Category: På gång

  • Fest för 50-åringen 

    Under en festmiddag på Sokos Hotel Tripla i Helsingfors den 19 april, samlades runt 130 förtroendevalda, tidigare aktiva och inbjudna gäster för att fira förbundets 50-årsjubileum. Som inledning på kvällen mottog förbundet hälsningar från flera olika samarbetspartner. Under minglet som följde delades förtjänsttecken ut och tidigare ordförandena Lilly Hollsten och Christer Holmlund utsågs till hedersmedlemmar av lärarföreningarna i Väståboland och Esbo-Grankulla. 

    FSL överräckte en donation på 5000 euro till Mieli Psykisk Hälsa Finland.

    – Vårt förbund har ett ansvar som vi tar på stort allvar. Därför känns det synnerligen angeläget att FSL istället för medlemsgåvor under jubileumsåret har valt att skänka en betydande summa till en viktig organisation som verkligen gör skillnad, sade förbundsordförande Inger Damlin.

    Kvällen fortsatte med middag och underhållning av ståuppkomikern Janne Grönroos och avrundades med dans till tonerna av bandet Nina and the teachers.

    Fotogalleri från middagen och framtidsdagen

    {loadposition fsl50}
    Fotograf: Marie Lillhannus

     

    “Tala gott om bildningen”

    Framtidsdagen den 20 april bjöd på aktuell forskning om de finlandssvenska elevernas kunskapsnivå och en paneldiskussion om hur det går för vår skola. Hur stärker vi den finlandssvenska utbildningsvägen?

    På eftermiddagen föreläste Lars Strannegård om bildningen i en digital tid. Vi livesände hela programmet och bjuder här på bandade klipp! 

    “Lärarens viktiga roll för eleverna och hela vår framtid kan inte nog betonas”

    Inledning av utredare Gun Oker-Blom, särdrag inom den finlandssvenska utbildningen

    {mediagallery:84;Inledning på framtidsdagen}

     

    “Vi behöver få in mer läsning av långa texter i skolan”

    Den svenskspråkiga grundskolan – en resultatöversikt, utvärderingsexpert Chris SilverströmNationella centret för utbildningsutvärdering

    {mediagallery:85;Den svenskspråkiga skolan – en resultatöversikt}

     

    “I Huvudstadsregionen var andelen avancerade läsare 20 procent, i Österbotten 8 procent”

    Kari Nissinen, universitetsforskare, diskuterar den färska resultatöversikten utgående från internationella utvärderingar (föreläsningen går på finska)

    {mediagallery:86;Resultatöversikten utgående från internationella undersökningar}

     

    “Ska vi nu äntligen säga det högt, att vi är lite bättre än den finska skolan?!”

    Paneldiskussion (Fritjof Sahlström, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet, Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL, Pamela Granskog, specialsakkunnig vid Undervisnings- och kulturministeriet och Kurt Torsell, direktör för den svenskspråkiga enheten vid Utbildningsstyrelsen). Diskussionen modereras av tidningen Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm.

    {mediagallery:87;Paneldiskussion på framtidsdagen}

     

     “Om vi fortsätter att utbilda enligt den endimensionella modellen, då ökar sannolikheten för att våra unga ska gå ‘head on competition’ med maskinerna”

    Bildning i en digital tid – Hur påverkar digitaliseringen vårt kunskaps- och kompetensbehov? Lars Strannegård professor och rektor för Handelshögskolan i Stockholm

    {mediagallery:88;Bildning i en digital tid – Lars Strannegård}

     

    “Jag är glad att vi fick belägg för färdighetsämnena, hur viktiga de är”

     FSL:s fullmäktigeordförande Christoffer Sourander och styrelseledamot Linda Molander-Finell följer upp föreläsningen med kommentarer.

    {mediagallery:89;Uppföljning på framtidsdagen}

  • FSL ger grönt ljus för statsministerns förslag om hybridenheter för elever som inte är i skolskick

    Barn och ungas mående har länge varit en fråga som bekymrat skolsamfundet och där behovet av insatser är stort. Regeringen har aviserat att man vill införa så kallade hybridenheter för att hjälpa och stöda unga som på grund av till exempel psykisk ohälsa inte är i skolskick.

    – Det finns ett uppenbart behov av en skolform för elever- och studerande som inte är mottagliga för den normala undervisningen. Så sent som i höstas diskuterade vårt fullmäktige en motion kring just det här, säger FSL:s fullmäktigeordförande Christoffer Sourander.

    Det finns barn och unga idag som är i behov av ett omfattande mångprofessionellt stöd för att klara av skolgången och där vård är en förutsättning för lärandet. Hybridenheter kunde fungera som en koordinerande institution med ansvar för den här uppgiften men förutsättning är att tillgången på svenskspråkiga enheter kan garanteras.

    Behovet av lösningar för den här gruppen barn och unga har varit akut en längre tid.

    – Det måste vara snabbt och smidigt att få en plats. Vi behöver inte fler instanser på pappret med oöverkomliga avstånd eller långa köer, konstaterar Sourander.

    Behovet av lösningar för den här gruppen barn och unga har varit akut en längre tid. Skolans personal har inte förutsättningar att hantera deras utmaningar och deras närvaro i skolan kan orsaka otrygghet och skapa en stökig lärmiljö.

    – Skolan ska vara en trygg plats där alla har rätt att växa till sin fulla potential. För att kunna garantera det här behöver vi mindre undervisningsgrupper och ett ökat samhällsstöd när det kommer till barn och ungas mående.

     

    Elev- och studerandevårdens framtid

    Regeringen utreder möjligheten att flytta elev- och studerandevården tillbaka till kommunerna. FSL:s fullmäktige understöder att frågan utreds.

    Förbundet har varit kritiskt till flytten från första början, eftersom man anser att samarbetet gynnas av att stödtjänsterna finns så nära elever, studerande och personal som möjligt.

    Lärarfacket OAJ:s undersökning tidigare i vår, bekräftar farhågorna; över hälften av de som jobbar inom grundskolan upplever att samarbetet med elev- och studerandevården har försämrats i och med flytten från kommunerna till välfärdsområdena. En sannolik orsak är de allt längre avstånden mellan till exempel eleven och skolpsykologen men också den stora bristen på personal. Alarmerande få välfärdsområden kan möta det lagstadgade kravet på minst en skolpsykolog per 780 elever.

    FSL:s fullmäktige tycker det är beklagligt att man bollar av och an med en så central stödfunktion.

    – Att tro att en flytt tillbaka till kommunerna skulle lösa alla problemen, är att missa poängen, säger Sourander.

    FSL:s fullmäktige efterlyser en bredare syn på hur skolan i samarbete med andra samhällsinstanser kan öka barn och ungas välbefinnande och förutsättningar att gå i skolan.

    – Vi behöver en politisk förståelse för hur omfattande och komplex fråga vi diskuterar här. Framom kortsiktiga punktinsatser vill vi se resurser för långsiktiga och jämlika lösningar som ökar såväl den förebyggande verksamheten som den rätta vården när behov finns.


    FSL:s fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ bestående av 43 ledamöter från våra lokala lärarföreningar och studerandeförening.

    För mer information:

    Christoffer Sourander, FSL:s fullmäktigeordförande
    csourand@gmail.com
    tfn 050 534 6788

    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör
    mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
    tfn 040 686 9959

     

  • FSL donerar 5000 euro till Mieli Psykisk Hälsa Finland

    FSL donerar 5000 euro till Mieli Psykisk Hälsa Finland

    FSL:s förtroendevalda, föreningsaktiva och inbjudna samarbetsparter firar förbundets 50-årsjubileum under en festmiddag och tillhörande framtidsdag 19-20.4 i Helsingfors.

     
    Foto: Marie Lillhannus

    Under festligheterna på fredagskväll fick Mieli ry motta förbundets donation på 5000 euro.

    Mieli ry:s logo

    Förbundets ordförande Inger Damlin sa i sitt tal att FSL alltid försöker utnyttja sin röst i samhällsdebatten kring barn och ungas mående och för fram medlemskårens viktiga budskap kring hur man kan förbättra måendet, motivationen och skolgången.

    – Vårt förbund har ett ansvar som vi tar på stort allvar. Därför känns det synnerligen angeläget att FSL istället för medlemsgåvor under jubileumsåret har valt att skänka en betydande summa till en viktig organisation som verkligen gör skillnad.

    Mieli är en medborgarorganisation som främjar psykisk hälsa, erbjuder krishjälp och förebygger psykisk ohälsa, inte bara för barn och unga utan också vuxna i arbetslivet och seniorer.

    På plats för att motta donationen på 5000 euro var Anna-Lena Sahlström, projektledare på Mieli Psykisk Hälsa Finland.

    ***

    Sedan 1974 har vi bevakat de svenskspråkiga lärarnas, rektorernas och lektorernas intressen. Närmast vårt hjärta ligger den finlandssvenska skolan och vi är stolta över att idag få representera runt 95 procent av hela den svenskspråkiga undervisningspersonalen.

    Läs förbundsordförande Inger Damlins tankar om förbundets 50 år.

  • Förändringar och försämringar i utkomstskyddet – inte minst för dig med en tidsbunden anställning

    Förändringar och försämringar i utkomstskyddet – inte minst för dig med en tidsbunden anställning


    Trots högljudda protester, inte minst från fackförbundens håll, genomförs ett flertal kännbara försämringar i utkomstskyddet under 2024. Undervisningssektorn utgör inget undantag, utsikterna för de arbetslösa ser dystra ut.

    Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.

    – Inom vår bransch är det inte ovanligt med visstidsanställningar, framför allt vikariat, som innebär arbetslöshet under till exempel sommaravbrottet. För personer i den här situationen eller som av någon annan orsak står in för en period av arbetslöshet, lönar det sig helt klart att sätta sig in vilka följder de nya bestämmelserna får, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.

    “Även höjningen av arbetsvillkoret från sex till tolv månader kommer att drabba en del lärare hårt.”

    Mattfolk konstaterar att till exempel slopande av den så kallade skyddsdelen kan innebära att intresset för att vikariera sjunker, det här eftersom alla löneinkomster direkt påverkar storleken på dagpenningen.

    – Även höjningen av arbetsvillkoret från sex till tolv månader kommer att drabba en del lärare hårt. De som kommer ut i arbetslivet hinner inte tjäna in arbetsvillkoret under sin första visstidsanställning, om den enbart pågår under läsåret, säger Mattfolk.

    Att barntillägget nu också slopats, slår hårt mot barnfamiljerna, konstaterar han.

    – Vi följer noggrant med hur de här förändringarna påverkar våra medlemmar och fortsätter vårt påverkningsarbete för arbetstagarnas bästa, säger FSL:s ordförande Inger Damlin. 

     

    Vad förändras?

    En illustration av tre olika lärare

    Här listar vi de viktigaste förändringarna som berör våra medlemmar. En del av regeringens lagförändringar har redan genomförts, andra är på kommande under hösten.

     

    Från och med 1.1.2024

    Förlängd självrisktid från fem till sju dagar 

    Regeringen höjer den självrisktid som måste avläggas innan dagpenning kan börja betalas ut. Självrisktiden är nu sju arbetsdagar. 

    Periodisering av dagpenning 

    Periodisering innebär att efter att din visstidsanställning har tagit slut, skjuter antalet semesterdagar du har rätt till, fram startdagen för när du kan få inkomstrelaterad dagpenning. Först skjuter alltså periodiseringen av dagpenningen fram början på dagpenningen och efter periodiseringen avläggs också självrisktiden. 

    Läs mer i vårt exempel!

     

    Från och med 1.2.2024 

    Skyddsdelen försvinner 

    Tidigare har man fått tjäna 300 euro per månad utan att det påverkat storleken på den inkomstrelaterade dagpenningen men den möjligheten tas nu bort. 

    Läs mer i vårt exempel!

     

    Från och med 1.4.2024 

    Barntillägget slopas 

    Slopandet av barntillägget minskar den inkomstrelaterade dagpenningens belopp med i genomsnitt 126–238 euro per månad, beroende på antalet barn.

    Läs mer i vårt exempel!

     

    Senare i år (de flesta under september månad)

    Alterneringsledigheten slopas

    Alterneringsledighet som inleds senast 31.7.2024 kan hållas. Efter detta slopas alterneringsledigheten helt. 

    Arbetsvillkoret förlängs 

    Den tid i arbete som motsvarar heltidsyssla i branschen och krävs för att uppfylla villkoren för rätt till dagpenning förlängs. Arbetsvillkoret har varit sex månader under de 28 månader som närmast föregått arbetslösheten, men förlängs från och med 2.9.2024 till tolv månader.  
     
    Det här påverkar framför allt nyutexaminerade lärare som anställs i en visstidsanställning som är kortare än tolv månader. Om arbetsvillkoret inte uppfylls har medlemmen inte rätt* till inkomstrelaterad dagpenning under sommaravbrottet efter det första arbetsåret. 
     
    *Om man till exempel under slutskedet av sina studier vikarierat och samtidigt varit medlem i lärarnas arbetslöshetskassa, kan arbetsvillkoret uppfyllas.

    Läs mer i slutet av artikeln!

    Den inkomstrelaterade dagpenningen graderas  

    Det här innebär att dagpenningen sjunker till 80 procent av det ursprungliga beloppet för dagpenning efter åtta veckor (ungefär två månader) som arbetslös. 
     
    Följande sänkning sker efter 34 veckor som arbetslös (ungefär åtta månader) och då sänks dagpenningen till 75 procent av det ursprungliga beloppet för dagpenning. 
     
    I dagsläget finns inte motsvarande gradering av dagpenningen.    

    Arbetsvillkoret ändras från ett minimiantal timmar till ett eurobelopp 

    Tidigare har en genomsnittlig arbetstid på 18 timmar per vecka (14 timmar undervisning/vecka i usk-arbetstid) berättigat till tid som får räknas in i arbetsvillkoret. Det här ändras till att en månad med en inkomst på 930 euro räknas som en månad som får räknas in i arbetsvillkoret. Den här ändringen påverkar alltså främst dem som är nära minimigränsen i timmar eller eurobeloppet.

    Åldersrelaterade undantag slopas 

    Regeringens avsikt är att slopa ett antal fördelar för arbetstagare i slutet av sin karriär (57 år och uppåt). Mer information om förändringarna utlovas när lagen har behandlats.

     

    Tre exempel på hur förändringarna kan se ut i praktiken

    Periodiseringen av dagpenningen

    Läraren Klas ska flytta och tar emot en visstidsanställning i den nya hemkommunen. Anställningen börjar 1.8.2024 och tar slut 31.5.2025. Arbetsåret i kommunen inleds 12.8.2025.

    Vid läsårets slut 31.5.2025 blir Klas arbetslös och anmäler sig i tid som arbetslös arbetssökande. Under året har han haft en ordinarie månadslön på 4200 euro med fulla årsbundna tillägg, tre övertimmar samt en del VAS-tillägg. Klas har inga minderåriga barn längre.

    Periodiseringen av dagpenningen börjar löpa från 2.6. Klas semesterersättning motsvarar 28 dagar från vilka subtraheras 11 (sommaravbrottsdagar som ingår i anställningen under 1.8-11.8.2024). För Klas innebär periodiseringen av dagpenningen att rätt till inkomstrelaterad dagpenning inte finns under perioden 2.6-24.6. Efter detta avläggs ännu självrisktiden på 7 dagar. Klas rätt till inkomstrelaterade dagpenning börjar således från och med 4.7.

    Klas dagpenning blir 2431 euro. Om Klas inte får en ny anställning inom två månader sjunker dagpenningen med 20 procent till 1944 euro brutto.

     

    Barntillägget och skyddsdelen slopas

    Läraren Linda har tre minderåriga barn i hushållet och arbetar som timlärare (med klassläraruppgifter) i huvudsyssla. I kommunen minskar årskullarna kraftigt och man varslar om omställningsförhandlingar, dessutom har man fattat beslut om effektivering av skolnätet.

    Som ett resultat av det här dras Lindas timlärartjänst in och hon blir arbetslös från och med 1.8.2024. Hon har undervisat 20 timmar per vecka av en undervisningsskyldighet på 24 timmar för att ha mer tid hemma med barnen.

    Lindas lön för 80 procent arbete är 2700 euro med två årsbundna tillägg och ett VAS-tillägg på 50 euro. 

    Lindas inkomstrelaterade dagpenning blir 1609 euro brutto. De slopade barnförhöjningarna skulle ha utgjort 238 euro mera per månad. Vidare sänks dagpenningen med 20 procent efter två månaders arbetslöshet och landar på 1287 euro. Om arbetslösheten fortsätter till ungefär åtta månader, sjunker penningen med ytterligare fem procent till 1222,84 euro.

    Linda påverkas också av att skyddsdelen på 300 euro har slopats och hon känner att motivationen för att vikariera är lägre eftersom redan en dagslön för ett kort vikariat, sänker dagpenningen.

     

    Arbetsvillkoret förlängs

    Samira får sin examen från Åbo Akademi 31.5.2024 och inleder lärarkarriären med ett moderskapsvikariat. Visstidsanställningen blir för läsårets arbetstid, 12.8.2024-31.5.2025. Samira som inte har hunnit vikariera så mycket under sitt sista studieår och har därmed inte haft en möjlighet att samla på sig månader för arbetsvillkoret som nu ligger på tolv månader.

    Samiras anställning upphör 31.5.2025. Hon har då fått ihop tio månader av de tolv som arbetsvillkoret kräver. Samira har därför inte rätt till inkomstrelaterad dagpenning från arbetslöshetskassan under sommaren 2025. Hon har rätt till det betydligt lägre stödet från FPA.

     

    Ett medlemskap i arbetslöshetskassan lönar sig fortsättningsvis 

    För en lärare med en grundlön på ungefär 3000 euro och som inte är medlem i arbetslöshetskassan, eller medlem men inte uppfyllt arbetsvillkoret på 12 månader, landar de genomsnittliga stödet från FPA på ungefär 800 euro per månad.

    Som medlem i Arbetslöshetskassan för undervisnings och vetenskap, förutsatt att man uppfyller arbetsvillkoret, får man med en grundlön på ungefär 3000 euro under de två första månaderna som arbetslös, ungefär 1700 euro per månad i inkomstrelaterad dagpenning.

    Summan som du får i inkomstrelaterad dagpenning från kassan är alltså betydligt högre än det stöd som Folkpensionsanstalten betalar ut.

    Det är vanligt att nyutexaminerade lärare inleder sin karriär med vikariat som avslutas när läsåret tar slut. Har man rätt till inkomstrelaterad dagpenning förbättrar det inkomsterna märkbart under den första sommaren. 

    Eftersom arbetsvillkoret har förlängts från sex till tolv månader lönar det för dig som studerande att ansöka om medlemskap i arbetslöshetskassan om du vikarierar under studietiden. På så sätt kan du börja samla på dig de arbetsveckor som krävs för att du ska ha rätt till a-kassa.

    Kom ihåg att upprätthålla ditt medlemskap i lärarnas arbetslöshetskassa även när vikariatet tar slut och du återgår till studierna. Om du avbryter ditt medlemskap, förlorar du de arbetsveckor du införtjänat, arbetsvillkoret nollställs alltså vid avbrott i medlemskapet. Medlemskapet i arbetslöshetskassan är endast 30 euro/år för studerande.

     

    Mer information

    Lärarnas a-kassa uppdaterar kontinuerligt sin webbsida kring de lagförändringar som är på gång gällande utkomstskyddet, läs mera här: Arbetslöshetskassan för undervisning och vetenskap.

    Har du en fråga kring om till exempel ditt medlemskap i arbetslöshetskassan eller din rätt till inkomstrelaterad dagpenning? Ta kontakt med kassan, antingen via deras elektroniska tjänst Openetti eller genom att ringa numret 09 2294 4100 (tisdag och torsdag klockan 10.00-14.00).

  • Flaggan på halvstång

    Flaggan på halvstång

    När samhället småningom går från en akut chockfas in i en sorgefas önskar jag att diskussionen som följer tar fasta hur vi kan förbättra det förebyggande elevhälsoarbetet och att vi fortsätter identifiera riskfaktorerna i samhället. Att vi ökar den positiva särbehandlingen och inte sopar problemen under mattan.

    Vi omges av en våldskultur som livnär sig på de ungas behov av uppmärksamhet, känsla av samhörighet och beundran.

    Illamåendet i skolvardagen i dag är utbrett och mångfacetterat. Det går inte att förbise. Samhällets hårda värderingar, respektlösa politiska diskussioner och fientliga kultur på sociala medier plockas upp av den unga generationen och är ständigt närvarande i de ungas liv. Mobbning är ett allvarligt problem och utanförskap ett växande fenomen. Vi omges av en våldskultur som livnär sig på de ungas behov av uppmärksamhet, känsla av samhörighet och beundran.

    De som jobbar inom skolan och har länge och desperat efterlyst konkret hjälp med de ungas allt sämre mående och ökade våldsamhet,men fortsättningsvis lämnas vi ensamma att lösa problemen. Skolan har varken kompetens, kapacitet eller tillräckliga resurser att egen hand hantera de problem som gror inom hemmen och samhället. Ett starkt sektorövergripande arbete behövs, och det behövs nu.

    I våra skolor är säkerhetsfrågorna prioriterade. Planerna är omfattande, det utförs regelbundna inrymningsoch utrymningsövningar och centrala låssystem hör till rutinen i våra skolorJag skulle hellre vilja rikta blickarna mot brister i lagstiftningen kring elevvården, kommunernas trängda ekonomi och undervisningspersonalens allt sämre förutsättningar för att skapa skoltrivsel och välmående bland elever och studerande.

    Det är läge för beslutsfattare att fråga sig: Stöder liggande lagstiftning elevvårdsarbetet? Ska elevvårdsstrukturer se ut så som de gör? Är välfärdsområdet rätt plats för elevhälsan?

    Och slutligen: Det går inte att spara skolan. Växande barn och ungdom har rätt till en trygg skolmiljö.

    Ingers signatur

    FSL:s ordförande Inger Damlin deltog i Yle Vegas debatt “Slaget efter tolv” den 3 april 2024, för att diskutera tryggheten i skolan. 

  • Ny medlemsförmån på friluftsmärket Garmins produkter

    Rabatterna ligger mellan 15 och 35 procent och du hittar produkterna i den förmånsbutik som Garmin har öppnat för FSL:s och OAJ:s medlemmar. Utbudet i förmånsbutiken uppdateras kontinuerligt.

    Du hittar länken till förmånsbutiken på vår medlemsintra. Logga in med bankkoder eller mobilcertifikat och välj ”Förmåner” i huvudmenyn.

    Läs gärna mer om alla dina medlemsförmåner vi erbjuder dig, till exempel billigare böcker, glasögon och försäkringar.

  • FSL:s utlåtande om en ökning av antalet årsveckotimmar i den grundläggande utbildningen

    FSL understöder förslaget om att ökningen av årsveckotimmar riktas i första hand till årskurserna 1 och 2. Timantalet i de lägre årskurserna är, så som det också av beredningen framgår, lågt även i en internationell jämförelse. Timantalet i de högre årskurserna och framför allt i årskurs 6 är redan nu ganska högt. En fördelning där två av de tre årsveckotimmarna fördelas till årskurserna 1 och 2 och en av timmarna till årskurserna 3–6 är därför motiverad och understöds av FSL.

    Det ökade antalet årsveckotimmar ska användas till att stärka kunskaperna från grunden.  

    Finlands svenska lärarförbund understöder förslaget om att ökningen av årsveckotimmar med tre görs utan att man utvidgar läroplanen. Förbundet anser det viktigt att de tre årsveckotimmarna används till att stöda, stärka och förbättra läsfärdighet, skrivfärdighet och räknefärdighet utan att utvidga läroplanen. Det ökade antalet årsveckotimmar ska användas till att stärka kunskaperna från grunden.  

    Förbundet stöder förslaget om att det är genom lokala beslut inom de ramar som förordningen ställer som ökningen av årsveckotimmar genomförs. Utbildningsanordnaren kan utgående från hur man bäst förverkligar den lokala läroplanen avgöra var ökningen med två timmar i årskurserna 1–2 och med en timme i årskurserna 3–6 kommer bäst till godo med tanke på ökade kunskaper i basfärdigheterna läsning, skrivning och räkning.

    Finlands svenska lärarförbund anser att en förutsättning för att utbildningsanordnaren kan motta höjda statsandelar ska vara en faktisk höjning av antalet årsveckotimmar undervisning eleverna erbjuds i den lokala timfördelningen.

    Enligt beredningen till den föreslagna ändringen av timfördelningen beräknas kostnaderna för det ökade antalet årsveckotimmar uppgå till ungefär 20 miljoner euro. Dessa medel riktas till utbildningsanordnarna som ökade statsandelar. Finlands svenska lärarförbund känner en oror för att de utbildningsanordnare som redan nu identifierat behovet av att stöda basfärdigheterna och redan nu i sin timfördelning har ett större antal undervisningstimmar i modersmål och i matematik än förordningen om timfördelningen förutsätter kan komma att utnyttja den ökad finansieringen som ett sätt att spara. Om utbildningsanordnaren redan nu har timmar i de föreslagna ämnena (modersmål och litteratur och matematik) över det minimiantal undervisningstimmar timfördelningsförordningen förutsätter, kan utbildningsanordnaren ta emot de förhöjda statsandelarna utan att det faktiska antalet årsveckotimmar eleverna får undervisning ökar. Finlands svenska lärarförbund anser att en förutsättning för att utbildningsanordnaren kan motta höjda statsandelar ska vara en faktisk höjning av antalet årsveckotimmar undervisning eleverna erbjuds i den lokala timfördelningen.

    Utlåtandet har avgetts på begäran av Undervisnings- och kulturministeriet. 

  • Regeringen har riggat en kvinnofälla, igen

    Regeringen har riggat en kvinnofälla, igen

    “Vi talar om ett lönesläp och en verklig kvinnofälla. Det här räcker gott och väl för att skapa kris på arbetsmarknaden.”

    Kvinnans euro ligger på dryga 80 cent och med den här regeringens arbetsmarknadspolitik ser utvecklingen mot ett mer jämlikt samhälle och mer lönejämställdhet ut att gå åt helt fel håll.

    Regeringens planer på en lagstadgad exportmodell skulle cementera de kvinnodominerade branschernas möjlighet till en vettig löneutveckling. Möjligheten för facket att förhandla fram avtal som justerar löneorättvisor skulle elimineras. Vi talar om ett lönesläp och en verklig kvinnofälla. Det här räcker gott och väl för att skapa kris på arbetsmarknaden.

    “Vi behöver reformer som höjer den offentliga sektorns status och garanterar arbetskraft och ork i arbetet, inte reformer som försvagar arbetstagarnas ställning och sätter käppar i hjulen för kompetensutveckling.”

    Men utöver det planerar regeringen bland annat att göra den första sjukdagen oavlönad. För arbetstagarna inom vår bransch får det här stora konsekvenser.

    Finlands framtid är beroende av en fungerande offentlig sektor. Många kvinnor jobbar inom den offentliga sektorn och ägnar hela sitt yrkesverksamma liv åt att upprätthålla välfärden. Vi behöver reformer som höjer den offentliga sektorns status och garanterar arbetskraft och ork i arbetet, inte reformer som försvagar arbetstagarnas ställning och sätter käppar i hjulen för kompetensutveckling.

    Det är den internationella kvinnodagen idag. Vi uppmärksammar ojämställdhet och kvinnor över hela världen. Dagen är till för att inspirera och uppmana till förändring för kvinnor, samt lyfta kvinnor som bidrar till en mer jämställd värld.

    Som kvinna och ordförande för ett förbund som representerar en kvinnodominerad bransch, är jag stolt över vårt mod att kräva mer av landets ledning och viljestyrkan vi visar att genom förhandlingar söka vägar framåt.

    Inger Damlin, förbundsordförande

    Ingers signatur

  • FSL:s medlemmar svarar på tre av de kanske viktigaste frågorna om läraryrket just nu

    FSL:s medlemmar svarar på tre av de kanske viktigaste frågorna om läraryrket just nu


    I vår monter i Hörnan under
    utbildningsmässan Educa i januari 2024 deltog 159 av våra lärare och rektorer i en kort gallupundersökning. Vi ställde tre av de kanske viktigaste frågorna om läraryrket och fick tydliga svar av er.

    Vi bad er välja tre alternativ som bäst beskriver:

    Det bästa med jobbet som rektor eller lärare.

    Vad som ligger högst upp på önskelistan just nu

    Vad som är mest avgörande för det personliga välbefinnandet de kommande fem åren.

     

     

    Det bästa med jobbet som rektor eller lärare är:

    bästa med jobbet

    Som så ofta säger lärarna och rektorerna att möjligheten att få jobba med barn och unga (74 %) samt undervisa dem (47 %), är det bästa med jobbet. Det här är en viktig ledstjärna för FSL när vi jobbar för att höja lärarstatusen och stärka yrkesidentitet. Vi påtalar till exempel ständigt behovet av att banta ner dokumentationen i skolan och styra bort de administrativa uppgifterna från undervisningspersonalens bord.

    Vi efterlyser mer resurser för stödet i skolan eftersom det främjar lärandet, vilket i sin tur gör det både roligt och meningsfullt att undervisa.

    För att kunna undervisa måste skolmiljön vara trygg och lugn, därför anser vi till exempel att det är bra att lagen om mobilanvändningen i skolan skärps. Vi tycker också det är motiverat att rektorns befogenheter för disciplinära åtgärder har preciserats och skärpts, det här ökar lärarnas förutsättningar för att undervisa.

    Vi efterlyser mer resurser för stödet i skolan eftersom det främjar lärandet, vilket i sin tur gör det både roligt och meningsfullt att undervisa. Just nu förnyas stödet för lärande och skolgång och FSL deltar i processen och för fram våra medlemmars åsikter.

    En mer fungerande och tillräcklig elev- och studerandevård stöder också verksamheten i skolan. Det här framhåller vi alltid i diskussioner med bland annat beslutsfattare, inte minst när det kommer till hur välfärdsområdena ska fungera i framtiden. 

    Att få stöd och uppmuntran har en positiv effekt på stressnivåerna och gör det roligare på jobbet.

    Den kollegiala gemenskapen hör till det bästa med jobbet som rektor och lärare, säger ni (35%). Och det förstår vi. Att få stöd och uppmuntran har en positiv effekt på stressnivåerna och gör det roligare på jobbet. Att arbetsmängden för våra lärare och rektorer ska vara hanterbar är avgörande, då hinner man också diskutera med kollegerna och bygga en värdefull samhörighet.

    Under verksamhetsåret 2024 kommer FSL att utreda möjligheterna till ett utökat sam- och flerlärarskap eftersom vi tror att det kan minska arbetsbördan och bidra till mer interaktion och välmående i skolorna.

     

    Det här ligger högst upp på önskelistan för mig som lärare eller rektor:

    resurser

    Mest av allt önskar sig FSL:s medlemmar ökade resurser för skola och utbildning (66%). I dagsläget satsar Finland betydligt mindre pengar på utbildningen än våra nordiska grannar. Kommunernas ekonomi är svag och ser ut att stramas åt ytterligare, regeringens utbildningslöften riskerar att bli tomma ord.

    Undervisningsministern säger att vi måste höja kunnandet i landet – vi svarar att en viktig nyckel är en tillräcklig, tillgänglig och fungerande elev- och studerandevård.

    Skola och utbildning måste ses som en investering, inte en kostnad. Vi ser en mängd negativa effekter av den bristfälliga finansieringen, till exempel stora undervisningsgrupper, ojämlik tillgång på läromedel och en ohållbar arbetsbelastning för både lärare och rektorer. För FSL är resursfrågan en av de allra viktigaste, en fråga vi enträget för fram i vårt opinionsarbete, i år framför allt i flera olika arbetsgrupper vid ministeriet.

    En stor utmaning i skolan idag är elevernas och studerandenas mående och skolmotivation och FSL:s medlemmar önskar en mer fungerande elev- och studerandevård (35 %). Just nu råder det inte bara brist på skolpsykologer, avstånden till hjälpen har blivit längre och det som skulle bli en smidigare organisation har snarare tvärtom, blivit mer komplicerad. När det här inte fungerar syns det tydligt i skolan, inte minst i form av sjunkande lärresultat.  

    Undervisningsministern säger att vi måste höja kunnandet i landet – vi svarar att en viktig nyckel är en tillräcklig, tillgänglig och fungerande elev- och studerandevård.

    FSL jobbar för ett hållbart yrkesliv och en bransch som lockar nya lärare. Att få fokusera på kärnuppdraget och uppleva framgång i yrket är viktigt och hänger ofta på att samhällsfunktionerna runtomkring skolan fungerar som de ska.

     

    Mest avgörande för mitt personliga välbefinnande de kommande åren är: 

    välbefinnande

    FSL:arna uppger att goda relationer inom kollegiet är mest avgörande för det personliga välbefinnandet (63%). Som förbund är vi övertygade om att skolans rektor spelar en viktig roll här och därför jobbar vi kontinuerligt för bland annat ett delat ledarskap och en mer hållbar arbetsbild för skolledarna. Det behöver finnas tid för att främja samarbetet inom kollegiet och bygga goda relationer. 

    Vi förespråkar ett strukturerat mentorskap, framför allt för nya lärare som behöver stöd och introduktion till yrket. Att kollektivavtalet nu ger möjlighet att byta ut undervisning till mentorering är en värdefull förbättring och vi uppmanar alla arbetsgivare att utnyttja det här!

    Genom att erbjuda yrkeskåren social samvaro, stöd och utbildning bidrar vi till den så viktiga gemenskapen inom kollegierna.

    Genom våra lokala lärarföreningar samlar vi runt 95 procent av hela den svenskspråkiga undervisningspersonalen och vi är stolta och glada över att FSL kan göra skilland ute i skolorna. Genom att erbjuda yrkeskåren social samvaro, stöd och utbildning bidrar vi till den så viktiga gemenskapen inom kollegierna.

    Att hitta en bra balans mellan jobb och fritid är också synnerligen viktigt för arbetsvälbefinnandet, anser de som besvarat enkäten (55%). Jobbet som rektor och lärare är i princip oändligt och därför är det viktigt att kunna sätta egna gränser, precis som livsstilscoachen Christoph Treier uttrycker det; ”Arbetet är viktigt, men arbetet är inte livet.”

    I vår aktuella kampanj Nu får det räcka! uppmanar vi våra medlemmar att bli mer medvetna om vilka villkor som gäller för jobbet, till exempel vad som inte hör till lärarens uppgifter och det faktum att samplaneringstiden inte kan överskridas; “Skolvardagen är full av oförutsägbara arbetsuppgifter och därför borde man också ha en buffert i planeringen.”

  • Kallelse till vårens fullmäktigemöte

    Kallelse till vårens fullmäktigemöte

    Mötet börjar klockan 10 på torsdagen och avslutas senast klockan 15 på fredagen. Möteshandlingarna finns i de förtroendevaldas intra senast i slutet av vecka 13.

    Anmäl om ditt deltagande i fullmäktigemötet senast måndagen den 25 mars 2024 via medlemsintran. Har du frågor om övernattningen kan du kontakta vår avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 eller e-post anita.stark@fsl.fi.

     

    Skicka in motioner och initativ

    I FSL är det medlemmarna som bestämmer vad som skall stå på programmet, vilka frågor vi arbetar för och vad din medlemsavgift används till. Deadline inför vårens fullmäktigemöte är: motioner 21.3.2024 och initiativ 11.4.2024. 

    FSL50 logo guld

    Efter mötet följer FSL:s 50-årsjubileumsfest, en separat inbjudan har sänts ut per e-post till alla ledamöter. Varmt välkomna att fira förbundet!

    Festligheterna inleds klockan 17 på fredagen med hälsningar till förbundet, följt av en välkomstskål och utdelning av förbundets förtjänsttecken klockan 18. Festmiddagen börjar klockan 19.

    Följande dag, lördagen den 20 april, fortsätter programmet med FSL:s framtidsdag.

    När du som fullmäktigeledamot anmäler om ditt deltagande i fullmäktigemötet, anmäler du dig samtidigt till FSL:s jubileumsfest och framtidsdag den 19–20 april 2024. Meddela oss om du enbart deltar i mötet. Anmälan görs som vanligt i medlemsintran.