Sundqvist är hemma från Jakobstad och har de senaste åtta åren jobbat som ekonomikonsult på ett företag med kontor i Vasa.
Tre personer sökte jobbet som förbundsekonom. Samtliga intervjuades och förbundsstyrelsen utsåg Sundqvist till befattningen på styrelsemötet 9.10.2023.
Sundqvist tar över när vår nuvarande förbundsekonom Lis-Britt Bergman går i pension.
Det här är ett axplock av alla de motiveringar som regnat över FSL:arna idag:
”Hon har outtröttligt jobbat för lärarnas arbetsvillkor i många år.”
”Hon ger sig alltid tid att lyssna, hjälpa och ta reda på.”
“Hon, tillsammans med styrelsen, har gjort ett fantastiskt jobb.”
Grattis till En fjäder i hatten 2023!
Borgå lärarförening: Lena Törnqvist
Björneborgs lärarförening: Isabella Ojanperä
Esbo-Grankulla lärarförening: Yvonne Silvander
Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF: Hilda Jungar
Hangö svenska lärarförening: Tove Heinonen
Helsingfors svenska lärarförening: Pia Pujol
Jakobstad-Larsom lärare: Anita Wisén
Karleby svenska lärarförening: Nancy Bäck
Kimitobygdens lärare: Madeleine Karlsson
Korsholms svenska lärarförening: Pia Törmä
Kristinestads lärarförening: Beatrice Krook
Kronoby lärarförening: Jan Höglund
Kustvägens lärarförening: Berndt Schauman
Kyrkslätts lärarförening: Lotta Bäck
Lovisanejdens lärarförening: Tove Heinonen
Malax-Korsnäs lärarförening: Camilla Willberg
Närpes-Kaskö lärarförening: Gun Nordström
Nykarleby lärarförening: Harriet Nybäck
Pedersöre lärarförening: Maria Hagberg
Raseborgs lärarförening: Camilla Holmström
Sibbo lärarförening: Rebecka Backman
Svenska lärarföreningen i Uleåborg: Nina Majala
Tammerfors svenska lärarförening: Sabina-Lindholm Järvinen
Vanda svenska lärarförening: Isto Rajala
Vasa svenska lärarförening: Jenny Teir
Väståbolands lärarförening: Jeanette Lindroos
Vörå lärarförening: David Nordgren
Åbo lärarförening: Anu-Katja Nurmi
Ålands lärarförening: Sara Kemetter
Ålands gymnasielärare: Conny Karlsson
Ålands lärare i småbarnspedagogik: Alexandra Andersson
Några föreningar har inte ännu valt vem som ska få utmärkelsen.
FSL:s ordförande Inger Damlin besökte den här gången Kyrkslätts lärarförening och överräckte utmärkelsen till ordförande Lotta Bäck. Hon får utmärkelsen för sitt engagemang i föreningen, inte minst kring frågan om den svenskspråkiga skolförvaltningen som varit i hetluften på sistone. Läs mer i Läraren: ”Lärarföreningen JO-anmäler Kyrkslätt kommun”
– Lotta, det du gjorde är beundransvärt, sade Damlin när hon överräckte diplomet och mössan med utmärkelsens logo på.
På FSL:s instagramkonto kan man se bilder och videoklipp (på händelser) från morgonen i Kyrkslätt och hur Världslärardagen har firats i våra lokalföreningar.
#enfjäderihatten #världslärardagen
Bland dem som överskrider sin samplaneringstid återkommer kommentaren att “jobbet måste göras”.
Om vi börjar i den positiva ändan, 79 procent av respondenterna säger att de kan diskutera användningen av samplaneringstiden med sin förman. Det finns alltså ofta en dialog. Däremot finns det sällan tillräcklig med redskap när gränsen närmar sig eller överskrids. Det finns ju uppgifter som måste göras skriver många i de öppna svaren. Allt för ofta tvingas man alltså tillsammans med förmannen konstatera att det finns lite eller ingenting att göra. Därför är det ännu viktigare att fundera över ett annat resultat i undersökningen. Endast 49 procent diskuterar samplaneringstidens användning inför läsåret, 66 procent av lärarna uppger att de planerar den inför läsåret. Det finns säkert skolor där behovet av diskussion är lägre, där kollegiet upplever att det finns en bra balans och att samplaneringstiden räcker till. Men undersökningen visar nog på ett behov av att inte lämna bort planeringen, mera diskussion om hur arbetstiden används och vad man satsar tiden på.
Bland dem som överskrider sin samplaneringstid återkommer kommentaren att “jobbet måste göras”. Det är sant, till viss del. Lärare, skolan och rektorn har en skyldighet att beakta bland annat det som stiftats i lag. Utbildningen ska genomföras i samarbete med hemmen, eleverna och studerandena har rätt till stöd och en trygg skolgång. Arbete som hänför sig till det här kan alltså med goda skäl anses vara skyldigheter som måste utföras.
Behöver alla familjer lika långt samtal? Hur långa tider lägger du ut?
Men hur kan du som lärare göra för att åtminstone försöka hålla dig till din samplaneringsgräns? Om du får 10 timmar samplanering för lärandesamtal, då måste du också planera och genomföra dem på den tiden. Behöver alla familjer lika långt samtal? Hur långa tider lägger du ut? Samma jämförelse går att göra med andra uppgifter inom samplaneringen. Det är en balansgång som också gränsar till lärarnas etik och moral i sitt yrke. Den eviga frågan om hur mycket man kan tumma på sin egen ork och hälsa för elevens bästa.
Vad kunde då göras åt samplaneringen? FSL har länge stött och uppmuntrat lärarna att hålla sig till den avtalade samplaneringstiden. Vi har informerat rektorerna. Men utvecklingen fortsätter i en riktning där fler överskrider samplaneringstiden. Säkerligen går det att göra kopplingar till samhällsutvecklingen och skolans roll i den. Ett ökat behov av stöd, ett ökat behov av kontakt med hemmen, elevers och studerandes mående, press från vårdnadshavare och så vidare – alla dessa leder på något plan till ett ökande behov av arbete som faller inom ramen för samplanering.
Avtalet känner inte till ett pris på en timme samplanering, något som FSL:s ledamöter i OAJ:s fullmäktige för något år sedan poängterade. Avsaknaden av lön för en samplaneringstimme innebär att om en lärare missar till exempel ett lärarmöte så kan lön inte dras bort. Men kanske det inte skulle vara ett problem om man kunde få lön för fler timmar än 120? Det kunde vara ett sätt att höja lönerna och få betalt för det jobb som de facto görs ändå. Kanske en lärare kunde få lön för 100 timmar och en annan för 140 timmar om behoven av samplaneringstid är olika? Eller så någon form av årsarbetstid där allt arbete synliggörs.
Lärare har en hög arbetsmoral och många kommer att fortsätta utföra sitt arbete, trots att samplaneringstiden överskrids.
Till sist kan vi konstatera att avtalet har ett tak men att det för många lärare i Finland inte räcker till. Lärare har en hög arbetsmoral och många kommer att fortsätta utföra sitt arbete, trots att samplaneringstiden överskrids. Därför måste man på kollegial nivå våga föra diskussioner om att prioritera och stryka arbetsuppgifter, våga vara flexibla samt se till att planeringen ger en reell möjlighet för att samplaneringstiden ska räcka till genom att minska på bundna möten.
En sund gemensam strävan efter att lärarna ska klara sig med den arbetstid som finns för samplaneringen kan också kan leda till bra saker, som till exempel mera tid för planering av undervisning och kanske mera energi till andra uppgifter och förstås till eleverna.
Tyckte du att rubriken var provocerande? Det var kanske meningen, men de facto så är det bara upp till gränsen som samplaneringen är betald.
I maj 2023 genomförde FSL en enkätundersökning bland yrkesverksamma medlemmar i grundskolan och på gymnasiet. Sammanlagt 376 lärare deltog i undersökningen om samplaneringstiden, vilket ger en svarsprocent på ungefär 10. En stor majoritet av de som svarat på enkäten jobbar inom den kommunala grundskolan.
Samplanering är lärararbete som sker utanför de egentliga undervisningstimmarna, till exempel utvecklingsarbete och samarbete med vårdnadshavarna. Det är rektorns uppgift att leda, följa upp och ansvara för samplaneringen i skolan.
Läs mer om samplaneringen i vår kampanj Nu får det räcka!
För samplaneringen finns ett avtalat antal timmar som inte kan överskridas:
Timlärare i bisyssla har inte skyldighet att samplanera.
Enligt lärarnas avtal ska samplaneringen planeras i början av läsåret, 66 procent av lärarna i undersökningen uppger att de gör det.
– Eftersom vi vet att samplaneringstiden tenderar att ta slut innan läsåret är slut, är det a och o att den planeras för att överhuvudtaget ha en rimlig chans att hålla sig inom det avtalade antalet timmar. Att en av tre lärare inte har en plan ger inte goda förutsättningar för att lyckas, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.
Det är mer regel än undantag att samplaneringstiden överskrids. För endast 21 procent av lärarna räckte samplaneringstiden till förra läsåret.
– Det blir mer och mer möten för varje år som går. Det har blivit jobbigare i skolvärlden, fler problem inte bara i själva undervisningen men också med föräldrar och underlaget har också blivit mer utmanande, säger Svante Karlsson till tidningen Läraren.
I undersökningen fick lärarna uppskatta hur många timmar det rör sig om. För många handlar det om 50–100 timmar. Så här kommenterar några av lärarna:
“Den överskrids så mycket att jag inte har haft tid/ork att dokumenterat den.”
“Tiden för samplanering tar vanligen slut 1/3 in på läsåret.”
FSL har frågat vilka arbetsuppgifter som tar upp mest av samplaneringstiden. Högst upp på listan landar lärarmöten.
Det är vanligt med lärarmöten på 1–2 timmar per vecka. På ett helt läsår innebär det i bästa fall en tredjedel av hela samplaneringstiden, i värsta fall två tredjedelar.
– Här behöver man se över rutinerna och sätta tidsåtgången i proportion till den övriga samplaneringstiden. När måste man samla hela kollegiet och kan mötena kortas av. Hur kan man utnyttja tiden på ett bättre sätt, säger Mattfolk.
Nästan hälften av lärarna lägger dessutom mer än 30 timmar samplaneringstid på andra möten, till exempel inom olika team och samarbetsgrupper.
– För att samplaneringstiden inte ska överskridas måste den obundna tiden vara rejält tilltagen. Skolvardagen är full av oförutsägbara arbetsuppgifter och därför borde man också ha en buffert i planeringen. Dessutom är det många arbetsuppgifter som ska utföras inom ramen för samplanering, konstaterar Mattfolk.
Även om avtalet inte kräver att man följer upp samplaneringstiden vill FSL betona att det är viktigt att hålla koll på hur mycket tid för samplanering som går åt. Med en uppföljning är det lättare att göra justeringar i planeringen under läsårets gång. Med en bra helhetsbild av lärarkollegiets samplanering kan man också föra konstruktiva diskussioner tillsammans.
|
Följ upp samplaneringen i vår app I FSL:s gratis mobilapp Lärarrummet finns ett enkelt kalenderverktyg där lärare kan föra in sin samplaneringstid, till exempel regelbundna möten och enskilda händelser. Med hjälp av en “termometer” blir det tydligt hur mycket av tiden som har använts. På webben finns också en excel-tabell som också kan användas för att följa upp samplaneringstiden. |
Av lärarna är det 32 procent som följer upp användningen av samplaneringstiden.
– Vi behöver uppmuntra fler att få koll på hur tiden används, åtminstone den grupp lärare som anser att de jobbar för mycket. Har man svart på vitt hur mycket timmar som gått åt till samplaneringen finns det något konkret att utgå från när man under läsårets gång diskuterar arbetsuppgifterna med rektorn. Men det kan också vara viktigt för den enskilda lärarens arbetsbelastning, säger Mattfolk.
Han konstaterar att det är lättare sagt än gjort att prioritera bland uppgifterna. Många som svarat på undersökningen beskriver en frustration:
“Svårt att plocka bort något då det drabbar eleverna.”
I diskussioner med rektorn hamnar man ofta i en återvändsgränd.
“Möjlighet till diskussion finns men det resulterar inte i speciellt mycket, vi har inbokade gemensamma möten varje vecka ändå.”
“Inte så lätt för en chef att fixa det – jobbet måste ju skötas!”
Prata mera!
I FSL:s undersökning säger bara hälften av lärarna att samplaneringstidens användning diskuteras inför det nya läsåret.
– Med tanke på hur få som i den här undersökningen håller sig inom den avtalade samplaneringstiden behövs mer diskussion, till exempel om prioriteringar och vad som de facto kunde lämnas bort. Också hur man ska gå till väga när tiden inte räcker till.
Mattfolk uppmanar alla lärare att ta mer kontroll över tiden genom att utveckla arbetssätt som kan spara tid.
– Kalkylera med till exempel tidsåtgången för lärandesamtal. Sätt en tidsram och var tydlig med den när du går in i ett möte. Det är okej att säga att “nu siktar vi på att bli färdiga på 20 minuter”, säger Mattfolk.
|
Årsklocka för samplaneringen Augusti (före läsåret om möjligt)
Augusti – planeringen
September-december
December
Januari-april
Maj
|
Avtalet definierar relativt tydligt vad som hör till samplaneringstiden och inte men det finns gråzoner som bör benas ut. Som klassföreståndare till exempel utför man arbetsuppgifter som i vissa fall går under samplaneringen och i vissa fall räknas till klassföreståndarskapet, kontakten till vårdnadshavarna hör hit.
– Här behövs en tydlighet. En klassföreståndare är ofta i kontakt med hemmen och för att hantera den tidsåtgången måste det klargöras vilken typ av kontakt som är samplanering och vilken inte. En tidsbegränsning för hela klassföreståndarskapet skulle behövas, annars är risken att det man inte hinner med inom ramen för samplaneringen skuffas över till det här arbetsområdet, säger Mattfolk.
I bloggen “Mellan raderna i avtalen” skriver Jens Mattfolk mer om samplaneringstiden.
“FSL har länge stött och uppmuntrat lärarna att hålla sig till den avtalade samplaneringstiden. Vi har informerat rektorerna. Men utvecklingen fortsätter i en riktning där fler överskrider samplaneringstiden. Säkerligen går det att göra kopplingar till samhällsutvecklingen och skolans roll i den.”
Läs också tidningen Lärarens ledare skriver av chefredaktör Mattias Fagerholm: “Att från arbetsgivarhåll rycka på axlarna då samplaneringstiden är förbrukad och låta lärarkåren jobba på oavlönat är direkt arrogant. “
Vi behöver den samhällsdiskussion som den här typen av artiklar väcker. Barn och ungdomar mår sämre, samarbetet med hemmen är utmanande och förväntningar på skolan som institution skyhöga. Det är bland annat det här som är bakgrunden till vår argumentation för till exempel mindre gruppstorlekar, bättre stödfunktioner och en fungerande elevhälsa. Som fackförbund jobbar vi för ett hållbart, tryggt och inspirerande arbetsliv men vi kan inte ensamma åstadkomma den förändring som behövs.
När man läser lärarnas upprörande berättelser och erfarenheter blir det uppenbart att utbildningssektorn läcker och att behovet av investeringar är akut.
FSL vill att dagens lärare och rektorer ska ha ork och vilja jobba inom branschen, och att läraryrket ska locka de bästa studerandena också i framtiden. För att lyckas med det måste arbetsmiljön vara hållbar och villkoren realistiska. Korsdraget i lärarvardagen är för hårt idag. Det måste finnas reella möjligheter för lärare och rektorer att fokusera på sina kärnuppdrag.
Att vara lärare är världens bästa yrke, att få jobba tillsammans med barn och ungdomar är fantastiskt! Med en öppen och ärlig diskussion om olika problemområden inom branschen och hur förutsättningarna faktiskt ser ut, signalerar vi både till de som jobbar och de som funderar på ett yrke som lärare eller rektor, att vi värdesätter och månar om skolan och utbildningen.
Inger Damlin, förbundsordförande
I sitt regeringsprogram har regeringen Orpo listat en del åtgärder vilka regeringspartierna anser stöda ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Här nämns bland annat begränsningar i strejkrätten och även en påföljdsavgift för en arbetstagare som deltagit i en olaglig strejk. Begränsningen av strejkrätten skulle gälla politiska strejker och stödstrejker. Regeringen vill begränsa den politiska strejken (en laglig strejk som driver politiska eller samhälleliga mål och inte i första hand förbättringar i anställningsförhållande/kollektivavtal) till högst ett dygn och man hänvisar till nordisk praxis. Enligt rättsvetare som Helsingin Sanomat talat med och som även hörts i samband med lagberedningen, finns begränsningen på ett dygn inte stadgat i de övriga nordiska länderna, det som gäller i dessa länder är rättspraxis.
På klarspråk handlar det väl om att regeringen vill hålla hjulen rullande i hamnarna.
Regeringen ser också ett problem i stödstrejker och vill begränsa dessa. Enligt regeringsprogrammet ska som lagliga sympatiåtgärder betraktas sådana åtgärder som är skäliga i förhållande till målen och vars verkningar endast drabbar parterna i arbetstvisten. På klarspråk handlar det väl om att regeringen vill hålla hjulen rullande i hamnarna.
Regeringen vill också begränsa bland annat den lägre avlönade, kvinnodominerade undervisningssektorn från att avtala om högre löneförhöjningar än den mansdominerade, högre avlönade exportindustrin. Det här vill man göra genom att ändra lagen om medling i arbetstvister så att ett förlikningsförslag från riksförlikningsmannen eller en förlikningsnämnd inte kan överskrida den allmänna linjen.
I Sverige finns ett lite motsvarande system men med möjlighet att gå över det så kallade märket. För lärarnas del har det lett till att man inte avtalat om löneförhöjningar utan man kommit överens om det lokalt. I och med lärarbristen har arbetsgivarna då fått konkurrera om lärarna genom att höja lönerna över den allmänna linjen. Man har med andra ord fått in löneglidningar också för lärarnas del. Kanske något att hålla i minne då det kommer till lärarna inom småbarnspedagogik. Eller varför inte lärare i matematik, fysik och kemi bara för att nämna några.
Under rubriken Underröjande av hinder för sysselsättningen (sic!) hittas förslag om att förkorta tiden för meddelande om permittering till sju dagar. Det här kan tillämpas även om man avtalat annorlunda i kollektivavtal. Värt att nämna här att arbetsgivaren, enligt det rådande kommunala avtalet, ska ge ett meddelande om permittering minst en månad på förhand. Tid för meddelande om permittering handlar alltså om att den anställda ska få veta om det datum då permitteringen inleds för hans/hennes del minst så länge på förhand. Arbetsgivaren betalar lön under tiden för meddelande om permittering och om det finns arbete utför den anställda sitt arbete.
Den bild jag får är att arbetstagaren är en utgiftspost som man lätt ska kunna permitteras eller säga upp – inte en tillgång som man ska tävla om.
Under samma rubrik hittar vi ytterligare förslaget om att ändra lönen för sjukdomstiden så att den första sjukfrånvarodagen skulle vara oavlönad om inte något annat avtalats i kollektivavtal. Enligt förslaget ska självriskdagen inte tillämpas om sjukfrånvaron varar fem dygn eller längre eller som sjukfrånvaron beror på olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom.
Hurdan människobild målar regeringsprogrammet upp? Hurdan är arbetstagaren i regeringens ögon? Den bild jag får är att arbetstagaren är en utgiftspost som man lätt ska kunna permitteras eller säga upp – inte en tillgång som man ska tävla om. De som är i arbetsför ålder är lata och söker inte jobb om man inte skär i arbetslöshetsdagpenningen. Åtgärdsförslagen andas inte att arbetet i sig skulle vara givande och ge mening i livet. Sjukfrånvaron då, visst, en del missbrukar antagligen möjligheten till sjukfrånvaro. Kommer man åt problemet genom att göra den första sjukledighetsdagen oavlönad eller borde man hjälpa arbetsgivarna med att reda ut varför en arbetstagare är borta en dag nu och då.
Det är exceptionella åtgärder regeringen har för avsikt att driva igenom. Senast en regering ville gå åt arbetstagarna så hårt var under regeringen Sipiläs tid. Att regeringen för lagförslaget om begränsning av strejkrätten till riksdagen först, innan man tar itu med de andra arbetsmarknadsfrågorna, berättar ganska mycket om inställningen till arbetstagarna.
Det blåser snåla höstvindar inom arbetsmarknadspolitiken denna höst.
Både akademikernas fackcentral AKAVA och OAJ och därmed också FSL kommer att vara i aktiva i de här frågorna, till exempel genom kontakt med beslutsfattarna. Målsättningen är att genom förhandlingar nå resultat men en beredskap till arbetskonfliktåtgärder höjs samtidigt.
Pocke Wikström, förbundssekreterare
I fortsättningen skulle de löneförhöjningar som överenskommits inom exportbranscherna i praktiken sätta en övre gräns för löneförhöjningarna inom utbildnings- och forskningssektorn. Ett löneprogram eller liknande skulle inte korrigera lönenivån att bättre motsvara arbetets krav och ansvar. Lönerna skulle alltså framöver alltid förbli lägre än i den privata sektorn.
Den första sjukfrånvarodagen föreslås vara oavlönad ifall annat inte har avtalats genom kollektiv- eller arbetsavtal. Självriskdagen skulle inte tillämpas på sjukfrånvaro som varar fem dygn eller längre.
Visstidsanställningar är vanliga inom sektorn för utbildning, fostran och forskning och enligt nuvarande lagstiftning måste det alltid finnas en laglig grund för visstidsanställning. I fortsättningen skulle man kunna ingå visstidsavtal för ett år även utan grundad anledning.
I dagsläget måste det finnas en saklig och tungt vägande orsak för att säga upp en arbetstagare. Bestämmelserna som har samband med arbetstagarens person föreslås ändras så att det i framtiden räcker med enbart sakliga grunder för att upphäva arbetsavtalet. Arbetsgivaren skulle alltså lättare kunna säga upp en arbetstagare.
Regeringen vill förkorta tiden för meddelande om permittering till en vecka från den nu i lag stadgade två veckor. I det kommunala avtalet har man avtalat om en månad för meddelande om permittering. Tid för meddelande om permittering är den tid som åtminstone ska finnas mellan det att den anställda får meddelande om permittering tills dess att den inleds. Arbetsgivaren betalar lön under tiden för meddelande om permittering.
Den nuvarande inkomstrelaterade dagpenningen utbetalas till samma belopp i max 500 dagar. Nu vill man gradera stödet. Efter åtta veckor av arbetslöshet skulle första nedskärningen göras med 20 procent. Eftersom processen med att söka jobb ofta tar lång tid skulle nedskärningen praktiskt taget drabba alla arbetslösa arbetssökande, även om man börjar söka nytt jobb genast när arbetslösheten börjar.
Arbetstagaren har i nuläget rätt till inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd efter sex månader i arbete. Nu föreslås rätten till den inkomstrelaterade dagpenningen börja först efter tolv månader i arbete. Våra nyutexaminerade medlemmar har ofta visstidsanställningar på mindre än ett år och skulle alltså vid arbetslöshet i stället för att få inkomstrelaterad dagpenning bara vara berättigade till ett lågt arbetsmarknadsstöd.
Vuxenutbildningsstödet har gjort det möjligt att avlägga examen och vid behov utbilda sig och få ett nytt yrke. Inom vår sektor har särskilt de som studerat för att få behörighet i studiehandledning och specialundervisning lyft stödet. Vuxenutbildningsstödet främjar ork i arbetet och bidrar till att man stannar kvar i branschen, inte minst bland dem som har en lång karriär bakom sig. Nu är förslaget att hela vuxenutbildningsstödet slopas.
För närvarande kan arbetstagaren avtala om alterneringsledighet för högst 180 dagar. Ledigheten har varit populär särskilt bland dem som arbetar inom undervisning, forskning och fostran. Förslaget är att systemet med alterneringsledighet slopas.
Nu får det räcka–kampanjen handlar om att påminna om de ramar som redan finns, som man borde förhålla sig till och som det skulle vara nyttigt att reflektera över då och då.
FSL:s ombudsman Jens Mattfolk bloggar om syftet med kampanjen. Läs hans tankar i bloggtexten här.
Kampanjen lanserades i augusti 2023 och pågick aktiv under hela läsåret, bland annat med webbinarier, teman på föreningsträffar, nytt material i form av planschen “Lärarens arbete” med mera. Även om kampanjen har avslutats hittar du här en hel del nyttig information som är lika aktuellt nu som förra läsåret. Du känner igen vårt kampanjinnehåll via logon och #nufårdeträcka.
På de förtroendevaldas intra hittar ni material som det är fritt fram att fortsätta använda.
Ni kan också beställa vår kampanjaffisch med rubriken “Lärarens arbete”. Den passar ypperligt för anslagstavlan i lärarrummet och vi hoppas ni vill vara med och dela ut den till skolorna. Kontakta anita.stark@fsl.fi med er beställning.
– Arbetsbelastning och återhämtning
– Samplanering
– Helhetsarbetstid och byråarbetstid
– Vikariearrangemang
I den här artikeln riktar vi oss till dig som jobbar som lärare, elev-/studiehandledare eller chef i den grundläggande utbildningen eller i gymnasium/vuxengymnasium, antingen i ett tillsvidare anställningsförhållande eller på viss tid. Här kan du hitta information och nyttiga länkar om de centrala villkoren för tjänste- eller arbetsförhållandet, lön, arbetstid samt tjänst- och arbetsledigheter.
Tolkningarna i denna artikel bygger på de avtal som är i kraft 2023 (UKTA, Sivista priviata undervisningssektorn, Sivista övningsskolorna och avtalet gällande statens skolor.) Det är ändå viktigta att notera att det finns många undantag och detaljer i de olika avtalen. Noggrannare information hittar du på på vår webbsida, direkt ur tjänste- och arbetskollektivavtalet eller genom att kontakta din förtroendeman.
Vi börjar med en viktig checklista över saker som det är skäl för alla att granska i början av ett nytt läsår. Genom att bocka av i listan kan du säkerställa dig om att din lön är rätt.
Du kan ladda ner checklistan och till exempel hänga upp den i lärarrummet (uppdaterad 2025): Checklista vid början av läsåret
|
Checklista för början av läsåret
|
I samband med planering av läsårets arbete lönar det sig för läraren att gå igenom sin uppgiftsbeskrivning och fokusera på grunduppgiften för att kunna skala bort överflödigt arbete och på så sätt bättre kunna kontrollera sitt arbete.
Läraren ska sköta sina uppgifter som följer av tjänste- eller arbetsförhållandet på ett sakligt sätt. Läraren ska följa de lagar och bestämmelser som gäller samt arbetsgivarens arbetsledningsrätt.
Innehållet i lärarens och rektorns arbete finns inte längre uppräknat i gällande utbildningslagstiftning. Uppgifterna definieras av arbetsavtalet eller tjänsteförordnandet samt utgående från gällande praxis. Allmänt kan man förutsätta att uppgiften är sådan att den kan anses höra till lärarens eller förmannens profession. Inom utbildningssektorn definierar man lokalt olika uppgiftsbeskrivningar för lärare och för förmän. Försäkra dig om att arbetsgivaren har gjort upp uppgiftsbeskrivningarna tillsammans med representanter för personalen.’
|
Uppgifter som hör till uppgiftsbeskrivningen är till exempel:
|
I samband med planering av läsårets arbete lönar det sig för läraren att gå igenom sin uppgiftsbeskrivning och fokusera på grunduppgiften för att kunna skala bort överflödigt arbete och på så sätt bättre kunna kontrollera sitt arbete. Denna aspekt är också viktig då man gör upp skolans plan för läsåret.
|
Följande uppgifter hör till exempel inte till lärarens tjänsteuppgifter och de kan inte förordnas lärare utan lärarens medgivande:
|
Till lärarens uppgifter hör inte att sköta en anna lärares uppgifter om man inte skilt kommer överens om det förutom i akuta fall då det inte är möjligt att få tag på en behörig lärare.
Det är bra att på arbetsplatsen ha en modell eller anvisningar för hur man ska handla vid situationer där arbetsbelastningen blir för stor och det är skäl att gå igenom dessa redan i samband med introduktionen till arbetsplatsen.
Undervisningspersonalens arbetstidsformer är:
⇒ På vår webbsida kan du läsa mer detaljer om till exempel planering av läsåret, FBA-dagar och annat kopplat till arbetstiden.
⇒ För rektorer finns också information om arbetstiden och arbetsuppgifterna som ingår.
För att upprätthålla arbetsförmågan är det viktigt att dagligen kunna återhämta sig från arbetet. Det här lyckas då arbetet är lagom belastande och i proportion till arbetets resurser och arbetstagarens personliga förutsättningar.
Enligt arbetarskyddslagen har arbetsgivaren en skyldighet att identifiera och bedöma faror och olägenheter så som belastningsfaktorer som hör ihop med innehållet i arbetet, hur arbetet är organiserat och arbetsgemenskapens sociala funktionsduglighet. De för hälsan skadliga belastningsfaktorerna ska avlägsnas eller minskas på arbetsgivarens försorg.
Arbetstagaren ska meddela sin förman om upplevd skadlig belastning. Arbetsplatsens arbetarskyddsfullmäktig fungerar som stöd vid behov. Förmannenens uppgift är att tillsammans med arbetstagaren söka lösningar genom vilka man kan avlägsna den skadliga belastningen eller minska den.
Åtgärder som minskar belastningen är bland annat att förtydliga uppgiftsbeskrivningar och ansvar samt anvisningar och förväntningar, att göra målsättningarna rimligare, att anpassa arbetsmängden till arbetstiden, att begränsa arbetsuppgifterna och att prioritera, att utveckla processerna och planera arbetet väl.
Det är bra att på arbetsplatsen ha en modell eller anvisningar för hur man ska handla vid situationer där arbetsbelastningen blir för stor och det är skäl att gå igenom dessa redan i samband med introduktionen till arbetsplatsen.
⇒ På vår webbsida hittar du mer nyttig information för att du ska orka och må bra på jobbet.
Samplaneringstiden kan inte överskridas.
I lärarens uppgifter ingår hela tiden mera uppgifter utanför undervisningen. Lärarna bör bland annat delta i samplanering av undervisningen, i rådslag med ämnes- och sakgrupper, i samarbete med hemmen samt i planering av undervisningen och i att utveckla skolan.
För detta arbete finns samplaneringstid. För att trygga att arbetstiden räcker till ska man in början av läsåret göra en plan över användningen av samplaneringtiden. Redan i planeringsskedet kan man då skala bort sådana uppgifter som det inte finns tid för.
Visste du att det är mer regel än undantag att samplaneringstiden överskrids? För endast 21 procent av lärarna räckte samplaneringstiden till förra läsåret.
⇒ I vår app Lärarrummet kan du följa upp din samplaneringstid.
|
Arbete som utförs under samplaneringstid är till exempel:
|
|
Som samplanering betraktas inte:
|
Under samplaneringstiden kan man även ensam utföra planerings- och förberedelsearbete som hör ihop med skolutvecklingen. Samarbetet mellan skolan och hemmen i synnerhet i förskolan, i årskursena 1-6 samt i specialundervisningen borde poängteras i samplaneringsarbetet. I läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen finns sagt att skolan ska samarbeta med vårdnadshavarna så att de kan stöda barnens målinriktade inlärning och skolgång.
De arbetsuppgifter som är ämnade att utföras under samplaneringstiden är sådana att de kan utföras på annat ställe än på arbetsplatsen och arbetet kan också utföras ensam. I schemat kan man reservera tid för samplaneringsarbetet så att gemensamt arbete underlättas. Veckovisa möten är inte syftet med samplaneringssystemet.
Tyngdpunkterna för samplaneringsarbetet, resurserna för och hur samplaneringen förverkligas beslutar man om tillsammans med lärarna i samband med att man gör upp planen för läsåret. Samplaneringstiden kan inte överskridas. Samplaneringsskyldigheten gäller inte de lärare som anställts på viss tid för högst fem arbetsdagar, till exempel vikarier.
|
Kom ihåg om samplaneringen
|
Rektorernas årliga antal arbetsdagar varierar beroende på hur söckenhelgerna infaller och antalet semesterdagar. Det lönar sig för rektorn att beräkna kalkylera sin årliga arbetsmängd och följa med hur arbetstiden förverkligas. Också rektorernas lektioner samt deras för och efterarbete ingår i denna helhetsarbetstid.
⇒ I vår app lärarrummet kan du som rektor följa upp din årsarbetstid med vårt kalenderverktyg.
Kom överens med förmannen om ersättningen för merarbete innan arbetet påbörjas.
Lönen och lönens olika element är centrala anställningsvillkor. Ett bra lönesystem stöder skolans verksamhet, har en positivt inverkan på organisationens målsättningar och är ett fungerande ledningsredskap.
Lönen bestäms utgående från om du är anställd som lärare i kommunal skola, en privat skola, en övningskola eller i en statlig skola.
⇒ Sätt dig in i hur din lön är uppbyggd och kontrollera din lönspecfikation så att summan som landar på ditt konto verkligen är korrekt. Till din hjälp finns information på vår webbsida och en löneräknare på vår medlemsintra (gäller kommunalt anställda i kollektivavtalet UKTA, del B, F och G samt kommunala yrkesskolor.)
En löneräknare och webbartikel kring lönen för lärare anställda inom den privata sektorn är under uppbyggnad.
|
Kom ihåg
|
Kontakta alltid förtroendemannen innan du anhåller om tjänst- /arbetsledighet så att du kan undvika onödigt lönebortfall.
Tjänstledig, studieledig, sjukledig… Det finns många livssituationer som förutsätter en paus från jobbet. Kontakta alltid förtroendemannen innan du anhåller om tjänst- /arbetsledighet så att du kan undvika onödigt lönebortfall. Anhåll alltid skriftligt om tjänstledigt och/eller arbetsledigt.
Personalen ska behandlas jämlikt då ledigheter beviljas. Arbetsgivaren ska ha anvisningar för hur man ansöker och hur ledigheter beviljas. Personalen ska känna till principerna för hur ledigheter beviljas och personalen ska behandlas jämlikt.
⇒ På vår webbsida hittar du mer detaljerad information om olika typer av ledigheter, till exempel tjänstledighet, sjukfrånvaro och familjeledigheter. Läs mera här!
Här sammanfattar vi vilka ledigheter som berättigar till lön och vilka som inte gör det:
|
Avlönade tjänst- och arbetsledigheter
|
|
Oavlönade tjänst- och arbetsledigheter
|
Om du planerar en oavlönad tjänst-/arbetsledighet före en kort skolferie (höst-, jul- eller påsklov) så kontrollera din rätt till lön under ferien med din förman eller med din förtroendeman innan du anhåller om ledigheten.
Under sjukfrånvaron ska man inte arbeta.
Arbetsgivaren bör ha anvisningar om hur den anställda ska förfara om hon/han insjuknar. Arbetstagaren har en skyldighet att meddela arbetsgivaren om insjuknandet. Arbetsgivaren har rätt att be om ett intyg över arbetsoförmågan redan från första frånvarodagen. Arbetsgivaren har också rätt att förutsätta att intyget över arbetsoförmågan har utfärdats av företagshälsovårdens läkare.
En lärare som har en undervisningsskyldighetsarbetstid har rätt till sjukdagpenningen, rehabiliteringsstödet för viss tid eller till rehabiliteringsstödet under den kalkylerade semestern oberoende av om läraren anhållit om tjänst- eller arbetsledighet. OBS! Självrisktiden för dagpenningen.
Lärarnas kalkylerade semester börjar alltid den 16 juni. Längden på den kalkylerade semestern beror bland annat på dina tjänsteår.
⇒ På vår webbsida hittar du mer detaljerad information om arbetsoförmåga och sjukfrånvaro. Läs mera här!
Har du råkat ut för en knepig situation på jobbet? Kontakta i första hand:
A) din närmaste chef
B) FSL:s skolombud i föreningsfrågor
Vid behov kan du behöva gå vidare med ärendet och då rekommenderar vi:
Förtroendemannen när ditt ärende gäller:
Arbetarskyddsombudet när ditt ärende gäller:
FSL:s lokalförening när ditt ärende gäller:
|
Om ditt ärende inte får en lösning genom att kontakta förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktige eller lokalföreningen lönar det sig att vara i kontakt med våra rådigivare på förbundskansliet. Du kan ringa, mejla eller utnyttja vår frågelåda. Välkommen att höra av dig!
Den 22 augusti sände FSL en paneldiskussion med fokus på mobilanvändningen i skolan. Inför diskussionen sände FSL ut en enkät till våra medlemmar. Här kan man läsa mer om vad de finlandssvenska lärarna anser i frågan. Så här rapporterar tidningen Läraren från paneldiskussionen.
{mediagallery:75;Studio FSL om mobilanvändningen i skolan}
I panelen: Inger Damlin, förbundsordförande för FSL, Mirjam Kalland, professor och barnpsykolog, Linda Mannila, docent i datavetenskap, Esbjörn Hägerstedt, rektor för Karis-Billnäs gymnasium i Raseborg, Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Hem och Skola samt Ann-Sofi Loo, ämneslärare i åk 7–9 för att diskutera resultaten och hur en skolvardag med mobiltelefoner borde se ut i fortsättningen. Tidningen Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm leder diskussionen.
Målsättningarna är långt de samma egentligen och så även behovet av kampanjen. Flertalet av våra undersökningar visar på en ökande arbetsmängd över hela fältet. Men avtalet är till stor del detsamma, arbetstiden du har för att sköta ditt arbete är densamma. Många undersökningar har också visat på en ökad stress, arbetslivsbarometern och rektorsbarometern från de senaste åren talar sitt tydliga språk. Syftet med “Nu får det räcka” är därför också att värna om medlemmarnas arbetshälsa på kort och lång sikt.
För lärare med USK-arbetstid finns inte ett tak för arbetstiden, gränsen måste alltså sättas av den enskilda läraren. För de med årsarbetstid, eller rektorer med byråarbetstid, finns en övre gräns men likväl gäller det att förhålla sig till den gränsen. Nu får det räcka-kampanjen handlar om att påminna om de ramar som redan finns, som man borde förhålla sig till och som det skulle vara nyttigt att reflektera över då och då.
Kampanjen strävar efter att göra dig FSL-medlem medveten om vad som gäller på arbetsmarknaden, i arbetslivet, hur din lön beräknas och annan kunskap som vi vet är bra att ha i bakfickan.
Fortfarande sker det också misstag eller sådant som inte är lagligt i arbetslivet. Flera visstidsanställningar på varandra utan grundad anledning, en miss någonstans som leder till fel lön under längre tid och där läraren många gånger inte ens känner till att lönen är fel. Kampanjen strävar efter att göra dig FSL-medlem medveten om vad som gäller på arbetsmarknaden, i arbetslivet, hur din lön beräknas och annan kunskap som vi vet är bra att ha i bakfickan.
I dagens skola och samhälle är tempot ofta högt. Det ställs stora krav på dig som lärare, rektor, utbildare. Kraven ställs i olika mån av samhället, läroplanen, vårdnadshavare och inte sällan också av dig själv och det här kommer troligtvis inte att ändra nämnvärt, inte på kort sikt. I allt detta tror jag att det är bra för dig att känna till, eller påminnas om, ramarna för ditt arbete och få tips på hur du kan förhålla dig till dem. Att våga säga nu får det räcka för idag, det kommer en ny dag imorgon.
Jens Mattfolk, ombudsman på FSL