FSL Import

Category: På gång

  • Organisationerna: Regeringen måste slopa nedskärningarna inom fritt bildningsarbete

    I regeringsprogrammet riktar man mot läroinrättningarna inom fritt bildningsarbete en inbesparing på 25 miljoner. Läroinrättningarna ordnar utbildningar för alla finländare. Finansieringen för fritt bildningsarbete är ca. 180 miljoner euro, nedskärningen är 14 procent av hela finansieringen.

    Nedskärningarna påverkar sommaruniversitetens och studiecentralernas utbildningar speciellt kraftigt, eftersom 40 procent av deras finansiering skärs bort.

    Inom fritt bildningsarbete finns det 291 läroinrättningar, som anordnade 81 000 olika utbildningar för 1,1 miljoner finländare år 2021.

    Organisationerna kräver att regeringen slopar nedskärningarna i höstens budgetria. Inbesparingarna äventyrar både det existerande nätverk av mångsidiga läroinrättningar som finns och deras möjligheter att utöva sitt lagstadgade bildningsuppdrag. Det är inte möjligt att kompensera bortfallet av statlig finansiering genom att höja studieavgifterna.

    Nätverket av läroinrättningar skulle förminskas och utbildningstjänster skulle försvinna, speciellt i mindre kommuner. Nedskärningarna skulle äventyra finländarnas jämlika möjligheter till kontinuerligt lärande. På många orter skulle den arbetsföra befolkningens möjligheter till studier försvåras. Kommunernas möjligheter att främja invånarnas välmående och kompetensutveckling skulle försvåras. Förbundsaktiva och volontärers möjlighet till utbildning skulle minska och ett kompetent civilsamhälle skulle förfalla.

    Nedskärningarna kommer också att försvaga den undervisande och administrativa personalens samt stödtjänsternas sysselsättning, eftersom nedskärningen på 25 miljoner planeras träda i kraft genast i början av år 2024. Detta stöder inte en behärskad strukturell utveckling. Personalens löner är vid sidan om fastigheter och material de största utgiftsposterna.

    Enligt regeringsprogrammet är ungas utanförskap och illamående, arbetslöshet och å andra sidan arbetskraftsbrist, försämring av utbildningsnivån, kompetensbrist, bristfälliga grundläggande färdigheter, åldrandet och det ökade behovet av social- och hälsovårdstjänster samt förstärkande av demokratin och försäkrandet av medborgarsamhällets livskraft de största utmaningarna i Finland.

    Organisationerna vill poängtera att fritt bildningsarbete svarar mot de här utmaningarna och utbildningarna är kostnadseffektiva. De planerande nedskärningarna skulle äventyra förverkligande av de målsättningar regeringen själv lagt upp i sitt program. Dessutom försvagas medborgarnas möjligheter att uppfylla rätten till bildning.

    Aikuisopettajien liitto AKOL
    Akava
    Bildningsalliansen
    Finlands svenska lärarförbund FSL
    Kansalaisopistojen Liitto KOL
    Suomen Kansanopistoyhdistys ry
    Opetusalan Ammattijärjestö OAJ
    Opintokeskukset ry
    Sivistystyönantajat
    STTK
    Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK
    Suomen kesäyliopistot ry
    Vapaa Sivistystyö ry

  • Styrkan i Finlands svenska lärarförbund ligger i våra lärarföreningar

    Styrkan i Finlands svenska lärarförbund ligger i våra lärarföreningar

    Då vi pratar om att satsa på skolan tänker vi stort, vi tänker på barn och unga som är vår framtid, vi tänker på välfärdssamhället. Att vi värnar om ett gott och respektfullt samarbetsklimat mellan lärarföreningar, arbetsgivare och politiker är viktigt för att kunna trygga kvalitén på vår utbildning.

    Här kommer våra lärarföreningar in. Känslan av att det som görs spelar roll skapar engagemang och är en drivkraft för hela lärarföreningen. En stark samhörighet bland medlemmarna ger tyngd i det lokala påverkningsarbetet och därför jag glad när jag hör hur våra lärarföreningar engagerar och aktiverar medlemmarna. 

    Det är nu er insats i form av till exempel skrivelser, telefonsamtal och möten gör skillnad.

    Höstens budgetmanglingar ute i kommunerna kommer inte att bli lätta. Ekonomin är tuff och risken finns att man enbart stirrar på siffrorna utan att analysera följderna av besluten. Försummas investeringarna i utbildningen kan konsekvenserna bli förödande. Vi pratar till exempel om sociala problem, utslagning och en svag tro på framtiden. 

    Ni vet att en undervisningsgrupp på 30 ger minimalt med lärartid för varje elev, värdefull tid nu när lärresultaten sjunker och illamåendet växer och behovet av stöd är större än någonsin.

    Ni lärare och rektorer förstår vad följderna av besluten blir. En snygg budget där skolbygget inte rymdes med eller en framflyttad sanering av ett skolhus kan sätta livslånga spår i barns och ungas hälsa och välmående. Ni vet att en undervisningsgrupp på 30 ger minimalt med lärartid för varje elev, värdefull tid nu när lärresultaten sjunker och illamåendet växer och behovet av stöd är större än någonsin. Ni känner till målen i läroplanen och vilka läromedel, material och tekniska verktyg som behövs. Det här sådant vi måste kunna kräva för att garantera jämlikheten i skolan.

    Det är nu er insats i form av till exempel skrivelser, telefonsamtal och möten gör skillnad. Det är nu när politiker ute i kommunerna sitter och vänder på slantarna som vi måste påverka besluten i rätt riktning. Styrkan i Finlands svenska lärarförbund ligger i våra lärarföreningar och ert engagemang på lokalnivå.

    Ingers signatur

  • En majoritet av de finlandssvenska lärarna vill skärpa lagen kring mobilanvändningen i skolan

     

    Över hälften av alla lärare inom grundskolan och på andra stadiet efterlyser tydligare lagstiftning i frågan om mobilanvändningen i skolan. Det här visar Finlands svenska lärarförbunds medlemsundersökning vid skolstarten 2023. Mobilerna utgör ett problem främst under lektionstid men även under raster och skolmåltider.

    – Lärarna vill se en tydlighet i lagstiftningen för att bättre kunna fullfölja sitt pedagogiska ansvar, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.

    En mer preciserad lagstiftning skulle förbättra elevernas koncentration och lärande och ha en positiv inverkan på trivseln och tryggheten. Spelreglerna i skolan skulle också bli tydligare, anser lärarna.

    – Det behöver bli lättare att i förebyggande syfte reglera mobilanvändningen och på så sätt skapa en trygg skolmiljö som främjar lärandet, säger Damlin.

     

    Utmaningarna börjar i högklasserna

    Undersökningen visar att utmaningarna med mobilen i skolan börjar dyka upp när eleverna blir lite äldre. Bland lärarna i klass 1–6 uppger 24 procent att mobilanvändningen är ett problem i skolan, motsvarande siffra i klass 7–9 är 84 procent och på andra stadiet 72 procent.

    – Lagstiftningen måste preciseras så att den går att tillämpa på de olika stadierna, konstaterar Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.

     

    Ett totalförbud inte rimligt

    85 procent av lärarna säger nej till ett totalförbud av mobiltelefoner i skolan.

    – Det är varken rimligt eller ändamålsenligt att förbjuda mobiltelefonerna i skolan. Däremot visar vår undersökning att det finns ett behov av mer redskap för att komma åt den mobilanvändning som stör och sätter käppar i hjulen för trivseln, tryggheten och lärandet, säger Damlin.

    Undersökningen skickades ut till 3778 lärare inom grundskolan och på andra stadiet under augusti 2023. 1272 svar kom in, vilket ger en svarsprocent på ungefär 34.


    Mobilanvändningen i skolan_undersökningsresultat_0823_FSL_2 (Ny version uppladdad 17.1.2024. Den tidigare verionen innehöll en felaktig graf för frågan om lärarnas åsikt kring totalförbud av mobiler i skolan.)

    Studio FSL

    På vår Facebooksida pågår just nu en paneldiskussion på temat mobilanvändningen i skolan. Diskussionen bandas och kan ses i efterhand.

  • Nyheter i appen Lärarrummet för bland annat timlärare, studiehandledare och speciallärare

    Nyheter i appen Lärarrummet för bland annat timlärare, studiehandledare och speciallärare

     

    Vi inleder läsåret 2023-2024 med en ny version av vår mobilapplikation Lärarrummet. Appen är helt gratis att ladda ner och finns för iOS och Android.

    Appen Lärarrummets nyheter 2023

    I appen kan du bland annat följa upp* din samplaneringstid, beräkna övertimsarvodet och kolla din usk. I den nya versionen av appen kan du nu även:

    • beräkna årsbundet tillägg/erfarenhetstillägg inom den privata sektorn (rektorer, lärare inom grundskola/gymnasium och lärare i Steinerskola).
    • följa upp arbetstiden om du jobbar som studiehandledare eller speciallärare och har årsarbetstid.
    • som timlärare beräkna en vägd usk och få mer information om vad som gäller för timlärare i huvudsyssla/bisyssla. 

    Appen Lärarrummets flik för timlärare

    I appen finns också ditt digitala medlemskort som du kan behöva visa upp när du vill utnyttja en medlemsförmån i samband med ett uppköp, simhallsbesök eller liknande. Medlemskortet fungerar även som ditt försäkringskort. Här kan du läsa mer om din personförsäkring i Turva.

    Utöver alla olika verktyg i appen samlar vi också förbundets och tidningen Lärarens nyheter i ett överskådligt flöde.

    Uppdatera appen, om din telefon inte sköter det automatiskt. Ladda ner den från antingen Google Play eller från App Store.

    *Du behöver inte skapa ett användarkonto för att använda funktionerna i appen. Vill du däremot komma åt de timmar du registrerat i kalendern för arbetstidsuppföljning på en annan enhet, behöver du registrera ett konto i appen. Det här gäller till exempel dig som vill utnyttja räknarna som finns på vår webbsida också. 

     

    Frågor och respons

    Vi förbättrar kontinuerligt innehållet och funktionerna i appen och är tacksamma för din respons. Hör av dig till FSL:s kommunikatör mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi.

  • Temadagar hör till lärarens arbetsuppgifter medan hela temaveckor kan berättiga till extra ersättning

    Temadagar hör till lärarens arbetsuppgifter medan hela temaveckor kan berättiga till extra ersättning

     

    Det hör till lärarens arbetsuppgifter att delta i de temadagar som finns antecknade i skolans läsårsplan även om dagen skulle vara undervisningsfri eller läraren skulle ha färre undervisningstimmar en normal dag. För temadagen betalas ingen särskild ersättning för de timmar som hålls utöver de som finns antecknade i lärarens schema.

    Pocke Wikström pressbild

    – En undervisningsfri dag innebär inte att dagen är ledig utan alla elevarbetsdagar är arbetsdagar för läraren och hen ska därför delta i de temadagar som man vid läsårets start har kommit överens om, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare på FSL.

    För de som jobbar deltid, till exempel partiellt vårdlediga, är det skäl att tillsammans med arbetsgivaren komma överens om hur den lediga tiden placeras. Man kan gå in för antingen förkortade arbetsdagar eller helt arbetsfria dagar och då bör man ha en överenskommelse kring hur man förfar om man vill avvika från detta till exempel på grund av en temadag.

     

    Mångvetenskapliga lärområden är inte lika med temaveckor

    Wikström konstaterar att en viss oklarhet råder kring lärarens arbetstid i samband med de så kallade mångvetenskapliga lärområdena.

    – Mångvetenskapliga lärområden är en del av undervisningen och ska förverkligas under lärarens arbetstid. Man kan inte kringgå avtalsbestämmelserna och ålägga läraren fler lektioner än det antal undervisningstimmar som finns fastställda för läraren i läsårsplanen. 

    Om mångvetenskapliga ämneshelheter förverkligas under hela temaveckor till exempel, bör läraren få ersättning enligt engångstimarvode (UKTA Del A § 27) för de lektioner som läraren håller utöver de som finns antecknade i schemat.

    – Det är inte rimligt eller avtalsenligt att under en hel vecka förväntas undervisa 9–15 om man skulle ha undervisning 9–12 enligt schemat, säger Wikström. 

    Han lyfter fram att det finns många sätt att genomföra helhetsskapande undervisning, vilket också läroplanen nämner, till exempel genom att:

    • samma tema studeras parallellt i två eller flera läroämnen samtidigt.
    • innehåll som hör till samma tema delas in i perioder som följer på varandra.
    • ordna evenemang såsom temadagar, olika tillställningar, kampanjer, studiebesök och lägerskolor.
    • planera mångvetenskapliga lärområden som omfattar flera läroämnen under en längre period och som kan innehålla ovannämnda helhetsskapande metoder.
    • skapa helheter där många läroämnen samverkar.
    • erbjuda samordnad undervisning, så att all undervisning är helhetsbaserad såsom i förskoleundervisningen.

     

    Beakta också samplaneringstiden

    Mångvetenskapliga lärområden förutsätter oftast samarbete med andra lärare. Lärarna förverkligar lärområdena under sin egen arbetstid. Mångvetenskapliga läromården förutsätter förutom planering av den egna undervisningen ofta också gemensam planering. För gemensam planering av undervisningen används samplaneringstid.

  • Studio FSL – Mobilanvändningen i skolan

    Studio FSL – Mobilanvändningen i skolan

    Studio FSL om mobilanvändningen i skolan

    Alltmer forskning pekar på de negativa effekter en överdriven mobilanvändning kan leda till. Politikerna har fått upp ögonen för fenomenet och vill att man i skolan ska få mer befogenheter för att begränsa användningen. FSL har frågat vad de finlandssvenska lärarna tycker och presenterar resultaten av en pinfärsk medlemsundersökning.

    Till FSL:s studio kommer Inger Damlin, förbundsordförande för FSL, Mirjam Kalland, professor och barnpsykolog, Linda Mannila, docent i datavetenskap, Esbjörn Hägerstedt, rektor för Karis-Billnäs gymnasium i Raseborg, Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Hem och Skola samt Ann-Sofi Loo, ämneslärare i åk 7–9 för att diskutera resultaten och hur en skolvardag med mobiltelefoner borde se ut i fortsättningen. Tidningen Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm leder diskussionen.

    Diskussionen sänds live via vår Facebooksida. Vi bandar diskussionen så att alla som vill kan titta på den i efterhand.

    Journalister är välkomna att följa med diskussionen antingen på plats eller via streamen. Anmäl er gärna på förhand till mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi. 

  • Medlemsrådgivningen på FSL har uppdaterade telefontider 

    Våra rådgivare Pocke Wikström och Jens Mattfolk tar emot ditt samtal fyra dagar i veckan: 

    Måndag kl. 9-16

    Tisdag kl. 9-16

    Torsdag kl. 9-16

    Fredag kl. 9-16

     

    Du kan alltid kontakta oss per e-post så återkommer vi så snabbt som möjligt: jens.mattfolk@fsl.fi eller jan-mikael.wikstrom@fsl.fi. Vi har även en frågelåda på vår webb som du kan utnyttja.

    Som medlem kan du också gärna vända dig till din lokala förtroendeman med frågor. Ta kontakt med din lokala lärarförening för mer information.

    I övriga medlemsärenden, till exempel ändring av uppgifter i medlemskapet, frågor om medlemsavgifter eller anmälningar till kurser och möten kan du kontakta oss må-fre på numret 040 351 4320 eller sända e-post till anita.stark@fsl.fi.

  • FSL:s KIILA-kurs hösten 2023 är fullsatt

    Du som redan har ett B-intyg eller är intresserad av rehabilitering kan när som helst ansöka om så kallad individuell KIILA-rehabilitering. Vår samarbetspart Härmä Rehab & Spa ordnar en hel del kurser med start i höst, bekanta dig gärna med utbudet här och ta kontakt med Jessica Havulehto (tfn: 050 5160360, jessica.havulehto@harmankuntoutus.fi), sakkunnig inom rehabilitering och arbetshälsa för hjälp med att hitta rätt kurs för dig.

    B-intyget är i kraft i ett år och därför går det även att invänta nästa kursstart som vi på FSL hoppas blir hösten 2024. 

     

  • Viktigt med samarbete under det nya läsåret

    Ett nytt läsår är alltid en ny början. Skolstarten ger oss en utmärkt möjlighet att påminna oss själva om vad som är viktigt och att göra saker bättre än tidigare.

    Under det nya läsåret önskar vi att det förs konstruktiva samtal om skolan, lärandet och samarbetet mellan hemmet och skolan, både offentligt, lokalt, på skolnivå, och mellan myndigheter, enskilda anställda vid skolan och föräldrar. Vi pratar om varandra respektfullt och vänligt. Vi föregår med gott exempel för våra barn och unga. På det här sättet ger vi dem trygghet och tro på att vi vuxna ställer upp för dem i alla lägen.

    Vi identifierar eventuella problem och griper tag i dem tillsammans öppet, konstruktivt och lösningsinriktat.

    Vi skapar en verksamhetskultur i skolvärlden där hemmet och skolan har ett gott samarbete och där det finns plats för dialog mellan föräldrarna och de vuxna i skolan. Vi stödjer tillsammans lärandet och lärandets glädje. Vi identifierar eventuella problem och griper tag i dem tillsammans öppet, konstruktivt och lösningsinriktat. Vi slår vakt om våra gemensamma mål och vårt samarbete inom fostran. De blir allt viktigare i en situation där utmaningarna för barnens och de ungas välbefinnande och psykiska hälsa och belastningen på familjerna och skolorna ökar.

    Upplevelsen av att höra till en god gemenskap har stor betydelse för den ungas ork och välbefinnande.

    Vi bygger upp skolan till en gemenskap som är öppen för alla och där varje enskild person blir hörd och uppskattad som sig själv. Upplevelsen av att höra till en god gemenskap har stor betydelse för den ungas ork och välbefinnande. I bästa fall är skolan en plats som hjälper såväl barnen och de unga som personalen och föräldrarna att må bra.

    Vi börjar det nya läsåret i en anda av samarbete. Vi stödjer varandra som vuxna, och framför allt stödjer vi våra barn och unga!

     

    Finlands svenska lärarförbund FSL 
    Förbundet Hem och Skola i Finland 
    Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ 
    Utbildningsstyrelsen 
    Specialister för undervisnings- och bildningsväsendet Opsia rf 
    Bildningsarbetsgivarna rf   
    Finlands Kommunförbund 
    Finlands Rektorer rf 
    Suomen Vanhempainliitto ry 

  • Lärare tryggar framtiden 

    Lärare tryggar framtiden 

    Rasismen är utbredd och landets politiska ledning signalerar med sina ord och handlingar att det finns mycket kvar att göra.

    Jag har sett hur berikande det är med mångkulturalism i skolan och närsamhället men min tro på en positiv och tolerant samhällsutveckling har på senare tid fått sig en ordentlig törn. Rasismen är utbredd och landets politiska ledning signalerar med sina ord och handlingar att det finns mycket kvar att göra.

    Skolans kanske allra viktigaste uppdrag handlar om värdegrunden i samhället, alla människors lika värde, uppskattningen för den kulturella mångfalden och respekten för demokratin. Skolan ska präglas av tolerans och respekt, alla ska känna sig sedda och hörda i skolgemenskapen. I lärandet och värdediskussionerna formas de ungas identiteter och uppfattning om vad som är rätt och fel stärks.

    Sommarens politiska diskussioner om rasism har visat att värdegrundsarbetet i skolan är viktigare än någonsin och att ert stöd och er handledning behövs. Jag önskar er mod och styrka i det viktiga jobb ni gör. Lärare behövs. Lärare gör skillnad.

    På Utbildningsstyrelsen webbplats finns ett mångsidigt stödmaterial för arbetet mot rasism inom småbarnspedagogiken, i skolorna och vid läroanstalterna.

    Inger Damlin, förbundsordförande
    Ingers signatur