Category: På gång

FSL och FSS: Dags att ta itu med bristen på läromedel på svenska

Vintern 2022 genomförde FSL en undersökning om läromedel riktad till lärare och rektorer i gymnasier. Undersökningen visar att 73% av de finlandssvenska rektorerna anser att det finns brist på läromedel i gymnasiet.

– Under de senaste åren har skolan påverkats av stora förändringar med en ny läroplan, den utvidgade läroplikten och pandemin. Genom distansundervisningen som krävde mer självständiga studier blev läromedlens betydelse viktigare och bristerna i dem tydligare. Läromedlens betydelse är i en central roll när allting sätts på sin spets, säger Cecilia Huhtala, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund.

Cecilia Huhtala, FSS:s ordförande.

64% av lärarna upplever att det finns brist på läromedel i ämnet de undervisar. 48% av dessa påtalar att det finns digitala brister i läromedlen. En stor andel av lärarna pekar också på brister i översättningen och att det tar för länge att över huvud taget få läromedlen översatta till svenska.

– Tillräckliga läromedel är en kvalitetssäkring och en förutsättning för att den svenskspråkiga utbildningen ska vara likvärdig med den finska. Betydelsen av läromedel för en minoritet är till och med ännu större än för majoriteten, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund.

För ett hitta en lösning krävs någon typ av tryggad statlig finansiering och en politisk vilja att på bred front garantera minoritetens rätt till jämlika förutsättningar för utbildning.

– Speciellt utsatta är små ämnen på svenska, där det ibland inte ges ut nytt material på flera år. Som förbund vägrar vi acceptera att vi måste utgå från att tillgången på svenskspråkiga läromedel aldrig kommer vara på samma nivå som de finskspråkiga. Det följer inte läroplanen och sätter de studerande i en sämre sits, minskar deras valmöjligheter och kan i förlängningen inverka på deras möjligheter till vidare studier, säger Damlin.

Inger Damlin, FSL:s ordförande.

Också studerandes åsikter ska höras

Huhtala poängterar att rektorer och lärare samtidigt också bättre kunde lyssna in elevers och studerandes åsikter i valet av läromedel.

– Elevkårerna ska alltid vara med i processen kring val av läromedel i de ämnen där det finns valmöjligheter. Det är de studerande som sist och slutligen ska använda materialet. Därför borde också förlagen inkludera studerande redan i utformningen av läromedlen, säger Huhtala.

I FSL:s undersökning svarar 88% av lärarna att deras läromedel inhandlats som digital bok. Samtidigt påpekar lärarna brister i funktioner, krånglande plattformar och att det är svårt att få tekniskt stöd.

– Vem ska stöda tekniskt svaga studerande? Alla studerande är inte vana att använda digitala läromedel. Teknisk support hamnar lätt på lärarnas arbetsbord som redan svämmar över vilket stjäl tid från den egentliga undervisningen. Vi måste dessutom hitta lösningar för de studerande som behöver pappersbok av olika orsaker. Lärarna i de svenskspråkiga skolorna ska inte själva tvingas skapa eget undervisningsmaterial, säger Damlin.

August 2, 2022
En investering som tryggar Finlands framtid

Vi får inte förringa den insats som sittande regering gjort och ej heller glömma de konkreta utbildningssatsningarna. Men även om riktningen har vänt gällande finansiering är vi inte framme vid förbättrade resultat och välmående i våra skolor.

Kommande regering har en enormt stor uppgift i att bibehålla en hållbar utveckling i rätt riktning vad utbildning beträffar. Och det räcker inte med fyra års medveten satsning, den måste vara mera långsiktig.

Fokus och satsningar på utbildning och kunnande är investeringar som tryggar Finlands framtid.

Problem uppstår då vi har så många elever med behov av stöd att lärare inte kan tillgodose deras lagliga rätt till stöd utgående från befintliga resurser.

Vi måste återfå tron på att utbildning spelar roll för ett fungerande välfärdssamhälle. En skola där elevers rätt till stöd genast behov uppstår tillgodoses är en skola som jobbar förebyggande kring välmående.

Kvaliteten på undervisningen blir lidande när resurserna inte räcker. Problemet är inte det att vi har svaga elever eller att vi har elever med annan språkbakgrund, men problem uppstår då vi har så många elever med behov av stöd att lärare inte kan tillgodose deras lagliga rätt till stöd utgående från befintliga resurser. Och vi missar totalt den förebyggande dimensionen.

Någon kan fnysa och kaxigt påstå att man aldrig ska eller kan göra jämförelser vad utbildning beträffar länder emellan. Andra kan högljutt skräna om att vi nu måst börja analysera resultat och fundera var vi ska satsa. Man kan tycka vad man vill om Pisaresultat, men man kan aldrig förneka att de visar på trender.

Att satsa på utbildning är att satsa på en välmående kunnig framtid i landet. Det är Finlands väg att klara sig globalt.

June 20, 2022
Var ska vi hitta mattelärare?

I dagens gymnasiestudier är matematiken ett vägande ämne. Allt fler studerande väljer därför den långa matematiken som har många kurser. Kombinerar vi den utvecklingen med matematiklärarbristen som redan är ett faktum så är det ingen munter vardag vi möter.

FSL tog tidigare i år en titt på matematiklärarsituationen i de finlandssvenska gymnasierna som en del av en större kartläggning.

Hela 22 rektorer i Svenskfinland responderade på undersökningen. Rektorerna var rätt samstämmiga i frågan: 16 av respondenterna upplevde att det var utmanande att hitta matematik-/fysik- och kemilärare. Rektorerna lyfte specifikt fram att utmaningen med att hitta vikarier både för hela läsår och för korttidsvikariat.

Vi behöver superduktiga matematiker och naturvetare med brinnande intresse för läraryrket.

Under ett par år har jag på nära håll följt en engagerad pedagog som byggt på sin examen och gått behörighetsgivande studier i just matematik. Det är en lång och krånglig väg vill jag påstå. Det finns många som har intresse för kompletterande behörighetsgivande studier, men vägen dit är allt för komplicerad.

Jag höjer ett varningens finger.

Vi behöver superduktiga matematiker och naturvetare med brinnande intresse för läraryrket. Lärare som levererar så till den milda grad att studerande verkligen ges möjlighet att tanka det matematiskt-naturvetenskapliga kunnande som de behöver och en reell möjlighet att utvecklas till sina fulla potentialer.

Och slutligen behöver vi putsa bort naturvetarfnyset som ibland riktas mot det enormt viktiga matematikläraryket – allt börjar med en bra lärare.

June 16, 2022
Avtal har nåtts för kommunsektorn – FSL välkomnar löneutvecklingsprogram

– Efter en lång och utmanande vår är vi nöjda att äntligen ha nått en lösning och att det nu kan råda arbetsfred. Lärarfacket har aktivt och konstruktivt sökt lösningar och kompromisser, och våra medlemmars engagemang och solidaritet har spelat en viktig roll i arbetet, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

FOSU, JAU och KT har avtalat om nya tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn som i huvuddrag påminner om det medlingsbud som förlikningsnämnden gav i maj.

För FSL och OAJ var det viktigt att få ett flerårigt löneutvecklingsprogram för att på sikt korrigera kommunsektorns löner och rätta till missförhållanden i lönerna.

– Vårens avtalsrunda har visat hur besynnerligt svårt det varit att söka lösningar för lönegroparna i de kvinnodominerade branscherna. Vi är glada att man fått upp ögonen för den här problematiken och nu tar ett första steg i rätt riktning i och med löneprogrammet. Med det här kommer vi igång med att utveckla villkoren både centralt och lokalt inom undervisningssektorn, säger Damlin.

Det nya avtalet är treårigt och nivån på löneförhöjningarna är högre än vad man har avtalat om i exportsektorn och i andra kollektivavtal inom privatsektorn. Ett långt avtal tryggar en lång arbetsfred och ger stabilitet i ekonomiskt osäkra tider.

– Vi är glada över att arbetsmarknadsmekanismen faktiskt fungerar. Den tillsatta förlikningsnämndens arbete resulterade i ett medlingsbud som innehöll det för oss så viktiga löneutvecklingsprogrammet från vilket avtalsparterna kunde arbeta vidare och nu till sist enas om ett avtal, säger Damlin.

Det är positivt att man har knutit avtalet till nyckelbranscher inom exportindustrin, anser FSL. Den offentliga sektorn måste hänga med i löneutvecklingen.

– Det har varit en exceptionell avtalsrunda. Efter en historisk lärarstrejk, en tillsatt förlikningsnämnd och många svängar i långdansen har vi nu ett avtal. Avtalet signalerar att den offentliga sektorns arbete värdesätts och utvecklingen där den privata sektorns löner ständigt drar ifrån får nu ett stopp i och med avtalet. Det är viktigt att attraktionskraften inom undervisningsbranschen bibehålls och stärks, säger FSL:s ombudsman Jens Mattfolk.

June 8, 2022
FSL:s kansli håller sommarstängt 4–31.7

I frågor som gäller A-kassan ska du vända dig direkt till A-kassan.

Rådgivning i akuta frågor:

Mån 4.7 kl. 10–12 Jens Mattfolk, 020 749 54 70

Tis 12.7 kl. 10–12 Jens Mattfolk, 020 749 54 70

Mån 18.7 kl. 10–12 Pocke Wikström, 020 749 54 67

Mån 25.7 kl. 10–12 Pocke Wikström, 020 749 54 67

Vi önskar er en riktigt glad och avslappnande sommar!

June 2, 2022
Många orsaker att godkänna förlikningsnämndens medlingsbud
Det är inte så svårt att lista upp flera parter som från sin egen synvinkel ifrågasätter avtalslösningen. Arbetsgivarna kommer att klaga på stigande lönekostnader för den redan ofta ansträngda kommunala ekonomin, skattebetalaren som inte vill betala högre skatt kommer inte heller att vara nöjd. Det är också förståeligt att det kommer finnas medlemmar som hade hoppats på mera procenter i löneprogrammet.

Men det är inte en slump att förlikningsnämndens ordförande vid presskonferensen igår inte alls inledde med procenterna i löneutvecklingsprogrammet. Hon inledde i stället med att ge en bakgrund till den ekonomiska helhetssituation som Finland för tillfället befinner sig.

Precis som för varje enskild medlem påverkar inflationen och risken för stagflation också Finland. Sjunkande tillväxt, kriget i Ukraina, stigande räntor och en allmän osäkerhet är inte en hälsosam mix för ekonomin. Det är i ljudet av dessa faktorer som vi nu måste granska medlingsbudet som både OAJ och vår förhandlingsorganisation FOSU har godkänt idag.

Strejken var en framgång. Varför? För att utan den hade vi inte fått ett löneutvecklingsprogram överhuvudtaget. Utan den hade vi inte fått den synlighet som vi fick för våra frågor. Utan den hade vi inte gjort en stor synlig markering till hela det finländska samhället om att allt minsann inte står rätt till i skolan, fast väldigt mycket ännu är bra.

Några positiva aspekter i medlingsbudet:
- Det innehåller ett löneutvecklingsprogram på 5,1% på fem år. Med det som grund kommer ändå en del att kunna korrigeras och förbättras i lärarnas avtal UKTA.
- Löneförhöjningarna 2023 och 2024 är kopplade till tre av exportbranschens avtal. Om exporten drar bra och löneförhöjningarna blir större än 1,9% får även de kommunalt anställda större löneförhöjningar. Om läget blir sämre, så får de kommunalt anställda ändå minst 1,9% både 2023 och 2024, dock inte förstås så att hela 1,9% kommer som en allmän förhöjning till alla. Den här mekanismen ska garantera att lönegapet mellan privat och offentlig sektor inte växer under de här åren.
- Första årets löneförhöjning på 2% kommer till alla som en allmän förhöjning, i jämförelse med riksförlikningsman Piekkalas förkastade medlingsbud från mars där 1% hade gått till lokala justeringspotter.
- Familjeledigheternas förbättring säkrades också så att de rimmar bättre med den kommande lagförändringen och familjeledighetsreformen. 20 dagar till med lön för den icke födande föräldern ger totalt 32 dagar med lön och den födande föräldern behöll sina 72 vardagar med lön.
Vad händer nu?

Vad hade då ett nej till medlingsbudet inneburit? Var skulle förhandlingarna fortsatt? Och hur vet vi att det hade gått att få mera, och med vilka åtgärder? Hur ser Finlands ekonomi ut i höst?

Storskaliga strejker i samband med skolstarten skulle ha märkts stort i samhället, men utan garanti för ett bättre bud. 5,1% i ett löneutvecklingsprogram, som vi i och för sig inte ännu vet exakt hur det kommer att fördelas och användas, utöver övriga avtalsenliga förhöjningar måste ses som en framgång i nuläget. Det är väl just där som det mest intressanta finns för lärarna och rektorerna.

FSL-medlemmarna sitter inte i de djupaste lönegroparna i kommunerna. När jag har rört mig bland medlemmar på de strejkande orterna är det ofta arbetsbelastningen och mängden uppgifter som kommer först till tals. Hur löneutvecklingsprogrammet kan åtgärda de här problemen vet vi inte ännu, men med 5,1% så är det i alla möjligt att åstadkomma en hel del. Samtidigt som köpkraften åtminstone delvis bibehålls i och med löneförhöjningarna 2022–2024.

Nu återstår den största och första frågan: om man utan vårdarna kan enas om ett avtal mellan de andra tre parterna. Om så blir fallet finns det förstås många detaljer att återkomma till med allt från textförändringar till detaljer om löneutvecklingsprogrammet.
May 11, 2022
Enkätundersökning om teknologi för att främja inklusion, jämlikhet och rättvisa i utbildningen

“Den påtvingade distansundervisningen som följde pandemin synliggjorde såväl vikten av tillgång till relevant teknologi som lärares förhållningssätt till teknologi. För att förstå verksamma lärares syn på de här frågorna ber vi er nu att fylla i enkäten (se länk nedan). Enkäten riktar sig till lärare på alla utbildningsnivåer förutom högskolor.

Vi ber dig svara utifrån din egen bakgrund och erfarenhet för att så många röster som möjligt ska bli hörda! Ingen enskild deltagare eller skola/läroinrättning kommer att kunna identifieras i resultaten, som kommer att ges ut i vetenskapliga publikationer.

Enkäten är öppen till och med 20.5.2022 och tar omkring 25 minuter att fylla i. Den svenska versionen hittar ni genom att välja ”svenska” uppe i högra hörnet.

https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=DQbGlX7E_0m9cCfepJPyQZ2EOIT6t0pKktkJ_sAR4qdURFhQNEg4RzJSNDFLR0dZTkZGVE1BUDg3VC4u

Vi svarar gärna på eventuella frågor om enkäten!

Forskningsgruppen vid Åbo Akademi
Matilda Ståhl, Emmanuel Acquah och Anette Bengs”

May 11, 2022
Lärarna godkände medlingsbudet – vårdarna förkastade

Medlingsbudet innehåller det länge eftersträvade löneutvecklingsprogrammet som det tidigare, förkastade medlingsbudet inte innehöll.

– Att programmet nu är med i medlingsbudet är ett tecken på att nämnden fått syn på behovet av det. Jag är tacksam över de strejkandes insats och stolt över solidariteten. Tillsammans har vi genom strejken synliggjort behovet av ett löneutvecklingsprogram, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

I förlikningsförslaget tryggas också löneförhöjningar för lärarna under de kommande åren som åtminstone motsvarar exportbranschens. Den första allmänna förhöjningen är 2% vilket är mera än i det tidigare medlingsbudet riksförlikningsman Vuokko Piekkala gav 29 mars.

Förslaget innehåller också en förhöjning under det första året på 0,50 % som avtalsparterna ska förhandla om fördelningen av. Det nu godkända medlingsbudet innehåller också förbättringar i familjeledigheterna.

– Med beaktande av det osäkra ekonomiska och politiska läget i världen kunde vi acceptera det här förlikningsförslaget, säger Damlin.

May 11, 2022
Varför strejkar lärarna? – Lärarnas arbetstid

Del 1: Lärarnas arbetstid

Texten handlar om lärare med undervisningsskyldighet i grundskola och gymnasium.

Lärarnas reglerade arbetstid består egentligen av tre delar: undervisning, samplanering och fortbildning. Utöver den reglerade arbetstiden tillkommer förstås arbete med planering cch så kallat efterarbete. Antalet elevarbetsdagar är 190 per läsår och antalet fortbildningsdagar är tre till antalet.

Lärarna har en undervisningsskyldighet i grundskolan från 18 till 24 timmar undervisning per vecka för att få en full grundlön. Undervisningsskyldigheten motsvarar alltså 100% arbete. Många lärare upplever undervisningsskyldigheterna som orättvisa och ursprunget till deras storlek är bortglömt sedan länge och motiveringar till dem finns inte att hitta. Lärarfacket vill förhandla ner de högsta undervisningsskyldigheterna och utveckla arbetstidssystemet, men arbetsgivarna vill inte ens förhandla om den saken.

Samplaneringstiden räcker inte till

Samplaneringstiden är bestämd på årsnivå till 120 timmar per år i grundskolan och är därmed ungefär 3 timmar per vecka. Arbetsgivaren ansvarar för och bestämmer över samplaneringstiden. I korthet innebär samplanering att utveckla skolan och undervisningen, genomföra projekt, delta i lärarmöten och teammöten och största delen av kontakten med hemmen sker inom ramen för samplaneringen. Hit hör också intern kommunikation samt kontakt med andra myndigheter eller sakkunniga.

Den här delen av arbetstiden överskrids ofta på årsnivå på grund av en stor mängd möten med elevvårdspersonal, kolleger och olika team. Läraren kan inte välja bort att kommunicera med hemmen eller till exempel sluta läsa intern kommunikation som också hör till samplaneringen.

Samplaneringstiden har ett tak på årsnivå, men i praktiken händer inget om den överskrids, och ingen extra lön betalas ut. Till exempel för speciallärarna som deltar i massor av möten som gäller stödet till enskilda elever räcker samplaneringstiden inte till och arbetstiden överskrids ofta utan att mer lön betalas ut. Lärarfacket eftersträvar avtal som ger klarare ramar för arbetstiden för att skydda lärarnas arbetsvälbefinnande.

Lärarna måste enligt lag planera undervisningen och även sköta efterarbete och bedömning. Planeringsarbetet finns inte alls i kollektivavtalet och det finns ingen avtalad arbetsmängd för uppgiften. Läraren har själv rätt att välja tid och plats för den här delen av arbetet, vilket är en positiv faktor. Problem uppstår om alltför mycket möten, dokumentation samt annat administrativt arbete vars nödvändighet kunde diskuteras tar tid från planeringen som många lärare tycker om. Och för den del av lärarna som inte lyckas sätta gränser för sitt arbete riskerar arbetsmängden bli för stor då det inte finns något tak för arbetstiden per vecka. 29 procent av FSL:s medlemmar planerar ett branschbyte, därför måste lärarfacket agera nu.

Eleven har rätt till stöd enligt lagen men läraren får inte mera planeringstid eller mindre undervisning oavsett hur stor en grupp är eller hur många elever som behöver särskilda lösningar. I högstadierna är en stor del av lärarna också ålagda att fungera som klassföreståndare. Det intressanta med uppgiften, som blir allt mer impopulär att ta emot, är att ersättningen är fastställd i avtalet, men arbetstiden i princip obegränsad. Om du för uppgiften tvingas arbeta 1 eller 5 timmar per vecka påverkar alltså ingenting, inget annat arbete tas bort och ingen högre ersättning betalas ut.

Usk-systemets svaghet är uppenbar

Avslutningsvis kan konstateras att lärarnas arbetstidssystem är unikt och skiljer sig markant från de “vanliga” arbetstidssystemen i Finland. Systemet med undervisningsskyldighet har både styrkor och svagheter.

Vi ska vara glada för systemets styrkor, till exempel att en lärare kan göra valet att åka hem efter dagens lektioner för att återhämta sig och arbeta mera senare under dagen eller en annan dag. Usk-systemets svaghet är uppenbar. Det fokuserar enbart på undervisning som grund för lön. Systemet är inte byggt för att hantera dagens skola och alla de uppgifter som kommit till. Uppgifter som till exempel samarbete med sociala myndigheter, familjer, kurator och psykolog, samt dagens projektsamhälle och projektrumba fungerar inte alls i förhållande till usk-systemet.

Samhällets krav på dokumentation har ökat, på gott och på ont. I och med trestegsstödet och flertalet planer ökar också kravet på att kunna visa vad skolan och läraren har gjort. Samhället, skolan och eleverna som går i den var inte desamma när usk-systemet skapades. Nu håller det på att bli en belastning för lärarna. Men det måste gå att anpassa till dagens skola, eller hur? Det är väl ett rimligt krav?

May 5, 2022
FSL stöder Ukraina

De barn och unga från Ukraina som vi redan nu tagit emot i våra skolor i Svenskfinland vittnar om att läget i hemlandet är katastrofalt. Med ett bidrag till Rädda Barnen stöder FSL barn och deras skolgång. FSL har under våren genomfört den första av två rater i donationen. Bidrag till Rädda Barnen går bland annat till att utbilda lärare och skolpsykologer på plats i Ukraina så att de kan stöda de barn som upplever kriget.

Rädda Barnen har också beredskap att upprätta tillfälliga läroanstalter och delar ut skolmaterial till flyktingar. Organisationen är också redo att renovera ukrainska skolor så snart säkerhetssituationen tillåter det för att eleverna ska kunna återvända till skolan.

Som vi alla inom Finlands Svenska Lärarförbund vet har skolan en stor inverkan på barns psykiska hälsa genom att den bidrar med stabilitet, rutiner och sociala kontakter. För barn och ungdomar i kris kan skolan vara ett andhål i vardagen och en väg framåt.

Läget i Ukraina är kritiskt och med det här bidraget vill vi från FSL:s sida bidra till det humanitära arbetet i Ukraina, visa solidaritet och stödja det ukrainska folket. Tillsammans kan vi göra skillnad.

April 26, 2022