vill du ta del av en detaljerad plan för vår verksamhet i år, kolla in vår verksamhetsplan för 2022 och kom med dina egna idéer och tankar för FSL i år.
I förra veckan offentliggjorde OAJ att styrelsen slagit fast att man i de kommande förhandlingarna eftersträvar ett flerårigt löneprogram. Detta är alltså en prioriterad målsättning för lärarfacket. I FSL:s enkät svarar 42 procent att man borde prioritera minskad bunden arbetstid, alltså till exempel mindre undervisning, framom löneförhöjningar. Men här bör vi då notera att majoriteten på 58 procent inte anser att en sådan förhandlingsmålsättning ska prioriteras, man kan alltså anta att den här 58 procenten anser att löneförhöjningar är viktigare. I den här väldigt grundläggande frågan har vi alltså idag en ganska splittrad medlemskår.
Följdfrågan blir också om vi kommer åt problemet med arbetsmängden med en sänkning med en timme?
Min magkänsla säger att usk-frågan åter har diskuterats mera under de senaste två-tre åren och helt klart är att den ökade stressen och minskade hanterbarheten av den totala arbetsmängden åter har kastat ljuset på undervisningsskyldigheterna. Att sänka klasslärarnas usk med en timme kostar 1,4 procent av bilagans totala lönesumma, motsvarande kostnad för ämneslärarna i grundskolan är 1,3 procent. Följdfrågan blir också om vi kommer åt problemet med arbetsmängden med en sänkning med en timme? Och sänker vi med en timme för alla så har vi ännu inte åtgärdat skillnaderna på något sätt, om det är orsaken till att man vill ändra på usken. Att sänka med två timmar blir dubbelt så dyrt och är väl ändå i ärlighetens namn en smått utopistisk målsättning för en avtalsrunda, samtidigt innebär det en lönesänkning då inflationen äter upp lönen underifrån när alla pengar satts på att minska mängden undervisning.
Personligen hör jag till dem som också irriterar mig på usken av olika anledningar, men ombudsmannen i mig blir ibland inte klok på om det är vettigt att gå inför att åtgärda den eller om det vore klokast att börja från ett rent bord med något nytt.
Årsarbetstid då kanske, en möjlighet att ändra och göra om från grunden? Nej säger medlemskåren (78 procent) i vår enkät. Årsarbetstid verkar fortfarande vara ett begrepp och system som inte växer i popularitet bland medlemmarna. Personligen hör jag till dem som också irriterar mig på usken av olika anledningar, men ombudsmannen i mig blir ibland inte klok på om det är vettigt att gå inför att åtgärda den eller om det vore klokast att börja från ett rent bord med något nytt.
Frågor som en överväldigande majoritet understöder i FSL-enkäten är bland annat införandet av ett mentorsprogram (85 procent) och att kunna byta undervisning mot annat arbete tilltalar 83 procent av respondenterna. De lokala justeringspotterna gillas tydligen inte alls, då 92,5 procent anser att allmänna förhöjningar är att föredra. Det sistnämnda är tämligen intressant då jag kan tycka att man i flertalet kommuner använt de lokala justeringspotterna någorlunda lyckat. Lön för klassföreståndare i åk 1–5, utjämning av lönen mellan de två dyrortsklasserna, VAS-tillägg vid en viss mängd elever inom trestegsstödet för att nämna några lösningar som lokalt korrigerat sådana orättvisor som man ännu inte har avtalat om i de centrala förhandlingarna – trots att exemplen till viss del lär återfinnas i den gedigna samling av målsättningar som finns.
Lika lön för alla lärare inom den grundläggande utbildningen ligger högst på listan för flest (31 procent). Men det betyder fortfarande att 69 procent av medlemmarna skulle åtgärda en annan avtalsfråga först.
När det gäller att prioritera och rangordna vilken avtalsfråga som borde åtgärdas först blir det jämn fördelning och utmanande att urskilja tydliga “vinnare”. Lika lön för alla lärare inom den grundläggande utbildningen ligger högst på listan för flest (31 procent). Men det betyder fortfarande att 69 procent av medlemmarna skulle åtgärda en annan avtalsfråga först. 17 procent prioriterar uppgörande av individuella läroplaner och 16 procent införandet av årsbundna tillägg efter 25 och 30 års tjänstgöring. Helt klart är att om du frågar tio lärare om vad som borde åtgärdas först får du flera olika svar.
Det vore säkerligen enklare att inför förhandlingarna navigera bland stora målsättningar och tydliga linjedragningar som en majoritet av medlemskåren står bakom. Löneförhöjningar blir därför ofta enklast att forma till en målsättning, eftersom alla på något sätt kan ställa sig bakom målsättningen att höja lönerna. Men lärarnas något spretiga lönesystem skapar följaktligen också större och mindre målsättningar som inte alla kan lösas på en runda. Men om vi ser tio år bakåt är jag övertygad om att vi kan enas om att flera förbättringar åstadkommits, och därför tror jag att vi om tio år också har kunnat åtgärdat några orättvisor till. Men huruvida något gjorts åt usken eller arbetstiden låter jag vara osagt, kunde vi enas om målsättningen först?
Ladda ner rapporten: Integration på svenska i Finland – hinder och förutsättningar_ FSL_2021
Läs också FSL:s pressmeddelande: Svenskfinland kan inte missa integrationståget – ”Finns outnyttjad potential”
Tidningen Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm: Öppna dörren till den finlandssvenska skolan
{mediagallery:62;Integration på svenska i Finland – hinder och förutsättningar för den finlandssvenska integrationsstigen}
Programmet såg ut så här:
Inledning
Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande
Presentation av rapporten
Max Willamo, student i rättsvetenskap
Den svenskspråkiga integrationens fyra S; Synlighet, sakkunskap, strategi och samarbete
Henrika Nordin, verksamhetsledare för Bildningsalliansen
Projektet Språkstark i Pjelax skola
Ida Kauppila, speciallärare med erfarenhet från språkklassen i Pjelax skola (zoom)
Avslutande kommentar
Emina Arnautovich, integrationssakkunnig vid Folkhälsan
Idag publicerar Finlands svenska lärarförbund FSL en rapport om den svenskspråkiga integrationsstigen i Finland. Skribenten Max Willamo är student i rättsvetenskap och redogör i rapporten Integration på svenska i Finland – hinder och förutsättningar för den finlandssvenska integrationsstigen bland annat för lagstiftningen och migrationsprocessen samt förklarar problematiken kopplad till integration på svenska i vårt land.
Kl.11.00-12.30 16.12 presenteras rapporten via Facebook Live: https://fb.me/e/1dxhl4pFC
Ladda ner rapporten: Integration på svenska i Finland – hinder och förutsättningar_ FSL_2021
– Som en intresseorganisation på den finlandssvenska utbildningskartan upplever vi att det finns ett behov av mer kunskap och diskussion om integration på svenska i Finland. Rapporten vi publicerar idag beskriver förtjänstfullt nuläget och groparna på den finlandssvenska integrationsstigen, säger Inger Damlin förbundsordförande för FSL.
En god utbildning är central för en lyckad integration och där har ofta FSL:s medlemmar, alltså lärare och rektorer, en central uppgift. Varje sig det gäller unga invandrare som omfattas av läroplikten eller vuxna som till exempel deltar i en arbetskraftsutbildning, har det sociala sammanhanget och interaktionen med undervisningspersonalen en stor betydelse för inkluderingen i vårt samhälle.
På en del finlandssvenska orter finns det en lång tradition av integration på svenska, Närpes och Jakobstad är goda exempel. Där har man utvecklat fungerande former för integrationen, tack vare målmedvetna satsningar och ett stort engagemang från lokalsamhället.
– Jag tror att det finns en del outnyttjad potential inom det finlandssvenska utbildningsfältet som kunde utnyttjas för integration på svenska. Att vi öppnar upp för mer diskussion i den här frågan tror jag är viktigt för svenskas ställning och det finlandssvenska samhällets livskraft och också för tillgången på svenskspråkig skola och utbildning, säger Damlin.
Tillräcklig kännedom om integrationsprocessen och utbildningen av invandrare blir allt viktigare i takt med att kommunernas ansvar för sysselsättningstjänsterna ökas.
– Det finns flera tomma fläckar på den finlandssvenska kartan där den ökade invandringen kommer att ställa nya krav på utbildningssektorn. Inom vårt förbund är vi väldigt måna om att kommunerna ligger steget före och förutser kompetensbehovet och resursåtgången. Vi tror också att det behövs ett bredare samarbete kring en strukturerad och kontinuerlig integration på svenska i Finland, säger Damlin.
I rapporten beskrivs hur man inom lärarutbildningarna förbereder framtidens lärare på att undervisa och inkludera nyanlända i klassrummet.
– Det är alldeles centralt att lärare i sin utbildning får tillräcklig beredskap att hantera undervisning av nyanlända och minst lika viktigt är det att undervisningspersonalen kan upprätthålla och utveckla sitt kunnande på området, säger Damlin.
FÖR MER INFORMATION:
Inger Damlin
förbundsordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300
Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959
– FSL vill genom den här extra projektpotten bidra till våra medlemmars välbefinnande. Pandemin är och har varit utmanande för yrkeskåren och vi tycker att fler av alla de goda idéer som finns måste kunna förverkligas. Vi kommer att prioritera ansökningar där arbetstagare och arbetsgivare samarbetar eftersom vi ser det ser vi som hållbart och konstruktivt, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.
FSL:s medlemsföreningar kan ansöka om bidrag i ensam regi eller för ett gemensamt projekt tillsammans med en eller flera föreningar. Det kan till exempel handla om utbildningar, projekt eller nya former av verksamhet. Har du som FSL-medlem en idé som du tycker att din förening kunde förverkliga, tveka inte att ta kontakt med föreningens ordförande eller styrelsemedlem!
Ansökningsperioden är 1.1-28.2.2022. Man kan endast ansöka om medel för projekt som genomförs under 2022.
Bidrag beviljas för:
• Utvecklande av arbetsvälbefinnandet.
• Verksamhet som förbättrar kvalitén i arbetslivet.
• Utveckling av arbetarskyddet och säkerhet och trygghet inom ramen för arbetet.
Här kan ni i föreningen läsa mera om kriterierna för bidragen och hur man formulerar ansökan:
Kriterier för beviljande av projektmedel för förbättrande av medlemmarnas arbetsvälbefinnande
Anvisningar för ansökan om projektmedel för verksamhet som främjar medlemmarnas arbetsvälbefinnand
Under de senaste åren och så även under år 2022, kan FSL:s medlemsföreningar ansöka om allmänna bidrag för sin verksamhet. Sammanlagt 10 000 euro kan delas ut för verksamhet som bygger upp föreningarnas verksamhet och skapa möjligheter till aktiviteter som stärker intressebevakningen och gemenskapen bland lärarna samt sporrar till facklig aktivitet.
Här kan ni i föreningen läsa mera om kriterierna för bidragen ur den här potten:
Bidragskriterier för föreningsverksamhet 2022
Vid frågor om föreningsbidrag ta kontakt med vår ombudsman Jens Mattfolk, jens.mattfolk@fsl.fi, tfn: 020 749 54 70.