Category: På gång

  • Välkommen till FSL:s framtidsdag den 20 april i Helsingfors!

    Välkommen till FSL:s framtidsdag den 20 april i Helsingfors!

     

    FSL50 logo red text

    Vad? FSL:s framtidsdag
    Var? Sokos Hotel Tripla i Helsingfors
    Livesändning: Via vår Facebooksida (programmet bandas och kan ses på fsl.fi i efterhand)
    När? 20.4.2024 Klockan 9-14
    Anmälan: avslutad

     

    Program 

    9.00 Välkomstord, FSL:s förbundsordförande Inger Damlin

    9.05 Inledning av utredare Gun Oker-Blom, särdrag inom den finlandssvenska utbildningen

    9.20 – 10.00 Den svenskspråkiga grundskolan – en resultatöversikt, utvärderingsexpert Chris Silverström, Nationella centret för utbildningsutvärdering

    10.00 – 11.00 Kari Nissinen, universitetsforskare, diskuterar den färska resultatöversikten utgående från internationella utvärderingar

    11.00 -11.45 Paneldiskussion med följande deltagare:

    Pamela Granskog, specialsakkunnig vid Undervisnings- och kulturministeriet
    Kurt Torsell, direktör för den svenskspråkiga enheten vid Utbildningsstyrelsen
    Fritjof Sahlström, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet
    Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL

    Diskussionen modereras av tidningen Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm.

    Lunch serveras klockan 11.45–12.45

    12.45 Bildning i en digital tid – Hur påverkar digitaliseringen vårt kunskaps- och kompetensbehov? Lars Strannegård professor och rektor för Handelshögskolan i Stockholm

    13.45 FSL:s fullmäktigeordförande Christoffer Sourander och styrelseledamot Linda Molander-Finell följer upp föreläsningen med kommentarer.

    Framtidsdagen avslutas klockan 14.

    #FSL50

    Läs mer om vårt jubileumsår här!

     

  • Medlemsbrev

    Vi skickar regelbundet ut medlemsbrev per e-post till våra medlemmar. Medlemsbrevet går ut till alla e-postadresser i vårt register. I brevet finns anvisningar hur du ska göra om du inte längre vill ha vårt medlemsbrev.

    Om du har avslutat din prenumeration men senare ändrar dig och vill ha nyhetsbrevet, kontakta mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi

  • Avtalsväktarna – skriv så svarar vi!

    Avtalsväktarna – skriv så svarar vi!

     

    “Vad kan jag som rektor säga nej till, gråzonen är fylld med uppgifter jag inte hinner med!?”

    “Vilka möjligheter finns för att jämna ut arbetstiden?”

    “Tobakslagstiftningen ska förnyas, vilka förändringar är på kommande som påverkar skolvardagen?”

    Det här är exempel på medlemsfrågor som Jens Mattfolk och Pocke Wikström kan svara på. Har du som rektor en liknande fråga eller är det kanske något helt annat som du vill fråga FSL:s experter? Skriv till våra rådgivare via vårt formulär. Du kan vara helt anonym. 

    Vårt webbinarium sänds på medlemsintran (kräver inloggning) måndagen den 29 april med start klockan 16. Under webbinariet försöker vi svara på så många frågor som möjligt.

    NFDR boll

    I kampanjen Nu får det räcka! vill vi öka medlemmarnas kunskaper kring innehållet i arbetsavtalen och förståelse för de villkor man har kommit överens om. Syftet är att man som lärare och rektor ska bli bättre på att sätta gränser i sitt arbete och på så sätt värna om sin arbetshälsa.

    Kampanjsidan är som en komprimerad handbok kring avtalsvillkoren och vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för dig. 

  • I ditt medlemskap ingår en reseförsäkring

    I ditt medlemskap ingår en reseförsäkring

    Personförsäkringen i Turva är en medlemsförmån för dig som FSL:are. Den omfattar bland annat resenärsförsäkring och resegodsförsäkring. Barn och barnbarn under 20 år som reser med den försäkrade är också försäkrade. 

    Försäkringen gäller också studerandemedlemmar men inte pensionerade medlemmar. 

    Det här är några detaljer gällande reseförsäkringen:

    • Försäkringen är i kraft vid fritidsresor utomlands och resor inom Finland, som sträcker sig minst 50 kilometer från den försäkrades bostad, arbetsplats eller fritidsbostad.
    • Försäkringen är i kraft i högst 45 dygn från det att resan inleds.
    • Försäkringen ersätter utan övre gräns i euro vårdkostnader som uppstår på grund av en sjukdom som börjar eller en olycka som inträffar under en resa.
    • Försäkringen ersätter kostnader som orsakas av att resan ställs in eller avbryts samt av förseningar under resans gång.
    • Försäkringen ersätter plötsliga och oväntade föremålsskador på bagaget under resans gång, såsom stöld eller att det går sönder. 

    Läs mer detaljer om villkoren på Turvas webbsida!

     

    Försäkringskortet finns i appen Lärarrummet

    Ditt medlemskort är samtidigt ditt försäkringskort. I vår gratis app Lärarrummet hittar du det digitala medlemskortet, se till att ha det till hands när du reser.

    Bakom medlemskortet finns ett SOS-nummer till en internationell larmcentral som kan hjälpa dig med att hitta en passande vårdinrättning om det skulle behövas. Larmcentralen har öppet dygnet runt, tveka inte att ta kontakt!

    Logga in med egna bankkoder för att identifiera dig och komma åt ditt medlemskort. 

    Du hittar även den digitala versionen av ditt medlemskort när du loggar in på medlemsintran. 

     

    Fler medlemsförmåner

    På vår webbsida listar vi fler av dina medlesmförmåner i FSL: www.fsl.fi/medlem/medlemsfoermaner

  • Fem frågor och svar om arbetsmarknadsläget

    Fem frågor och svar om arbetsmarknadsläget

     

    Vad ligger bakom den senaste strejkvågen?

    Regeringen står fast vid sina försämringar inom arbetslivet och visar så gott som ingen vilja att lösa arbetsmarknadskrisen som vi befinner oss i. Fackförbunden har vid upprepade tillfällen efterlyst förhandlingar för att ta fram alternativa lösningar för arbetsmarknaden men utan resultat.

    Situationen är låst och fackrörelsen har reagerat genom att utlysa politiska strejker som under veckan som gått påverkat bland annat daghemmen, tågtrafiken och hamnarna.

    fsl varmote22 fridalonnroos 52 1280x720

    – Man kör över fackförbunden på ett uppseendeväckande sätt och arbetstagarnas förtroende tar skada av att man slår dövörat till. Vi är redo att förhandla, men alla – precis alla måste bjuda till i det läge där vi nu befinner oss, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

    Katarina Murto, ordförande undervisningssektorns fackorganisation OAJ skrev på X den 14 februari 2024 att bollen nu ligger hos statsministern.

     

    Vad gör lärarfacket just nu?

    Lärarfacket har varit mycket tydligt i sitt budskap att arbetsmarknadskrisen måste lösas genom att förhandla, det här är fortsättningsvis vårt budskap. Att driva igenom en förändring med makt är ohållbart.

    manifestation åland 2

    För att markera vårt missnöje med regeringens planer genomförde vi i slutet av januari en politisk strejk inom småbarnspedagogiken i Huvudstadsregionen. Förra hösten ordnade vi också en manifestation som samlade närmare 1000 OAJ:are och FSL:are på gatorna i Helsingfors. Ålands lärarförening tog nyligen initiativet till en manifestation på Åland för att visa sitt stöd.

    – Vi tror inte att fler omfattande strejker i till exempel daghemmen skulle förbättra situationen just nu. Vi vill vara konstruktiva och uppmanar statsministern att sammankalla till tvåpartsförhandlingar om arbetsmarknadsmodellen, säger Damlin. 

    OAJ:s styrelse har beredskap att besluta om eventuella organisatoriska åtgärder senare vid behov.

    – Om regeringen inför en lagstadgad exportmodell får den ansvara för konsekvenserna, säger Murto.

     

    Var klämmer skon?

    jag är lärare snö

    Regeringsprogrammet innehåller en rad försämringar för arbetstagaren som berör den sociala tryggheten, arbetsvillkoren och strejkrätten. För lärarkårens del är den exportdrivna lönemodellen den mest kännbara försämringen som i praktiken skulle innebära att exportindustrins löneförhöjningar utgör ett tak för vår kvinnodominerade bransch.

    Bland FSL:s medlemmar kritiseras också reformförslagen på en oavlönad första sjukfrånvarodag, slopandet av vuxenutbildningsstödet och en skärpning av arbetsvillkoret.

    Regeringen står envist fast vid sina planer, trots att finansministeriet inte har kunnat påvisa att de leder till att statens skuldsättning skulle minska eller sysselsättningen öka.

    – Regeringen genomför reformerna en i taget och det här gör det svårt att förhandla om kompromisser. Kampen är svår för fackförbunden eftersom regeringen har den lagstiftande makten och inte går med på att diskutera helheten, säger Damlin.

    Inga av arbetslivsreformerna har ännu trätt i kraft, men ett lagförslag om slopandet av alterneringsledigheten utarbetas som bäst. Enligt förslaget skulle inga alterneringsledigheter kunna inledas efter 31.7.2024.

    När det kommer till slopandet av vuxenutbildningsstödet är det troligt är att regeringen även på denna punkt går vidare med sina planer. I den här frågan framhåller lärarfacket att vår bransch behöver en ersättande modell för vuxenutbildningsstödet.

    – Lärarna inte kommer att vidareutbilda sig eller skaffa behörighet som till exempel speciallärare med lånade pengar, säger OAJ:s ordförande Murto.

     

    Vad innebär regeringens planer för fackförbunden?

    Om de skrivningar som finns i regeringsprogrammet förverkligas, försvagas fackförbundens möjligheter att påverka arbetstagarnas villkor och ställning betydligt.

    För OAJ och FSL samt alla förbund inom den offentliga sektorn, skulle riksförlikningsmannen och medlingsinstitutet förlora sin funktion helt och hållet. Exportmodellen skulle innebära att riksförlikningsmannens spelrum har begränsats i lag redan innan medlingen börjar.

    Regeringen kritiseras för att blanda sig i löneförhandlingarna.

    Jens Mattfolk

    – Regeringen ingriper i förhandlingsverksamheten och avtalsfriheten och raserar ett system som byggts upp under årtionden. Hållbara lösningar för Finland skulle vara sådana lösningar som nås genom förhandlingar och överenskommelser, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.

    Regeringen vill också minska fackanslutnas möjligheter att strejka, till exempel genom att begränsa tiden för hur länge politiska strejker får pågå. Böterna för strejker som döms som olagliga skulle också höjas rejält för organisationerna. Dessutom vill regeringen införa en bot på upp till 200 euro för en enskild medlem som deltar i en olaglig strejk.

     

    Vad kan jag som FSL:are göra?

    tomt klassrum

    Situationen är allvarlig och kan få långtgående konsekvenser för den enskilda arbetstagaren, den finländska arbetsmarknaden och för fackförbundens position och möjlighet att bevaka medlemmarnas intressen i framtiden.

    – Vi uppmanar alla FSL-medlemmar att stå upp för sina rättigheter som arbetstagare. Vi behöver höja rösten, stöda de organisatoriska åtgärder som pågår och fortsätta kräva att vi får förhandla om saken, säger Damlin.

    I den situation vi befinner oss i, där flera olika fackförbund strejkar är det viktigt att komma ihåg att vi följer den så kallade neutralitetsprincipen. Den innebär att du som FSL-medlem inte ska utföra strejkbelagda uppgifter, till exempel sköta maten eller städningen i skolan.

    Genom att hålla dig till enbart de egna arbetsuppgifterna, stöder du andra förbunds organisatoriska åtgärder och visar solidaritet.

     

     

    Läs mer om arbetsmarknasläget

    Nyhet: Så här kan regeringens planer förändra vanliga FSL:ares arbetsliv

    Ledaren i Läraren: Låt utbildningssektorn sätta märket

    Blogg: Kaotisk februari stundar – och vad sen?

    Så här säger FSL:arna Gabriella Byman och Maria Udd om arbetsmarknadskrisen (video från FSL:s Instagramkonto):

  • Så här ansöker du om KIILA-rehabilitering med start hösten 2024

    Så här ansöker du om KIILA-rehabilitering med start hösten 2024

     

    För vem?

    • Du har fast anställning eller upprepade visstidsanställningar
    • Du har en sjukdom eller en skada som de senaste åren väsentligt har försämrats eller de närmaste åren kan försämra din arbetsförmåga och möjligheten till inkomstförvärvande.
    • Du upplever att läraryrkets psykosociala belastning äventyrar eller är på väg att äventyra din arbetshälsa. Stress, utmanande relationer på arbetsplatsen eller begränsade resurser är exempel på sådant som kan försämra din arbetsförmåga.

    • Det finns ett konstaterat och upplevt behov av stöd för att orka fortsätta arbeta. Bakom rehabiliteringsbehovet kan ligga förändringar i arbetet eller att du har små möjligheter att påverka ditt arbete. Detta kan ta sig uttryck i försämrad arbetsprestation, i upplevd belastning eller i hälsoproblem som orsakas av ständig belastning och som nedsätter arbetsförmågan.

     

    Mål

    Målet med KIILA-rehabilitering är att förbättra och stödja din arbetsförmåga och att hålla dig kvar i arbetslivet.

     

    Tidtabell

    Rehabiliteringskursen innehåller 1 öppenvårdsdag och 3 grupperioder (totalt 14 dygn) på plats vid Härmä Rehab & Spa samt 4-7 individuella kontakter. Rehabiliteringsprocessen är 1-1,5 år.

    härmä rehab karta

    Tidpunkterna för den svenskspråkig KIILA-kursen med start i augusti 2024, nummer 91153:

    Inledande samtal samt öppenvårdsdygn under perioden 26.8-6.10.2024 (1 dygn)

    • Grupperiod 1: 7-11.10.2024 (5 dygn)
    • Grupperiod 2: 24-28.3.2025 (5 dygn)
    • Grupperiod 3: 22-24.9.2025 (3 dygn)

     

    Så här ansöker du om KIILA-rehabilitering

    Besök din företagsläkare eller din vårdande läkare som bedömer din situation och kan skriva ut ett B-utlåtande.

    Ansök till KIILA-rehabilitering med blankett KU101r samt KU200r. Kursen bekostas av FPA och är kostnadsfri för deltagaren.

    Egen ansökan med bilagor inlämnas senast 15.7.2024 till FPA, PB 10, 00056 FPA, eller via MITTFPA.

    Mer information

    Jessica Havulehto, sakkunnig inom rehabilitering och arbetshälsa
    jessica.havulehto@harmankuntoutus.fi, tfn 050 516 0360

    Jens Mattfolk, ombudsman, FSL
    jens.mattfolk@fsl.fi, tfn 040 551 0023

    härmä rehab logo

  • Tre godbitar från programmet i Hörnan 2024

    Tre godbitar från programmet i Hörnan 2024

     

    Undervisningsminister Anna-Maja Henriksson inledde programmet i Hörnan 2024 med en hälsning. 

    Anna-Maja Henriksson

    – Genom att mötas lär vi oss nytt, därför är den här typen av tillställningar så viktiga, sade hon i sitt tal. 

    FSL:s ordförande Inger Damlin välkomnade alla till Hörnan och konstaterade:

    Inger Damlin

    – Vi alla här har den finlandssvenska skolan närmast hjärtat.

    I FSL:s monter invigde vi jubileumsåret och bjöd på feststämning, skumpa och mingel. Våra rådgivare och styrelsemedlemmar var på plats och vi hade glädjen att få träffa många av våra medlemmar och diskutera aktuella frågor och skåla för förbundet. 

    Hörnan på Educamässan

     

    Tre godbitar ur programmet

    Under fredagen sände FSL live från scenen i Hörnan. Här har vi plockat ut tre av diskussionerna för dig att titta på i efterhand. Du som vill se på sändningen i sin helhet, hittar den på vår Facebooksida

     

    “En ledare borde vara som Jesus” – det är tufft men meningsfullt att vara ledare idag

    {mediagallery:80;Hörnan 2024_Ledarskap för framtidens utbildning}

     

    Vad som pappa kan jag göra för att ni ska ha det bra på jobbet?

    {mediagallery:82;Hörnan 2024_Hur har du det på jobbet?}

     

    Mindre grupper, större avstånd – klarar vi av en jämlik utbildning i det här läget?

    {mediagallery:83;Hörnan 2024_Ett Finland med färre elever 2030 – var finns skolan då?_}

  • FSL firar 50 år av intressebevakning för de svenskspråkiga lärarna, rektorerna och lektorerna

    FSL firar 50 år av intressebevakning för de svenskspråkiga lärarna, rektorerna och lektorerna

    FSL50 logo red text

    Sedan 1974 har vi bevakat de svenskspråkiga lärarnas, rektorernas och lektorernas intressen. Närmast vårt hjärta ligger den finlandssvenska skolan och vi är stolta över att idag få representera runt 95 procent av hela den svenskspråkiga undervisningspersonalen.

    Läs förbundsordförande Inger Damlins tankar om förbundets 50 år.

    “FSL är mera än ett fackförbund. Vi är ett professionsförbund som jobbar för att höja läraryrkets status, förbättra lärares och rektorers villkor och öka det professionella inflytandet i utbildningspolitiska sammanhang.”

    “När jag blickar framåt ser jag hur viktig uppgift FSL har när det kommer till att förbättra förutsättningarna inom branschen. Det här är helt avgörande för yrkets status, branschens framtid och våra medlemmars ork i arbetet.”

     

    FSL inviger jubileumsåret på Educamässan

    I vår monter i Hörnan på Educamässan 26–27.1 bjuder vi på feststämning med ballonger och lotteri. På fredag kväll blir det skumpamingel och musikframträdande i Hörnan klockan 18.00. Vi hoppas få träffa många av våra medlemmar då och tillsammans utbringa en skål för förbundet!

    Under mässan kan man också njuta av en dos facklig nostalgi. Vi har bläddrat i vår medlemstidning Lärarens nummer från de senaste 50 åren och plockat fram några favoriter.

    001 23 1975 liten

    Den här nostalgiska tillbakablicken kommer vi också att publicera digitalt under jubileumsåret och hoppas du delar med dig av tankar och minnen från åren som gått.

     

    Jubileumsfest i april

    Den 19 april kommer FSL att tillsammans med förbundets förtroendevalda, tidigare aktiva och inbjudna gäster att fira våra 50 år med en festmiddag.

    Följande dag den 20 april ordnar vi en framtidsdag i Helsingfors. Då presentera NCU en ny rapport med fokus på de finlandssvenska elevernas kunskapsnivå och Kari Nissinen, universitetsforskare, diskuterar temat ur en internationell synvinkel. Efter det följer en paneldiskussion kring kunskapsfrågor i en finlandssvensk utbildningskontext.

    Under framtidsdagen föreläser Lars Strannegård, professor och rektor för Handelshögskolan i Stockholm om bildning i en digital tid, hur påverkar digitaliseringen vårt kunskaps- och kompetensbehov?

    Mer information om programmet och hur man anmäler sig publiceras på vår webb inom februari.

     

    Förbundet stöder föreningarna i deras jubileumsfirande

    FSL:s lärarföreningar kan under året ansöka om bidrag för att uppmärksamma jubiléet.

    FSL varmote22 fridalonnroos 108

    – Vi vill att alla medlemmar ska få möjlighet att fira och hoppas föreningarna utnyttjar den här möjligheten och uppmärksammar FSL:s 50-årsjubileum, säger förbundets ordförande Inger Damlin.

    Anvisningar för hur man ansöker om bidraget finns i de förtroendevaldas intra. Där kan man också ladda ner jubileumslogon och beställa FSL 50-produkter.

     

    FSL ger ut en historik

    Under hösten 2024 ger förbundet ut en historik. Den berättar om FSL:s verksamhet de senaste 20 åren, genom personintervjuer.

    Historiken, som inte än har något namn, författas av journalisten Agneta Sjöblom och för bokens utformning står grafikern Chribbe Aarnio, som i flera år fungerat som grafiker både för förbundet och tidningen Läraren.

  • FSL – en stark samhällskraft i 50 år 

    FSL – en stark samhällskraft i 50 år 

    När jag blickar framåt ser jag hur viktig uppgift FSL har när det kommer till att förbättra förutsättningarna inom branschen.

    De senaste åren visar att världen är föränderlig och att skiften kan ske väldigt snabbt. Inom FSL har vi alltid värnat om en hög beredskap för förändringar. Vi vill ständigt utvecklas och skärpa vår argumentation.

    FSL50 logo red text

    FSL ska också i framtiden erbjuda trygghet i arbetslivet och lättillgänglig medlemsrådgivning på svenska. Med vår intressebevakning, framför allt ute i skolorna och på arbetsplatserna, kan vi bidra till ett mer hållbart arbetsliv och en högre yrkesstatus.

    Vi vill att vareviga dag skall vara lite bättre än gårdagen. Det behöver inte betyda att vi måste förändra hela världen, men vi behöver lyfta på stenar för att se om vi kan göra saker på ett bättre sätt. Vi är inte rädda för att uttala brister och ställa krav, det behövs i ett samhälle där ojämlikheten ökar och kvalitén på utbildningen sjunker. 

    Skola och utbildning är nyckeln till framgång. När jag blickar framåt ser jag hur viktig uppgift FSL har när det kommer till att förbättra förutsättningarna inom branschen. Det här är helt avgörande för yrkets status, branschens framtid och våra medlemmars ork i arbetet.

    FSL ska vara det förbund som stöder och stärker lärare och rektorer i deras yrkesroll och uppdrag.Att alla FSL:are kan göra sin röst hörd och påverka vår verksamhet och agenda är en förutsättning för vårt förbund. Transparens är en ledstjärna för FSL som bidrar till den starka gemenskapen och vi-andan. Det som är vår styrka i pressade lägen.

    Jag upplever att vi är väl rustande för nästa uppdrag och utmaningar. FSL kan med tillförsikt blicka framåt.

    Inger Damlin, förbundsordförande

    Ingers signatur

  • Kaotisk februari stundar – och vad sen?

    Kaotisk februari stundar – och vad sen?

    Regeringen Orpo fortsätter ändå framåt med sina aviserade försämringar i arbetslivet. De är många och de är kännbara för arbetstagaren. Även sättet som det görs på irriterar fackförbunden en hel del.

     Ack så kort det politiska minnet är!

    FSL och OAJ har hela tiden efterlyst att man skulle förhandla om saken men det har klingat för döva öron. Om det är något som regeringen de facto har lyckats med, så är det att splittra fackföreningsrörelsen. Visst, kritiken mot regeringens planer är gemensam, men fokuset och vad man anser vara värst varierar mycket. Det saknas en tydlig och enad front, vilket gagnar regeringen som kör på i rekordfart.

    Man samlar utlåtanden på rad, men frågan är om någon läser dem? Minister Satonen utlyser för all del förhandlingar, men ger så lite tid så att dessa närmast kan kallas för skådespel. Arbetsmarknaden har inte glömt Kiky-avtalet som kom till under liknande former, det vill säga genom tvång.

    Ack så kort det politiska minnet är! Man kunde gott ha gett fackförbunden ett helt kalenderår att tillsammans med regering och arbetsgivare utarbeta en ny finländsk modell. För den så omtalade svenska modellen blir inte vår, det är många bitar som inte alls skulle ingå i den finländska modellen. Våra politiker verkar helt glömma att Sveriges modell har byggts på industriavtalet sedan 1997, att det har förnyats under åren och att det kom till i samarbete mellan de stora arbetsgivar- och arbetstagarförbunden. Och ja, visste du förresten hur mycket tid de fick på sig av den svenska regeringen våren 1996? Ja just det, ett år.

    Den som törs, blickar framåt. Vilka möjligheter har den offentliga sektorn? Kommer hela förlikningssystemet att vittras sönder? Det är ett faktum om exportmodellen blir verklighet, säger OAJ och fackförbundet Jyty.

    Att frångå våra tabellöner och låta marknadsekonomin ta över, är ett möjligt scenario.

    I Sverige har man sitt industriavtal, men man har också spelregler för när en part ska få högre löneförhöjningar än exportbranschen. Det råder konsensus om att lärarbristen i vårt västra grannland kräver löneförhöjningar utöver det så kallade märket. Man har också lagstiftningsvägen höjt lärarlönerna genom systemet med förstelärare och lärarlönelyftet. Förstelärarreformen infördes 2013 som ett karriärsteg och ger minst 5000 kronor i tidsbundet lönepåslag till särskilt yrkesskickliga. De här har lett till högre löner men också växande löneskillnader, vilket kritiseras av lärarna i Sverige, speciellt av lärare med längre erfarenhet som inte byter arbetsgivare för att höja lönen och som inte vill vara eller utses till förstelärare.

    Vi har våra årsbundna tillägg, vilka tryggar en viss löneutveckling i takt med att erfarenheten ökar. En kombination av sjunkande lärresultat, brist på lärare regionalt eller inom vissa kategorier och en låst position i form av en ny exportmodell är faktorer som kan göra att vi måste utveckla helt nya sätt att höja lärarlönerna i framtiden.

    Sådana här knutar kan inte lösas med kniven mot strupen och några veckors förhandlingstid där alla parter inte ens behagar dyka upp.

    Att frångå våra tabellöner och låta marknadsekonomin ta över, är ett möjligt scenario. En lärarbransch där UKTA:s lönetabell bara definierar minimilönen och arbetsgivarna kan höja lönerna för till exempel vissa lärargrupper, skulle skapa så kallade löneglidningar. Hurra för till exempel specialklasslärarna vars löner säkert skulle stiga av en sådan utveckling och med tiden ha en positiv inverkan på andra gruppers löneutveckling.

    Nu behövs en fredsmäklare som kan blåsa av spelet och samla alla runt samma bord. Lösningar för Finland behövs och facken är kapabla att kompromissa. På sikt skulle Finland må mycket bättre av att skynda långsamt och finna lösningar tillsammans, bygga den finländska modellen med sikte på 2030. Sådana här knutar kan inte lösas med kniven mot strupen och några veckors förhandlingstid där alla parter inte ens behagar dyka upp.

    Jens Mattfolk, ombudsman

    Jens Mattfolk signatur