Category: På gång

  • Stark oro för att färre vill bli lärare – satsningar behövs för yrkets attraktionskraft 

    Söktrycket inom de finlandssvenska lärarutbildningarna visar en klart nedåtgående trend. Vid Åbo Akademis klasslärarutbildning har antalet förstahandssökande sjunkit från 81 år 2020 till 48 år 2022, vilket är en minskning på hela 40 procent. Samtliga sökande till Åbo Akademis klasslärarutbildning har sjunkit med över 20 procent på två år, från 249 till 195 sökande. Vid Helsingfors universitet har antalet förstahandssökande till klasslärarutbildningen gått från 72 sökande 2021 till 54 sökande 2022.

    Fortfarande finns ett tillräckligt stort totalt antal sökande till utbildningarna, men trenden är oroande, anser FSL:s förbundsfullmäktige.

    – Det minskande söktrycket tyder på att läraryrket redan börjat förlora en avgörande del av sin attraktionskraft. På längre sikt innebär det ett hot mot den finlandssvenska skolans framtid. Vi behöver behöriga, kunniga och engagerade lärare som lägger en stabil grund för barnens kontinuerliga livslånga lärande också i framtiden, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL.

    Det minskande antalet sökande kan ses som en direkt följd av en ökande kännedom om den belastande arbetsmängden bland lärare och rektorer och den svaga löneutvecklingen inom den kommunala sektorn. FSL:s medlemsundersökning från hösten 2021 visar att var tredje lärare i Svenskfinland planerar byta bransch. I kombination med det avtagande söktrycket riskerar branschflykten bli kostsam för Finland.

    Satsningar behövs för ökad attraktionskraft

    Våren 2022 har lärarna strejkat för första gången sedan 1984. Den 3 maj inleds en ny storskalig lärarstrejk om inte ett förhandlingsresultat nås innan dess.

    – Strejkerna är resultatet av ett under lång tid växande missnöje med flertalet faktorer inom undervisningsbranschen. Återkommande stora nedskärningar under hela 2010-talet har gjort att Finlands satsning på utbildning idag ligger långt under våra nordiska grannländers nivå. Resultaten i PISA-undersökningarna har för Finlands del varit dalande och en vändning kan endast ske genom ökade satsningar, säger Christoffer Sourander, förbundsfullmäktiges ordförande.

    Trots att regeringen Marin gjort en efterlängtad vändning i nedskärningstrenden saknas fortfarande två miljarder i utbildningen på årsnivå.

    Fullmäktige för Finlands svenska lärarförbund anser att Finland nu står i ett vägskäl i de här frågorna där modiga beslut och respekt för lärarnas krav kan få en avgörande positiv effekt på yrkets attraktionskraft.

    – Lärarna och rektorerna har burit den finländska skolan genom en pandemi och tar nu emot ukrainska flyktingar i stor skala. Skolan och dess personal är avgörande för Finlands framtid och för allt det kunnande som behövs inom övriga branscher. Nu måste arbetsgivarna och samhället inse att helheten inte längre går ihop och att åtgärder krävs. Ett flerårigt löneprogram och begränsningar i arbetstiden är måsten i avtalet, säger Inger Damlin.

    Förbundsfullmäktige är förbundets högsta beslutande organ och samlas två gånger i året. Fullmäktige består av representanter från våra lokalföreningar. #fslfullmäktige 

  • De här FSL:arna fick en plats i OAJ:s fullmäktige

    Invalda blev också Pamela Leka (192 personliga röster), Nancy Bäck (145), Annika Norrgård (104), Sara Kemetter (101), Petra Örn (96 ), Ann-Britt Romar (88) och Sebastian Lindqvist (80).

    Suppleanter blir Jeanette Lindroos, Anna Wahren, Kimmo Mattsson, Sabina Lindholm-Järvinen, Alexander Smeds och Lasse Koskinen.

    Fullmäktige är lärarfacket OAJ:s högsta beslutande organ. Mandatperioden är 4 år. OAJ:s nya fullmäktige sammanträder 9-11-5.2022.

    Läs också Lärarens nyhet på ämnet!

  • Nu är det vi som visar vägen 

    Nu är det vi som visar vägen 

    De två senaste veckornas träffar är sådana som jag aldrig kommer att glömma. Träffarna har fått mig att förstå att lärare och rektorer ute på fältet verkligen fått nog. Vi är beredda att stå upp för våra krav. Vi är beredda att ta till stridsåtgärder om så behövs. Fältet uttalar med enig stämma strejk som ett redskap för att uppnå förhandlingsmålen. Solidariteten, viljan att stå upp för viet framom jaget, är påtaglig

    Vi kommer aldrig att prata illa om andra yrkesgruppers lönekrav. Vi visar respekt. Vi tror på det som yrkeskåren vittnar om och beskriver från vardagen.

    Nu är det hög tid att vi lärare och rektorer lägger ner flexibiliteten och raka i ryggen står upp för vår yrkeskår.

    Löneförhöjning handlar om pengar. Men i grund och botten handlar det om värderingar det handlar om hur man värderar utbildning. Värderar vi renoveringar framom löner, eller vågar vi se det värde som utbildningen har i samhället, i landets framtidsbygge? Att satsa på utbildning är en hållbar värdering och en förutsättning för Finlands framtid.

    Nu är det hög tid att vi lärare och rektorer lägger ner flexibiliteten och raka i ryggen står upp för vår yrkeskår. Vi har länge lagt våra egna behov åt sidan på grund av landets ekonomi och pandemivågen. Vi har dragit tillbaka våra krav och anpassat oss. I längden är det ohållbart att backa. På det sättet blir det aldrig vår tur.

    Vi måste enade stå upp för våra krav: ett löneprogram som minskar lönegapet mellan den offentliga och privata sektorn och begränsningar i den växande arbetsmängden. Bara på det sättet kan vi stärka attraktionskraften för läraryrket. Finland har inte råd med att lärarna lämnar branschen.

    Därför uttalar vi med enig stämma det är tid nu, det är vår tur nu!

    Ingers_signatur.jpg

  • Strejkvarsel för lärarna trots brinnande krig i Europa  

    Strejkvarsel för lärarna trots brinnande krig i Europa  

    Någon kan tycka att det är fel läge att vifta med strejkkortet just nu. Kriget i Ukraina eller varför inte de två senaste årens pandemi och de svårigheter som den fört med sig för elever och studerande kan vara orsak för att diskutera huruvida timingen är den rätta. Men nu bör vi som yrkes- och medlemskår ha modet att tänka bredare och våga skilja på sak och sak, och framför allt också våga hävda vår egen sak.

    Enligt beräkningar minskar Finlands BNP upp till ca 2% om handeln med Ryssland minskar eller tillfälligt helt upphör, det är alltså på inget sätt frågan om att Finlands ekonomi är allvarligt hotad av de nu pågående sanktionerna och världsutvecklingen. Fortfarande förutspås en tillväxt på knappa 2% i år enligt de senaste siffrorna.

    Lärarnas situation måste ses ur ett längre perspektiv

    Nuläget för rektorer och lärare i Finland är resultatet av många saker. Införandet av trestegsstödet tog med sig öronmärkta pengar för elever som flyttades över till specialundervisningen. Antalet elever som behöver stöd har successivt ökat, sakta men säkert. Våld från elev riktat mot lärare har ökat. Rektorerna påverkas av att man i kommunerna minskat på alla möjliga former av arbetskraft och stödfunktioner som tidigare stödde skolornas verksamhet. Dagens rektor ska hinna med allt från att skicka en beställning på ett lampbyte till att leda personalmötet och däremellan beställa handsprit, för att lite karikera.

    Genom olika beslut och en vilja att säkerställa att det som skolan gör finns dokumenterat så har den administrativa mängden arbete successivt ökat. Listan kan göras längre.

    Av FSL-medlemmarna uppger endast 37% att de är nöjda med sin lön. År 2017 var motsvarande siffra 66% som fördelades på 7% mycket nöjda och 59 % nöjda. Under drygt fyra år har alltså antalet medlemmar som är nöjda med sin lön minskat med 29%. Detta kan endast ses som resultatet av den ökande mängden arbete och en upplevd känsla hos allt fler medlemmar av att lönen inte motsvarar arbetet man gör.

    Pandemin har troligtvis spelat en roll i den här utvecklingen. Men lärarfacket hade redan för två år sedan som sin huvudsakliga målsättning ett löneprogram. Men då bröt pandemin ut, och man konstaterade att nu är det inte läge att strejka. Nu är det kriget i Ukraina. Nästa gång kollektivavtalet ska omförhandlas kan det vara något annat.

    Våra målsättningar är viktiga för att undvika en flykt från branschen.

    Och det kan vi väl ändå vara ense om, den dagen KT eller Bildningsarbetsgivarna anländer till förhandlingarna och meddelar att nu är det minsann läge för kännbara löneförhöjningar kommer inte att komma. Därmed är den enda vägen att åstadkomma förändringar att facket gör det som det ska, nämligen vidtar åtgärder för att agera i medlemmarnas intressen och den vägen markera att vi menar allvar med våra målsättningar.

    Våra målsättningar är viktiga för att undvika en flykt från branschen. I Sverige saknas drygt 60 000 formellt behöriga lärare. I Finland finns ännu tid att vidta de åtgärder som behövs för att inte få motsvarande läge i framtiden. I Sverige, kan tilläggas, har regeringen tagit ansvar för olika lösningar som inneburit rejäla löneförhöjningar. Regeringen Marins budgetria är i början av april, och det är ingen slump att både lärarnas och sjukskötarnas varsel om strejk sammanfaller med den. Budskapet har varit att regeringen ska hålla sig borta från förhandlingarna, men att det är regeringens uppgift att se till att finansieringen för den offentliga sektorn, även i rollen som arbetsgivare är tillräcklig.

    Attraktionskraften i läraryrket är nämligen hotad. Om 29% av FSL:s medlemmar mer eller mindre aktivt planerar branschbyte är den finlandssvenska skolan hotad. Om dessa medlemmar skolar om sig och hittar sig en ny plats på arbetsmarknaden så betyder det att ca 1400 lärare försvinner. Det är ett antal som vi inte i en handvändning ersätter. Det är ur de här perspektiven som vårens organisatoriska åtgärder bör ses. Ett löneprogram och mekanismer i avtalen som minskar eller begränsar mängden arbete behövs för att behålla de som idag är lärare eller rektor, samt säkerställa att studieplatserna fylls med nya blivande lärare. 

    Januariförlovningen kom till under vinterkriget

    Även under det andra världskriget fortsatte utvecklingen av det finska samhället. I januari 1940 accepterades fackförbundet FFC som förhandlingspart och Finlands inkomstpolitiska modell var i princip född.

    Oavsett utvecklingen i världen så vill lärarfacket med nuvarande organisatoriska åtgärder säkerställa att vi i vårens förhandlingar når lösningar som åter ökar på attraktionskraften genom löneutveckling och mekanismer som begränsar mängden arbete. På det sättet tar vi ansvar för den fortsatta samhällsutvecklingen i Finland där utbildningen i skolan även i fortsättningen sköts av världens bästa lärare.

    Om ens en av de varslade strejkerna de facto blir av så strejkar de deltagande medlemmarna för alla medlemmar, de strejkar för framtidens lärare i Finland, de strejkar för förändring och rimliga förbättringar, de strejkar för att någon verkligen ska lyssna på lärarna. För länge har uppskattningen hörts i festtal eller synts i form av olika priser som delas ut till hela yrkeskåren, medan uppskattningen inte märks i tillräcklig utsträckning i lönekuvertet eller en arbetstid och arbetsmängd som är hållbar.

    Jens Mattfolk signatur

  • FSL:s medlemsundersökning: Var tredje lärare i Svenskfinland planerar branschbyte

    FSL:s medlemsundersökning: Var tredje lärare i Svenskfinland planerar branschbyte

    Totalt planerar 29 procent av lärarna att byta bransch. Bland de som planerar ett byte av bransch anger 83 procent en för stor arbetsbelastning som orsak. 58 procent anger en för låg lön som orsak.

    Inger Damlin, förbundsordförande för FSL, konstaterar att det inte går att bortse från de här siffrorna.

    –  Om en så betydande andel av de finlandssvenska lärarna skulle lämna branschen så är det ett allvarligt hot mot kvaliteten i den finlandssvenska skolan. Svenskfinland är särskilt sårbart då volymerna är så små, och vi har redan brist på vissa lärarkategorier. Det är dags att samhället inser att lärare och rektorer måste få mera än tack och beröm, säger Damlin.

    Arbetsmängden blir allt större för lärare. Hela 94 procent av lärarna anser att deras arbetsmängd har ökat under de senaste fem åren. I en medlemsundersökning 2017 angav 85 procent av lärarna att deras arbetsmängd ökat lite eller mycket under de föregående åren. 

    Det är arbetet utöver själva undervisningen som enligt lärarna växer i omfattning. Dokumentation, samarbete med hemmen och utvärdering är exempel på faktorer som enligt lärare gjort att arbetet svällt ut.

    Inger Damlin pressbild

    – En stor del av lärarna älskar fortsättningsvis sina jobb och arbetet med eleverna, men villkoren måste ses över för att vi ska kunna upprätthålla yrkets attraktionskraft. Redan nu har läraryrkets attraktionskraft dalat, vilket syns i ett minskat antal sökande till studieplatser. Arbetsvillkoren måste vara sådana att nuvarande lärare och rektorer vill stanna kvar i branschen och att de bästa studerandena även i fortsättningen söker sig till läraryrket.

    Växande missnöje med lönen

    Arbetsuppgifternas mängd och det försämrade välbefinnandet i arbetet har gjort att allt fler lärare upplever att lönen inte motsvarar det arbete de gör. Undersökningen visar att 63 procent av lärarna är missnöjda med sin lön. I motsvarande undersökning 2017 svarade 34 procent att de inte var särskilt nöjda eller inte alls nöjda med sin lön.

    – Här är det tydligt att det har skett en markant försämring över tid. Det är ett faktum att orken bland lärarna tryter samtidigt som lönen släpar efter. På sikt måste lönen i den offentliga sektorn åtminstone närma sig lönen i den privata sektorn. Annars kommer vi snart att ha brist på lärare från småbarnspedagogik till andra stadiet, säger Damlin.

    1500 lärare besvarade undersökningen som genomfördes bland FSL:s medlemmar hösten 2021.

  • Strejkvarsel med blicken mot framtiden 

    Strejkvarsel med blicken mot framtiden 

    Just nu är allas våra tankar självklart med den ukrainska befolkningen. Men samtidigt måste vi komma ihåg att driva vår vardag och normala verksamhet framåt. De pågående löneförhandlingarna är en del av det. En process som bör skötas med blicken mot framtiden och med största allvar.

    Olika omständigheter har vid varje förhandlingsrunda gjort att löneprogrammet alltid lagts åt sidan.

    Det är inte heller första gången vi står inför ett utmanande läge i förhandlingstider. Senast var det pandemin som påverkade, och tidigare omgångar har det ofta handlat om kommunernas dåliga ekonomi. 

    Utan att förringa den pågående Ukrainakrisen så ska vi minnas att diskussionen om ett löneprogram inletts redan 2011. Olika omständigheter har vid varje förhandlingsrunda gjort att löneprogrammet alltid lagts åt sidan. Att snällt godkänna argument om att det inte är läge för ett löneprogram nu kan vi inte acceptera. Vi måste fortsätta framåt med det arbete vi påbörjat. För att vi ska uppnå våra målsättningar krävs mod och solidaritet.

    Bland oss lärare finns ett starkt kall, vi vill våra elevers och studerandes bästa. Det är vår drivkraft – men det räcker inte. Det är ett faktum att orken bland lärarna tryter samtidigt som lönen släpar efter. Det är vårt ansvar att som organisation garantera att barn och ungdomar även framöver ska ha rätt till kompetenta lärare, att attraktionskraften för yrket är hög och att man ska få en konkurrenskraftig lön för det arbete man gör i undervisningsbranschen.

    Vi lärare kan inte varje gång lägga oss i förhandlingstider då strejk diskuterats. Det gör att vi drar undan mattan för förhandlarna och på det sättet ger arbetsgivarnas förhandlare alla trumfkort. Det leder i förlängningen till att vi accepterar att löneutvecklingen kommer fortsätta släpa efter i förhållande till andra branscher. 

     Ingers signatur

  • Vi visar vägen i jämställdhetsarbetet   

    Vi visar vägen i jämställdhetsarbetet  

    Sätter vi frågan i ett större globalt perspektiv så bidrar utbildning av flickor och kvinnor till minskad fattigdom och åtgärdar de mest akuta globala utmaningarna. Utbildning är en mänsklig rättighet som måste säkerställas, och vi måste tillsammans kunde garantera att speciellt alla flickor runt om i världen att få gå i skola eftersom de löper dubbelt så stor risk att lämnas utanför skolan i konfliktsituationer. Något som är mer aktuellt än någonsin på kvinnodagen 2022, då mina tankar och sympatier går speciellt till alla barn och kvinnor i krigets skugga i Ukraina.

    Genom det arbete som görs i skolan och genom utbildning påverkar vi inte bara barns och ungdomars framtid – vi påverkar hela samhällsutvecklingen.

    Lika tillgång till utbildning och lika rättigheter för män och kvinnor är inte bara en kvinnofråga. Det är en rättighet och ett ansvar för både kvinnor och män. Att underlätta för kvinnor att få tillgång till utbildning är det exklusiva ansvaret för varje lands regering.

    Genom det arbete som görs i skolan och genom utbildning påverkar vi inte bara barns och ungdomars framtid – vi påverkar hela samhällsutvecklingen.

    Idag, på internationella kvinnodagen, vill jag uppmana dig som är lärare eller rektor att våga vara stolt över det ovärderliga arbetet vi gör för ett jämställt och inkluderande samhälle. Det är vi lärare som visar vägen. Att vara lärare är ett kvalificerat (och kvinnodominerat!) arbete med forskningsbaserad högskoleexamen i ryggsäcken. Det är ett arbete som gör skillnad, och det är dags att det syns också på lärarnas lönekvitto.

    Ingers signatur

  • Det vinnande laget

    Det vinnande laget

    Fackrörelsen har gång på gång visat att det lönar sig att gå ihop, ställa krav och tillsammans jobba för att få till en förändring. Det lönar sig att driva på sådant som gör att det blir bättre för lärare och rektorer. Det finns en speciell kraft i att vi gör det tillsammans. Den kraften heter solidaritet. 

    Solidaritet är en facklig styrka som vi behöver lika mycket idag som förr. De fackliga frågorna har förändrats men solidariteten ska kämpa för kollektivets bästa, inte för den enskildas intressen. Solidaritet kräver att vi tveklöst tror på det vi tillsammans gör. Vi lärare och rektorer måste stå upp för yrkeskårens bärande roll i samhället.

     “Så låt oss ta oss an våren med vinnarkänsla – en stark tro på att vi är det vinnande laget.”

    I coronatider har lärare och rektorer fått ett stort erkännande. Utan högklassig utbildning svajar vårt samhälle och ryggraden i vårt land, den offentliga sektorn, kollapsar. Det här har vi otaliga konkreta exempel på nu. Lärares och rektorers insats har varit helt avgörande under pandemin och den här yrkeskåren ska kunna se uppskattningen också på lönekvittot.

    Vi går en svår avtalsrörelse till mötes, inget snack om saken. Men tittar vi i backspegeln ser vi flera exempel på att med rätt inställning och en stark laganda går även de svåraste matcherna att vinna.

    Ett vinnande lag bygger på att alla går in för seger, även i ett utmanande läge. Då ger man allt för laget. Så låt oss ta oss an våren med vinnarkänsla – en stark tro på att vi är det vinnande laget. Ett lag där vi ställer upp för varandra och klart och tydligt uttalar: 

    Det är vår tur nu!

    Ingers signatur

  • FSL undersöker läromedelssituationen i de finlandssvenska gymnasierna

    Med undersökningen vill vi bland annat undersöka vilka faktorer som avgör val av läromedel och vilka brister det finns i läromedlen. Enkäten behandlar också tillgången på behöriga lärare inför skolstarten 2022.

    Undersökningen har skickats till gymnasielärare och rektorer per mejl. Om du inte har fått undersökningen men vill besvara den kan du kontakta jens.mattfolk@fsl.fi. Sista möjliga dagen att besvara enkäten är fredagen den 18 februari 2022. 

  • Test test

     

    {mediagallery:58;30 procent av lärarna får utstå osakligt bemötande och illabehandling}