Category: På gång

  • Sarastia – suck! 

    Sarastia – suck! 

    Trots att borgmästaren under demonstrationen lovade att problemen skulle åtgärdas inom ett par månader så har det facto ingen förbättring skett. Våra lärare i Helsingfors vittnar fortfarande i denna dag om uteblivna löner, uteblivna tillägg och obegripliga lönekvitton.

    För att inte tala om den oro man ute på fältet känner över att staden inte gett löneuppgifter till inkomstregistret på ett sådant sätt som en arbetsgivare bör göra.

    Alla har rätt till lön, och rektorer ska inte behöva vara löneräknare.

    Uteblivna löner har synts i pressen, men det att rektorerna plötslig har varit tvungna att agerasom stadens nya löneräknare skulle också vara värt att lyfta upp.Tidigare har rektorns uppgift varit att delge löneräknarna nödvändiga uppgifter. I nuläget räknar rektorerna löner och matar in penningsummorna i systemet. Förklaringar i systemets olika rutor ska ifyllas. Löneräknar-rektorn vet kanske inte riktigt vart man ska sända blanketter. Blanketter kommer i retur, och lärarlöner förblir obetalda.

    OAJ har gjort en JOanmälan angående stadens förfarande, eftersom staden under en lång tid allvarligt har förbisett sina lagliga skyldigheter.

    Alla har rätt till lön, och rektorer ska inte behöva vara löneräknare. Vill Helsingfors vara en attraktiv arbetsgivare även framöver så är det mer än bråttom att få en fungerande löneutbetalning.

    Ingers signatur

  • FSL har en ny slogan!

    FSL har en ny slogan!

    Sloganen Lärare tryggar framtiden sätter tonen för vår nya strategi som lanseras officiellt vid årsskiftet.

    I över 100 år har FSL stått för trygghet och stabilitet i undervisningssektorn. Generation efter generation har vi trott på något bättre, haft mod att lyfta obekväma
    sanningar och tagit vårt ansvar för en utbildning i världsklass. Fackets relevans minskar inte heller framöver. Stolta men lyhörda tar vi oss gemensamt an framtidens utmaningar.

    För att kunna trygga varje elevs skolgång, och samtidigt säkra ett hållbart samhällsbygge genom en skola som håller hög kvalitet, måste lärarna ha realistiska arbetsvillkor och en lön som motsvarar deras kompetens, arbetsinsats och utbildning. Välmående lärare är en förutsättning för en trygg skola.

    Lärare tryggar framtiden ersätter den tidigare sloganen, Vi visar vägen.

    Håll utkik i våra kanaler för mer information om förbundets nya strategi!

    LTF bas 1200x630

    #LärareTryggarFramtiden

  • Nu ska framtidens skola byggas – FSL:s teman inför riksdagsvalet 2023

    Omvärlden förändras i ett rasande tempo. Om vi vill att den finländska skolan ska svara på framtidens behov är en omfattande satsning på utbildningen, från småbarnspedagogiken till högskolenivå, en nödvändighet. För att kunna trygga varje elevs skolgång, och samtidigt säkra ett hållbart samhällsbygge genom en skola som håller hög kvalitet, vill Finlands Svenska Lärarförbund FSL se följande satsningar:

    Varje elev måste få stöd i rätt tid

    •  Vi behöver fler speciallärare och specialklasslärare för att kunna tillgodose varje elevs behov. Eleven måste få stöd så tidigt som möjligt under sin lärstig.
    •  Systemet för hur man tillgodoser elevers stödbehov, trestegsstödet, måste revideras och byråkratin minska. Trestegsstödets finansiering måste öka, så att utbildningsanordnaren garanteras mera resurser för varje elev inom det intensifierade eller särskilda stödet.

    Vi behöver lärare också i framtiden

    • Var tredje lärare i Svenskfinland planerar byta bransch. I kombination med ett avtagande söktryck till lärarutbildningarna riskerar branschflykten bli kostsam för Finland. Vi måste stärka läraryrkets attraktionskraft så att våra barn och unga har kompetenta lärare både nu och i framtiden.
    • Finland behöver ett lärarregister för att kunna prognostisera framtidens lärarbehov och därmed minska risken för lärarbrist.
    • Lärarnas arbetsmängd har ökat kraftigt de senaste åren. Allt fler drabbas av utbrändhet, men i Finland är fortfarande inte arbetsutmattning en giltig diagnos som berättigar till sjukledighet. Finlands lagstiftning måste moderniseras så att den motsvarar de
      behov som finns.
    • Lärardimensioneringen måste lagstiftas för att vi ska kunna garantera tillräckligt stöd och grundtrygghet för varje elev.

    God utbildning ger trygghet

    •  För att kunna leverera och nå upp till en nordisk nivå behöver den finländska skolan långsiktighet och investeringar som ger möjlighet att nå våra högt ställda målsättningar.
    • Med tryggad grundfinansiering kan alla anordnare av utbildning planera och utveckla sin verksamhet samt utbildningens kvalitet på lång sikt. Samtidigt bidrar tryggad finansiering till ökad lärartäthet, färre visstidsanställningar och ökad trygghet för både elever och personal i skolan. Med ökade resurser till utbildningen har lärarna bättre förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag.
    • Vi måste satsa på grundskolan för att förebygga marginalisering. En trygg och fungerande skola med tillräckligt många vuxna är den bästa förebyggande åtgärden för de ungas psykiska välbefinnande.
    • Med tillräckliga satsningar på grundforskningen i våra högskolor och universitet kan vi nå upp till en självskriven målsättning att vara framgångslandet inom övergången till grön teknik och en hållbarare livsstil. Satsningen på forskning, utveckling och innovation (FUI) måste nå upp till 4% av Finlands BNP senast år 2030, men den ökade satsningen måste börja genast i inledningen av kommande regeringsperiod.

    Här kan du ladda ner vårt riksdagsvalsprogram som PDF:

    FSL:s teman inför riksdagsvalet 2023

  • I strejkens efterdyningar  

    I strejkens efterdyningar  

    Ur det egna perspektivet kan jag konstatera att informationsflödet var enormt under veckorna runt strejkerna. Det fanns helt enkelt massor av information som måste nå medlemmarna. Det fanns felaktig information från arbetsgivarhåll som behövde korrigeras. Medlemmar behövde utbildas i vad strejken innebar. Samtidigt fanns ett stort behov av att argumentera för strejken som helhet, nå ut med lärarnas budskap i media samt stöda lokalföreningarna och deras ledning med den information som de behövde. 

    Och information idag ska göras i olika kanaler och på olika sätt. Vi konsumerar alla information på olika sätt.

    Resultaten av enkäten visar att vi klarade av att möta informationsbehovet på ett bra sätt. Vad gäller information inför, under och efter strejken, att känna till vem man kunde vända sig till med frågor och huruvida informationen var klar och tydlig blev medeltalet tre över fyra på den femgradiga skalan. I en stressad situation får det anses som bra.

    Vad gäller information i FSL:s olika kanaler är svaren intressanta. I en värld färgad av social media där man lätt tänker att alla ser allt och det är så snabbt och effektivt så är ändå medlemmarnas svar entydigt, e-post är bäst. Nästan 80 procent av medlemmarna ansåg att e-post fungerade bra eller mycket bra.

    Även SMS får bra betyg. Och om något SMS pep till mitt i natten så får vi skylla på någon server någonstans och hur cybervärlden fungerar, för långsamt ibland tydligen. Däremot är det bara cirka 40 procent av medlemmarna som anser att Facebook, Twitter, och Instagram fungerade bra eller mycket bra som informationskanal i det här syftet, hela 55 procent svarade “kan inte säga”.

    Löneutvecklingsprogram som ord var kanske inte tillräckligt tydligt, kanske är det inte det ännu heller? Eller påverkades medlemmarna av vårdorganisationerna som tydligt gav ut sin målsättning i konkreta procent?

    De öppna svaren i vår enkät gav som sagt mest att fundera på. En del medlemmar kommenterade att de inte visste vad vi strejkade för. Löneutvecklingsprogram som ord var kanske inte tillräckligt tydligt, kanske är det inte det ännu heller? Eller påverkades medlemmarna av vårdorganisationerna som tydligt gav ut sin målsättning i konkreta procent? Det valde OAJ och FSL att inte göra.

    Båda sätten är olika exempel på förhandlingstaktik. Med fastslagna procent har en organisation delvis låst fast sig vid den målsättningen och lätt blir det också så att medlemmarna förväntar sig att målsättningen också nås i förhandlingarna. Genom att lämna procentmålsättningen öppen har man gett sig själv större spelrum, men samtidigt får medlemmarna ett otydligare budskap – vad strejkar vi för? Trots detta ansåg medlemmarna att det var mycket motiverat att strejka, på en skala från ett till tio blev resultatet 8,4.

    Löneutvecklingsprogrammet var en målsättning för att minska på gapet mellan löner i den privata sektorn (ett gap som blivit större under en lång tid innan strejken) och den offentliga sektorn. Gapet måste minska för att bibehålla attraktionskraften i yrket för lärarna men också hela den offentliga sektorn i förhållande till den privata. I och med att de kommande löneförhöjningarna är kopplade till vissa specifika kollektivavtal inom den privata sektorn så lyckades den här målsättningen i den här förhandlingsrundan. Den offentliga sektorns löner kommer under de kommande åren att närma sig den privata sektorns, gapet minskar.

    Flera respondenter upplevde att lärarnas arbetsbelastning och ökade arbetsmängd var synligt i media före och under strejken. Synligheten för den här biten kommenterades i flera fall positivt. Därför fanns det förståeligt nog också förhoppningar på fältet för att arbetsbelastningen på något sätt skulle vara del av förhandlingsresultatet. Som bekant så var så inte fallet.

    I vilket skede konstaterar man att parterna står så långt från varandra att man varslar om strejk?

    Både FSL och OAJ är väl medvetna om medlemmarnas förväntningar att vi ska lyckas få den här biten förbättrad på sätt eller annat. Förhandlingarna mellan OAJ (FOSU) och KT strandade som bekant tidigt, och säkerligen är det i direkta förhandlingar mellan dessa parter som det finns störst chans att nå förändringar vad gäller arbetstiden och eller arbetsmängden. Som grund för förhandlingsresultatet låg ett förslag från en sällan använd tillsatt förlikningsnämnd som ledde förhandlingarna. Att en extern nämnd utan insyn i till exempel lärarnas arbetstid skulle börja öppna upp det paketet var osannolikt.

    Så vad gäller USK:en är det väl bara att konstatera att arbetet fortsätter. Mest oroande är kanske arbetsgivarpartens ovilja att förhandla om till exempel USK. På deras önskelista lär finnas ett annat arbetstidssystem eller status quo.

    Till sist vill jag vända mig till de medlemmar som upplevde att tidpunkten för strejken var illa vald. Ja, lärarna är hårt belastade i maj månad, det känner vi till. Men faktum är att strejk endast kan genomföras då ett avtal löpt ut och det inte råder arbetsfred. Valet av tidpunkt påverkas alltså mest av när avtalet löper ut och hur förhandlingarna löper efter det. I vilket skede konstaterar man att parterna står så långt från varandra att man varslar om strejk?

    Med andra ord var det oundvikligt att just april-maj skulle bli tidpunkten för avgörande stridsåtgärder om ett avtal skulle nås innan sommaravbrottet. Nästa avtal går ut 30.4.2025, då är det antingen mycket bråttom om det ska bli strejk, eller så sitter vi lugnt i båten till augusti. 

    Arbetet är som sagt inte färdigt, och kanske det aldrig blir det heller. Men det var skönt att sätta ner foten skrev en medlem, och det håller jag med om.

     

    Jens Mattfolk, ombudsman

    Jens Mattfolk signatur

  • Educa-mässan 2023

    Educa-mässan 2023

    Äntligen samlas vi igen till Nordens ledande utbildningsevenemang, Educamässan i Helsingfors 27-28.1!

    Registrera dig redan nu som besökare på Educa! Avgiftsfritt inträde för alla professionella inom branschen som registrerar sig som besökare.

    Den här sidan uppdateras med mera info vartefter. Här kan du läsa om bland annat:

    {mediagallery:69;Vi träffas på torget i Hörnan!}

      Hörnan

    Det svenskspråkiga kvarteret Hörnan på Educamässan är en given samlingsplats för alla som jobbar inom branschen och detta år är det gemensamma temat “En god utbildning för alla”.

    I Hörnan deltar ett tjugotal organisationer och föreningar som tillsammans bjuder på ett gediget kunskapsutbud, gäster, föreläsningar, nätverkande, inspiration, workshops, livesända inslag, mingel och härliga möten. Här finns något för alla – oberoende var och med vad längs lärstigen du jobbar!

    Vi pratar bland annat:

    • Lärande på lika villkor
    • Jämställdhet och jämlikhet
    • Liten människa, stora drömmar.
    • Ett språkkunnigt Finland
    • Framtidens kompetenser
    • Yrkesutbildningen – en flexibel väg till ett första yrke eller branschbyte

    Hela programmet finns på educa.messukeskus.com!

     

    FSL på mässan

    Förbundsordförande Inger Damlin öppnar programmet på Hörnans scen kl. 10 på fredagen! Kom gärna också förbi FSL:s egen monter på Educa och säg hej. Här kan du plocka med dig ett äpple och delta i vår utlottning av två Kånken-ryggsäckar. Dessutom bjuder FSL medlemmar och Hörnans samarbetspartners på kaffe i samband med mingelträffen Showroom Education som ordnas på fredag kl. 17 och lördag kl. 10.

     

     fsl fridalonnroos 96b

    Live från Hörnan

     Har du inte möjlighet att delta i Educamässan? Misströsta inte, du kan ta del av programmet också på distans! Under mässdagarna sänder vi live på FSL:s Facebook tre gånger.

    Fredag 27.1 kl. 13:05-13:25 Live från Hörnan: Entreprenörskap – en framtidskompetens att ta på allvar

    Idag pratar vi mycket om entreprenörskap och det börjar synas i samhället. Allt flera vågar satsa på banan som företagare och ser den också som en ständig läroprocess.Yrkesutbildningen ger många öppningar, kompetens och utrymme för att stärka entreprenörskap – också som en framtidskompetens som Finland behöver. Det handlar om självledarskap och ständig utveckling i form av kompetensbygge. Hur resonerar man som ung idag? Vilka möjligheter och kompetenser ger yrkesutbildningen och hur tänker vi när det kommer till riskhantering och mod?
     
    MEDVERKANDE
    Nina Ingves, Ung Företagsamhet tillsammans med unga studerande
    Sofia Sarin
    Moderator: Anna Bertills
     

    Fredag 27.1 kl. 15:05-15:25 Vad föds vi till? Skolans betydelse för ett jämlikt liv

    Skolan är en neutral arena, en plattform där drömmar och möjligheter möts. Där vi oberoende vem vi är och vilken bakgrund vi kommer ifrån ska få samma start på livet och utbildningsstigen. Samtidigt ligger ett ständigt och hårt arbete bakom en jämlik skola.
    Hur fortsätter vi skapa mervärde över hela utbildningssektorn? Vilka är våra målsättningar och vilka utmaningar möter vi i vardagen? Här går vi in på best practices och goda historier om hur det är att vara en föregångare på olika plan när det kommer till en jämlik skola.
     
    MEDVERKANDE
    Pamela Granskog
    Utbildningsstyrelsen och aktörer inom jämställdhetsprojekt.
    Jakob Holm
    Moderator: Anna Bertills
     

    Lördag 28.1 kl. 13:05-15:25 “Generation I och en värld utan gränser” – så här bygger vi den bästa plattformen

    Ett språkkunnigt Finland betyder konkurrenskraft och att jobba i en värld utan gränstänk ställer med all säkerhet också högre krav på språkkunskaper. Ett tvåspråkigt Finland är också allt mera beroende av ett mångkulturellt Finland. Hur ser vi på skolans ansvar där idag? Att kunna flera språk är en investering, men hur får vi unga motiverade till att stärka kunskaper i främmande språk? Hur resonerar nya generationer på kommande arbetsliv och studietid och hur ser språkläraren på de utmaningar vi har kring ökade krav på språkkunskaper? Här möts vi i en diskussion kring språk, ständig kompetensutveckling och vikten av att jobba fritt över språkgränserna i tidigt skede.

    MEDVERKANDE

    Språklärare Katrina Domars-Brännkärr
    i ett samtal tillsammans med studerande Helmer Jungar.
    Moderator: Anna Bertills

     fsl2 fridalonnroos 20b
     

    OAJ:s kvällsfest 28.1

    Kryssning på torra land!

    Välkommen med på kvällsfesten som ersätter OAJ-kryssningen i samband med Educamässan 2023! Evenemanget är avsett för OAJ- och FSL-medlemmar. På kryssningen som sker på fartyget “MS Mässcentrum” från klockan 18 den 28 januari uppträder Lauri Tähkä, Revohka och Kipinä. I biljettpriset ingår också en rejäl salladsbuffé och annat program. Biljettpriset är 30 €/person.

    Läs mer och köp din biljett i FSL:s medlemsintra redan nu! Antalet biljetter är begränsat till 2000.

     

  • Uttalande från FSL:s fullmäktige: Trestegsstödet sköts inte lagenligt – behöver mera resurser

    Varje elev har en lagstadgad rätt att få stöd i rätt tid, men resurserna räcker idag inte till för att tillgodose elevernas stödbehov. FSL kräver att systemet för hur man tillgodoser stödbehov, den så kallade trestegsmodellen, revideras.

    – Trestegsstödets finansiering måste öka, så att utbildningsanordnaren garanteras mera resurser för varje elev inom det allmänna, intensifierade eller särskilda stödet. När resurserna inte räcker till drabbas hela klassen, inte bara de elever som är i behov av stöd. Lärarkraften räcker inte till för hela gruppen, lärarnas arbetsbelastning blir ohållbar och vi upplever själva att vi inte kan tillgodose alla elevers behov, säger Christoffer Sourander, som under mötet omvaldes till fullmäktiges ordförande.

    Undervisnings- och kulturminister Li Andersson har efterlyst att följande regering ska reservera 200 miljoner euro för en helhetsreform av stödet för inlärning. FSL stöder Anderssons förslag och efterlyser åtgärdsförslag också från andra partier.

    Riksdagens biträdande justitieombudsman slog i oktober fast att lagstiftningen kring trestegsstödet inom den grundläggande utbildningen är bristfällig. En enkät genomförd av Undervisningssektorns fackorganisation OAJ visar också att inklusionen inte lyckas med de nuvarande resurserna.

    – Vi ser på fältet att elevens lagstadgade rätt till stöd så tidigt som möjligt under lärstigen lider, och vi är måna om att lagen ska följas. Vi lärare behöver förutsättningar för att kunna sköta vårt jobb, Joakim Granqvist, som under mötet valdes till fullmäktiges vice ordförande.

    Det är viktigt att precisera lagstiftningen gällande stödet och att uppdatera läroplansgrunderna så att de motsvarar lagstiftningen. FSL efterfrågar också en lagstiftad speciallärardimensionering och mindre undervisningsgrupper.

    – Vi ser att i de kommuner där det faktiskt satsas så fungerar det. Vi behöver fler speciallärare och specialklasslärare för att kunna tillgodose varje elevs behov i alla kommuner. Klasslärare och ämneslärare kan inte åläggas att ge specialundervisning, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

    Inför riksdagsvalet 2023 vill FSL lyfta upp frågor om inklusion i samhällsdebatten.

    – Om vi vill att den finländska skolan ska svara på framtidens behov är en omfattande satsning på utbildningen, från småbarnspedagogiken till högskolenivå, en nödvändighet. För att kunna trygga varje elevs skolgång, och samtidigt säkra ett hållbart samhällsbygge genom en skola som håller hög kvalitet behöver skolan tryggade resurser, säger Damlin.

  • Inger Damlin omvaldes till ordförande för FSL 

    – Jag ser fram emot att fortsätta jobba för att FSL framöver ska vara ett dynamiskt förbund och en stabil samarbetspart som bidrar till att hela Svenskfinland blir lite starkare. Nu siktar vi på att lyfta upp utbildningsfrågor på agendan inför riksdagsvalet 2023. Vill vi att den finländska skolan ska svara på framtidens behov måste det satsas på utbildning. Systemet för hur man tillgodoser elevers stödbehov, trestegsmodellen, måste revideras och lärares arbetsbelastning granskas. För det är ju så att vi lärare, vi tryggar framtiden, säger Inger Damlin.

    Damlin utsågs till ordförande vid FSL:s fullmäktigemöte i Helsingfors den 3 juni 2020. FSL:s nyomvalda ordförande är utbildad klass-, ämnes-, invandrar- och speciallärare och jobbade tidigare som rektor för Korsholms högstadium. Damlin har gedigen facklig bakgrund, bland annat som representant i FSL:s fullmäktige och styrelse och som FSL:s representant i OAJ:s styrelse.

    Inga andra kandiderade i ordförandevalet. 

    Fullmäktige valde också en ny styrelse för perioden 2023–2024:

    Inger Damlin, ordförande 
    Pamela Leka 
    Anna Wahren 
    Sabina Lindholm-Järvinen 
    Karsten Steiner 
    Marina Räfsbäck 
    Jeanette Lindroos 
    Jenny Teir  
    Linda Molander-Finell

    – Den här styrelsen kommer jobba under en mandatperiod i en turbulent och intensiv tid där riksdagsvalet, pandemins efterdyningar och världspolitiskt oroliga tider påverkar vår verksamhet. Därför blir det ett extra viktigt uppdrag för oss att trygga lärarrollens förutsättningar och den finlandssvenska skolans framtid, säger Damlin.

  • Var Finlandssvensk på ditt sätt

    Var Finlandssvensk på ditt sätt

    Oberoende av om skolan ligger i en enspråkigt svensk miljö, en tvåspråkig miljö eller en helt finskspråkig miljö så är det språket som förenar. Kulturen som binder oss samman.

    Det som förenar oss alla är en stolthet över att tillhöra en minoritet.

    Generation efter generation har formats i den finlandssvenska vaggan. Muminsvenskar, bättre talande eller hurrit – kärt barn har många namn. Men det som förenar oss är språket.

    Vaggan har förändrats, synligheten har tagit olika former. Lucian, stafettkarnevalen och snapsvisorna har fått nya vänner. Vänner som kockar på blandspråk eller sjunger på dialekt och vänner som titulerar sig som superhurri.

    Det som förenar oss alla är en stolthet över att tillhöra en minoritet.

    Det här kan jag själv uppleva då jag rör mig inom Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ. Hos dem är jag, FSL:s ordförande, starkt förknippad med det svenska. Mina finskspråkiga vänner anstränger sig till det yttersta för att utbyta något svenskt ord när vi träffas under möten och i Akavahusets korridorer. Och så fint det alltid känns med ett ”Hejsan Inger” i korridoren. Känslan av att jag är sedd och hörd som minoritet är viktig.

    Så en liten svenska dagen hälsning till er alla – Var Finlandssvensk på ditt sätt, det är alltid rätt!

    Ingers signatur

  • Ny KIILA-rehabilitering för FSL:are 2023-2024

    För vem?

    • du har fast anställning eller upprepade visstidsanställningar
    • du har en sjukdom eller en skada som de senaste åren väsentligt har försämrats eller de närmaste åren kan försämra din arbetsförmåga och möjligheten till inkomstförvärvande.
    • det finns ett konstaterat och upplevt behov av stöd för att orka fortsätta arbeta. Bakom rehabiliteringsbehovet kan ligga förändringar i arbetet eller att du har små möjligheter att påverka ditt arbete. Detta kan ta sig uttryck i försämrad arbetsprestation, i upplevd belastning eller i hälsoproblem som orsakas av ständig belastning och som nedsätter arbetsförmågan.

    Mål

    Målet med KIILA-rehabilitering är att förbättra och stödja din arbetsförmåga och att hålla dig kvar i arbetslivet.

    Längd

    Rehabiliteringskursen innehåller 1 öppenvårdsdag och 3 grupperioder (totalt 14 dygn) på plats vid Härmä Rehab & Spa samt 2-4 individuella kontakter (ist. för individuella besök). Rehabiliteringsprocessen är 1-1,5 år.

    Tidpunkterna för svenskspråkig KIILA-kurs (nummer 88504)

    Öppenvårdsdygn 11.4.2023 (1 dygn)
    1. Grupperioden 12-14.4.2023(3 dygn)
    2. Grupperioden 11-15.9.2023(5 dygn)
    3. Grupperioden 18-22.3.2024 (5 dygn)

    Så här ansöker du om KIILA-rehabilitering

    Ta kontakt med egen företagshälsovård. Besök din företagsläkare eller din vårdande läkare som bedömer din situation och kan skriva ut ett B-utlåtande. Ansök till KIILA-rehabilitering med blankett KU101r samt KU200r. Kursen bekostas av FPA och är kostnadsfri för deltagaren. Egen ansökan med bilagor inlämnas till FPA, PB 10, 00056 FPA, eller via MITTFPA.

    Mer information

    Jessica Havulehto, sakkunnig inom rehabilitering och arbetshälsa
    jessica.havulehto@harmankuntoutus.fi, tfn 050 516 0360

    Jens Mattfolk, ombudsman, FSL
    jens.mattfolk@fsl.fi, tfn 040 551 0023