FSL Import

Category: På gång

  • Exportmodellen är ett stort misstag som kostar lärarna dyrt

    Att binda lärarnas löneutveckling till exportbranschens löneförhöjningar och i praktiken sätta ett tak för hela den offentliga sektorns löner är ett stort hot mot hela välfärdssamhället. Att man lagstiftningsvägen fråntar möjligheten att förhandla om en rättvis löneutveckling är att inskränka de medborgerliga rättigheterna.

    – I kvinnodominerade branscher som vår, har lönerna länge släpat efter. Att sätta den allmänna linjen som en övre gräns för den offentliga sektorns löneförhöjningar är ett allvarligt ingrepp som försämrar attraktionskraften till läraryrket och många andra samhällsbärande branscher, säger Inger Damlin, ordförande för FSL.

    I över ett års tid har FSL och hela lärarfacket kritiserat regeringens arbetsmarknadsreformer och poängterat vilka negativa effekter en exportdriven lönemodellen innebär för undervisningssektorn.

    – Att lönerna fortsätter släpa efter är usel marknadsföring för vår bransch som redan nu hotas av lärarbrist. En sämre attraktionskraft till läraryrket riskerar tillgången och kvaliteten på utbildningen, säger Damlin.

    Kritiken har också varit högljudd från andra fackförbund. Även justitiekanslern, jämställdhetsombudsmannen och rådet för bedömning av lagstiftningen har ifrågasatt de ekonomiska effekterna av reformen och kritiserat hur riksmedlarens förhandlingsutrymme inskränks.

    Exportmodellen gör lönenivån till en valfråga

    Trots manifestationer, strejker och tappra förhandlingsförsök väljer nu regeringen att pressa igenom en reform lagstiftningsvägen.

    – Vi är mycket besvikna över regeringens ovilja att lyssna på arbetstagarna, säger Damlin.

    Regeringen rubbar en lång tradition på den finländska arbetsmarknaden och gör i och med exportmodellen lönefrågan politisk. Det här kommer att färga debatten under vårens kommunalval.

    – Lönenivån måste förbli en förhandlingsfråga, inte något som dikteras av politikerna. Det finns upprepade exempel på hur misslyckat det är när politiker blandar sig i lönenivåerna och vi vill inte att man gör samma misstag än en gång, säger Damlin.

    För mer information:

    Inger Damlin, ordförande för FSL
    inger.damlin@fsl.fi
    tfn 040 089 7300

    Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör
    mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
    tfn 040 686 9959

  • Hörnan 2025 – Bildning för hopp och hållbarhet

    Hörnan 2025 – Bildning för hopp och hållbarhet

    Ett axplock ur programmet i Hörnan på Educamässan 24–25.1.2025:

    • Att hålla ett helt arbetsliv
    • Hur hantera mobilen i skolan
    • Framtidens skrivande
    • Hur digitala världen påverkar läs- och skrivförmågan
    • Förebyggande integration i skolvardagen
    • Resiliens – hur stödja unga i en otrygg omvärld
    • Sektorns utmaning: Mindre pengar – fler uppgifter
    • Sexualfostran – varje lärares uppgift
    • Småbarnspedagogers roll i kommunernas utveckling
    • Yrkesutbildningens roll för energiomställningen

    Oberoende var och med vad längs lärstigen du jobbar så finns något just för dig i Hörnan, hoppas vi ses!

    På vårt Facebookevenemang och på våra sociala medier får du mer nyheter och information kring programmet under Educa 2025.

     

    HÖRNAN2025 #EDUCA2025

    Mingel i Hörnan 2024

    FSL:s program under mässan

    Under Educa 2025 deltar FSL i många diskussioner på scenen, till exempel kring ett hållbart arbetsliv för lärare och blivande lärares tankar om branschens framtid.Vi bjuder även på ett seminarium kring det förnyade stödsystemet fredagen den 24 januari med start klockan 16.45.

    På fredagkväll bjuder vi på skumpa i vår monter och på lördagen finns det kaffe hos oss direkt då mässan öppnat. Välkomna till vår monter! 

     

    Educamässan är gratis för besökare

    Inträdet till mässan är gratis, som besökare måste registrera sig som besökare på nätet eller vid entrén.

     

    FSL koordinerar Hörnan

    Runt 20 finlandssvenska organisationer, förlag och fonder deltar som utställare i Hörnan. Som besökar kan du bläddra i intressanta läromedel, ta del av inspirerande projektidéer och höra om det senaste från det pedagogiska forskningsfältet.

    Finlands svenska lärarförbund koordinerar Hörnan, med bidrag från Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Konstsamfundet och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.

  • Så här föreslås stödet i skolan förnyas – lärarna har hörsammats

    Så här föreslås stödet i skolan förnyas – lärarna har hörsammats

    Behovet av stöd växer stadigt, i dagsläget har var fjärde elev i grundskolan behov av stöd. År 2022 fick 14 procent intensifierat stöd och 10 procent särskilt stöd. Lärare och rektorer har under flera års tid efterlyst en uppdatering av stödsystemet som skulle trygga elevernas rätt till stöd.

    Reformen av stödsystemet innebär att systemet med tre olika nivåer slopas och elevens faktiska behov av stöd är det som avgör åtgärderna. Målet är att erbjuda stöd i förebyggande syfte och i ett så tidigt skede som möjligt.

    FSL uppskattar att man har lyssnat på lärarna och att förslaget innebär en förändring som minskar mängden byråkrati.

    – Den pedagogiska dokumentationen bantas ner. Det här signalerar att man vill utnyttja lärarnas pedagogiska kompetens för att stöda eleverna istället för att vända papper, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.

    Genom att förtydliga och förenkla stödsystemet strävar man också efter en enhetligare nationell linje.

     

    Stödnivåerna slopas

    Regeringen föreslår att stödet i skolan skulle delas upp i två olika kategorier: gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder.

    “Målet är mer flexibla undervisningsgrupper.”

    Pocke Wikström

    – Förändringen innebär att vårt nuvarande stödsystem med tre nivåer byts ut helt och hållet och en ny modell tas i bruk. Det här kommer att förutsätta ett helt nytt sätt att tänka, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare på FSL.

    De gruppspecifika stödformerna tolkas som en del av den vanliga verksamheten i grundskolan och förutsätter inga administrativa beslut eller planer, läraren är pedagogiskt ansvarig för verkställandet. Hit räknas allmän stödundervisning, stödundervisning i undervisningsspråket och undervisning av speciallärare under en kort period i samband med den normala undervisningen.

    – Målet är mer flexibla undervisningsgrupper för att bättre kunna uppmärksamma elever i behov av stöd men också elever i behov av mer utmaningar. Den här förändringen kommer att förutsätta fler lärare och speciallärare i gruppen, vilket FSL ser som en viktig och positiv utveckling, säger Damlin.

    De elevspecifika stödåtgärderna är till sin natur regelbundna och långvariga och sköts av en speciallärare. Hit räknas undervisning av speciallärare/specialklasslärare delvis i smågrupp och delvis i samband med övrig undervisning, alternativt i specialklass.

    – Hur man använder skolans totala speciallärarresurs kommer att behöva ses över och planeras på ett annat sätt. Även specialklassernas roll tydliggörs, säger Wikström.

    Om eleven trots de elevspecifika stödåtgärderna inte kan uppnå målen i läroplanen, kan man fatta beslut om att avvika från lärokursen och målen i läroplanen.

     

    Gruppstorlekarna regleras

    I lagförslaget föreslås att gruppstorlekarna regleras så att det i fortsättningen får finnas högst fem elever per grupp med undervisning som ges av speciallärare som en elevspecifik stödåtgärd.

    – Den här begränsningen och tidigare bestämmelser kring gruppstorlekar och bildande av undervisningsgrupp, lyfts nu från förordningsnivå till lagnivå. Att man höjer nivån från förordning till lag, visar att man anser att frågan om storleken på undervisningsgruppen är viktigare än tidigare, säger Wikström.

     

    Det nya stödsystemet garanteras finansiering

    Nästan 100 miljoner euro per år i permanent finansiering har reserverats för utbildningsanordnarna att implementera det nya stödsystemet.

    “Jag vill understryka utbildningsanordnarnas ansvar för att den här reformen blir en framgångssaga.”

    Inger Damlin

    –  Ett fungerande stödsystem är helt avgörande när det kommer till att höja kunskapsnivåerna och skolmotivationen. Jag vill understryka utbildningsanordnarnas ansvar för att den här reformen blir en framgångssaga. Den nya modellen sätter elevens behov i fokus och förutsätter tillräckliga lärarresurser för att kunna beakta undervisningsgruppens behov, säger Damlin.

     

    Tidtabellen för stödreformen

    Lagförslaget ska behandlas av riksdagen innan jul och nya läroplansgrunder förväntas under vårvintern 2025. Planen är att det nya stödet för lärande inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen tas i bruk 1.8.2025.

    – Tidtabellen är tight och kommer att förutsätta seriösa satsningar och intensivt arbete. På FSL fortsätter vi förkovra oss i det nya stödsystemet och kommer att fokusera på hur förändringarna påverkar lärarnas arbetsbild och behov av fortbildning, säger Damlin.

  • Skadan blir enorm när regeringen skär ner med 120 miljoner inom yrkesutbildningen

    Skadan blir enorm när regeringen skär ner med 120 miljoner inom yrkesutbildningen

    Regeringens beslut om nedskärningarna på 120 miljoner inom yrkesutbildningen kommer få stora negativa konsekvenser. När möjligheterna att minska på de fasta kostnader som hyror och material är mycket begränsade, kommer man bli tvungna att tumma på utbudet och kvalitén.

    Inger Damlin

    – I praktiken talar vi om större undervisningsgrupper, mindre individuell handledning och återkommande permitteringshot. Risken är också att utbildningar tvingas lägga ner, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund.

    Att hävda att de aktuella inbesparingarna inte skulle drabba de läropliktiga som tar sin första examen, stämmer inte.

    – Ser vi till yrkesutbildningen på svenska har vi några få aktörer och flera av dem har en integrerad verksamhet. Undervisningen är ofta organiserad så att det sitter både unga och vuxna i bänkraderna samtidigt. Inbesparingarna kommer obönhörligen att drabba alla, säger Damlin.

     

    Yrkesutbildningen blir mindre attraktiv

    Lärartjänsterna inom yrkesutbildning är hotade. Enligt lärarfacket OAJ:s kalkyler skulle nedskärningen kunna innebära en minskning med cirka 1600 lärare. Det här leder till att andelen självstudier ökar.

    Med tanke på att stödbehovet inom yrkesutbildningen har ökat markant, är både FSL och FSS upprörda.

    FSS

    – Studerande inom yrkesutbildningen lyfter konstant fram hur viktigt det är att få tillräckligt med individuell hjälp och stöd. Samtidigt väcks oro över att resurserna inte räcker till inom yrkesutbildningen. Hur kan man då motivera ytterligare nedskärningar när det redan finns en begränsad mängd resurser? säger Niko Partanen, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund.

    Att skära ner på yrkesutbildningen, särskilt när det gäller lärare som ger individuellt stöd, kan få konsekvenser för ungas hälsa och lärande.

    – Vi unga behöver individuellt stöd för att lära oss, särskilt i yrkesutbildningar där praktiskt lärande är centralt, eftersom vi behöver vägledning för att lära oss specifika färdigheter och tekniker. Att skära ner på individuellt stöd kan också påverka ungas hälsa negativt; en ung person behöver uppmärksamhet från en trygg vuxen. Om allt sker på distans, vem kan då den unga personen få hjälp av? Allt det här kan också göra yrkesutbildningar mindre attraktiva för framtida sökande, säger Partanen.

    Christoffer Wiik, lärare på Axxell, misstänker att nedskärningarna leder till att fler avbryter studierna och att illamåendet i samhället ökar.

    – Gäller det läropliktiga som inte klarar av studierna blir det inte billigare utan kostnaden flyttar och det behövs mer pengar för att få studerandena integrerade i samhället på ett bra sätt.

     

    Yrkesutbildningen kan inte möta samhällets behov

    Nedskärningarna leder till att yrkesutbildningen får allt svårare att möta samhällets behov av yrkesskicklig arbetskraft. Arbetstagarnas möjligheter till kompetensutveckling och branschbyte försämras, vilket är bekymmersamt för individen och hela välfärdssamhället.

    Finland behöver yrkesskickliga som kan upprätthålla välfärden och servicen också på svenska i framtiden.

    – Med tanke på det växande behovet av arbetskraft är det ofattbart att regeringen åter än gång minskar på finansieringen av yrkesutbildningen. Finland behöver investeringar inom utbildningen för att trygga välfärden och skapa ekonomisk tillväxt. Regeringen saknar en tro på utbildningens kraft, säger Damlin.

     

    Nedskärningar samtidigt som stora reformer

    Flera stora reformer som berör både finansieringsmodellen och stödsystemet är på kommande inom yrkesutbildningen samtidigt som man genomför omfattande nedskärningar. FSL ifrågasätter om beslutsfattarna gjort en tillräcklig konsekvensbedömning gällande yrkesutbildningen.

    – Erfarenheten säger att när de ekonomiska utsikterna är osäkra riskerar det att leda till ytterligare nedskärningar eller återhållsamhet i nödvändiga investeringar hos anordnarna av utbildning, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare på FSL.

     

    Ta kontakt

    Inger Damlin, ordförande för FSL
    inger.damlin@fsl.fi
    tfn 040 089 7300

    Niko Partanen, ordförande för FSS
    niko.partanen@skolungdom.fi
    tfn 045 844 4660

  • Nu behövs insatser för att säkra framtidens skolledarskap – SFV och FSL startar gediget program

    Nu behövs insatser för att säkra framtidens skolledarskap – SFV och FSL startar gediget program

    Hösten 2024 startar Svenska folkskolans vänner (SFV) tillsammans med Finlands svenska lärarförbund (FSL), kommuner med svenskspråkig utbildning, Södra Finlands svenska rektorsförening och Österbottens svenska rektorsförening programhelheten Meningsfullt ledarskap – kollegialt stöd och ledarskapsutveckling.

    WahsltromNiklsas fotoJoannaNylund

    – Många skolledare önskar mer kollegialt stöd och tid för kompetensutveckling. Genom programmet erbjuder vi en helhet som stärker ledarskapet, meningsfullheten och självförtroendet i skolledarrollen. Målsättningen är välmående skolenheter med ett hållbart och gott ledarskap och ökad attraktion för yrket, säger Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning på SFV och tidigare rektor i Gymnasiet Grankulla samskola.

    Programmet innehåller fyra olika delar som stödjer varandra: mentorsprogram, stödfunktioner för mentorerna, kollegiala månadsträffar med gruppcoachning samt möjligheter till indiviuell coachning.

    4 EducaFridaLonnroos 4

    – Rektorsyrket i Svenskfinland är inne i en svacka och därför är det enormt värdefullt att vi nu har åstadkommit ett konkret program som kommer göra skillnad för våra rektorer. Som intressebevakare uppmanar vi arbetsgivarna att dra sitt strå till stacken och erbjuda rektorerna möjligheten till mentorering och coaching. Med gemensamma krafter kan och ska vi öka attraktionskraften till yrket, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund.

    Bland de organisationer som står bakom programhelheten finns en samsyn kring utmaningarna som dagens skolledare står inför och en stark vilja att tillsammans stärka förutsättningarna för ett hållbart ledarskap och välmående, samt höja yrkets dragningskraft.

    – Jag är oerhört glad över att organisationer som arbetar för skolledare på olika plan nu samarbetar genom det här programmet. Det är en förutsättning för att vi ska lyckas göra en effektfull insats, säger Niklas Wahlström.

    Till projektets webbsida.

    —

    Mer information:

    Inger Damlin, ordförande
    Finlands svenska lärarförbund
    040 089 7300
    inger.damlin@fsl.fi

    Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning
    Svenska folkskolans vänner
    050 548 2100
    niklas.wahlstrom@sfv.fi

  • FSL:s utlåtande om ändringar i gymnasielagen

    Finlands svenska lärarförbund FSL understöder inte förslaget om att ändra gymnasielagen så att utbildningsanordnarens skyldighet att årligen utarbeta en plan för hur undervisningen ordnas i praktiken slopas. FSL stöder inte heller förslaget om att slopa skyldigheten för utbildningsanordnaren att regelbundet utreda de studerandes vårdnadshavares synpunkt på läroanstaltens och utbildningsanordnarens verksamhet.

    Den plan som årligen görs upp i gymnasierna för hur undervisningen i praktiken ordnas under läsåret och som grundar sig på den lokala läroplanen är ett viktigt lokalt styrdokument. I läsårsplanen bestäms om det allmänna ordnandet av undervisningen, undervisningstimmarna, arbetstiderna, temadagar, studieresor och andra avvikande undervisningsarrangemang. I läsårsplanen bestäms också om studerandenas självständiga studier och om utbildningsanordnarens samarbete och om anskaffning av utbildning. I planen bestäms också om andra behövliga ärenden som anknyter till ordnandet av undervisningen. Genom att godkänna läsårsplanen godkänner utbildningsanordnaren det enskilda gymnasiets plan på hur utbildningen ordnas under läsåret.

    Det föreslagna slopandet av läsårsplan och den minskade finansieringen skulle i verkligheten vara en nedskärning i finansieringen av utbildningen. Uppgiften skulle i verkligheten kvarstå oförändrad medan finansieringen skulle minska.

    Läsårsplanen är ett centralt dokument för att leda verksamheten på läroanstalten, det styr planeringen av tidsanvändningen och hur gymnasiets resurser fördelas. Utvärderingen av den egna verksamheten görs utgående från läsårsplanen. Slopandet av kravet på en läsårsplan leder inte till att en motsvarande plan inte skulle krävas för att bedriva verksamheten på läroanstalten. Det föreslagna slopandet av läsårsplan och den minskade finansieringen skulle i verkligheten vara en nedskärning i finansieringen av utbildningen. Uppgiften skulle i verkligheten kvarstå oförändrad medan finansieringen skulle minska.

    FSL anser att samarbetet mellan hemmen och skolan är nödvändig. Som en del av detta samarbete är det viktigt att utbildningsanordnaren regelbundet utreder de studerandes vårdnadshavares åsikter om läroanstalten och om utbildningsanordnarens verksamhet. Så som det också i motiveringarna till lagförslaget förs fram är det av betydelse för utvecklandet av skolsamfundet att man utreder vårdnadshavarnas åsikter om läroanstaltens verksamhet. Det konstateras alltså i motiveringarna till lagförslaget att det är viktigt att detta görs men samtidigt vill man inte stifta om detta i lagen utan låta utbildningsanordnare besluta om hur detta görs. Detta används sedan som grund för att minska på finansieringen av gymnasieutbildningen. Här igen kvarstår uppgiften medan finansieringen minskas.

  • Jeanette Lindroos är FSL:s vice ordförande


    Jeanette Lindroos     från Nagu har en gedigen facklig erfarenhet, bland annat som medlem i förbundsstyrelsen sedan 2021 och många år som aktiv i både FSL:s och OAJ:s lokalföreningar. Hon är FSL:s representant i OAJ:s fullmäktige och i NLS ledarforum samt medlem i FSL:s rektorsgrupp. 

    Lindroos jobbar som rektor för Kyrkbackens skola i Nagu och Skärgårdshavets skola i Korpo.

    – Min kunskap är bred och omfattar olika utbildningsstadier, både som lärare och skolledare. Jag kommer också med skärgårdsperspektivet och en förstålse för viktiga finlandssvenska branschfrågor.

    Som vice ordförande hoppas Lindroos kunna agera bollplank till förbundets ordförande.

    – Det här känns bra. Jag tycker om att uttrycka mina åsikter och jag hoppas jag som vice ordförande får en möjlighet att också bredda mitt kontaktnät.

    Lindroos tar över efter Pamela Leka som lämnade uppdraget efter att hon tillträtt som undervisningschef i Raseborg.

    Läs Lärens intervju med Lindroos!

  • Att bli rektor det logiska karriärsteget som få ändå vill ta 

    Att bli rektor det logiska karriärsteget som få ändå vill ta 

    För faktum är att intresset för rektorsutbildningen är hög samtidigt som de lediganslagna rektorstjänsterna ofta har några få sökande. Eller noll.

    FSL:s rektorsundersökning levererar minsann ett intressant motsatsförhållande; 80 procent av rektorerna trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, samtidigt som 60 procent anser att attraktionskraften till yrket är låg. Betyder det att rektorerna inte rekommenderar sitt eget yrke till andra, trots att de trivs? Motsvarar inte andras uppfattning om rektorsjobbet, till exempel lärare som kunde bli rektorer, verkligheten? För faktum är att intresset för rektorsutbildningen är hög samtidigt som de lediganslagna rektorstjänsterna ofta har några få sökande. Eller noll. Att bli rektor är det mest logiska och egentligen det enda ”karriärsteget” du kan göra som lärare, med andra ord borde det ju ha hög attraktionskraft, oavsett vems ögon du ser genom. Att så få vill ta klivet är inte bra.

    Så vad är det då som tär på attraktionskraften? Enligt vår undersökning jobbar 67 procent av rektorerna mera än veckoarbetstiden på 36 timmar och 15 minuter varje vecka. Samma andel av rektorerna anser att övertiden borde betalas som ett förhöjt timarvode. AKTA-avtalets övertidsgräns ligger vid 38 timmar och 15 minuter, vilket i många andra branscher, även i kommunen, ses som övertid och betalas som sådan. Man kan utgå från att arbetsgivaren, som egentligen alltid på förhand bör godkänna övertid, då också skulle bli mera nyfiken på vilka uppgifter som rektorn egentligen borde sköta och hur veckoarbetstiden används.

    Lite karikerat kan man säga att det är enkelt att blunda för att rektorn sätter sin arbetstid på att byta lampan i skolans korridor, övertiden drabbar ingen annan än hen själv.

    Och där finns enligt mig också egentligen pudelns kärna, för hela 69 procent av rektorerna fastställs ingen arbetstidsplan. I den här frågan följer man ju inte avtalet helt enkelt. Och det är ju lätt för arbetsgivarna att rycka på axlarna åt, åtminstone billigt. Lite karikerat kan man säga att det är enkelt att blunda för att rektorn sätter sin arbetstid på att byta lampan i skolans korridor, övertiden drabbar ingen annan än hen själv.

    På lång sikt märks problemet kanske först den dag rektorn tackar för sig och ingen annan söker jobbet.

    Men utan arbetstidsplan och utan uppföljning så vinner arbetsgivaren på kort sikt, för rektorn gör allt och lite till, lappar luckor och fyller hål där de uppstår. I samtal med rektorer framkommer ofta att då kommunen effektiverar eller ett område omorganiseras åläggs rektorn nya uppgifter, uppgifter som sällan har att göra med det pedagogiska ledarskapet eller stödet till personalen. På lång sikt märks problemet kanske först den dag rektorn tackar för sig och ingen annan söker jobbet. Och det scenariot är ingen omöjlighet eftersom 56 procent har övervägt att sluta som rektor. 

    Enligt våra undersökningsresultat måste 47 procent av rektorerna måste vara tillgängliga via telefon och/eller e-post när de jämnar ut sin arbetstid. I dagens värld och i ett intensivt arbete som rektor borde det verkligen vara självklart att inarbetad övertid som tas ut som ledig tid är just det, ledig tid. Tid för återhämtning. Arbetstelefonen ska få vara avstängd och rektorn ska få åka bort på sin lediga dag om hen vill. Om vi tror att skolan inte klarar sig en endaste dag utan rektorn, vad har vi då egentligen för backup-system? Som chef för chefer måste man acceptera att även chefer är vanliga människor.

    Summa summarum visar undersökningen att det krävs förbättring på bred front för att höja attraktionskraften. Rektorerna behöver en arbetsgivare som inte flyr sitt ansvar gällande arbetstidens planering och uppföljning samt ser till att det finns tillräckliga resurser för att leda en skola anno 2024. Arbetsgivarna bör i viss mån tänka om och se till att onödiga uppgifter tas bort från rektorerna så att arbetstiden bättre räcker till och så att de kan fokusera på de viktigaste områdena som till exempel att stöda och leda lärarna, sköta sitt ansvar för elevvården och leda sin skola som en helhet. För att garantera att den här frågan ska engagera fler aktörer, samlar FSL till ett rundabordssamtal nästa vecka.

    Jens Mattfolk, ombudsman

    Jens Mattfolk signatur

  • FSL bjuder in till rundabordsdiskussion om rektorernas situation i Svenskfinland

    Rektorerna har en avgörande roll inom utbildningssektorn, men många av dem lider av hög arbetsbelastning och har övervägt att sluta. Lediga rektorstjänster lockar få eller inga sökande, trots att det finns gott om behöriga för uppdraget. FSL tycker det är angeläget att centrala aktörer tillsammans tar itu med den här problematiken och diskuterar vad som kan göras.

    I rundabordsdiskussionen kring rektorssituationen i Svenskfinland deltar bland andra Utbildningsstyrelsen, Kommunförbundet och Regionförvaltningsverket. På plats är även representanter för rektorsföreningarna, rektorsutbildningen, FSL:s rektorsgrupp, de finlandssvenska fonderna med flera. 

    För mer information kontakta förbundets ordförande Inger Damlin, inger.damlin@fsl.fi 040 089 7300.

  • Hem och skola-dagen skapar åter möten mellan människor – Årets evenemang uppmuntrar skolor och familjer att läsa

    Skolan börjar snart. Det är ytterst viktigt att samarbetet mellan hemmet och skolan inleds redan vid skolstarten och att det fortsätter under hela läsåret. Hem och skola-dagen, som samordnas av åtta organisationer inom utbildning och fostran, är ett utmärkt tillfälle att skapa gemensamma aktiviteter för föräldrar och skolor.

    Hem och Skola-dagen är ett riksomfattande evenemang som ordnas varje år i september. Daghem, skolor och läroanstalter kan genomföra dagen tillsammans med hemmen på ett sätt som lämpar sig just för dem. Det viktigaste är att deltagarna får möta varandra och vara tillsammans på ett positivt sätt och att evenemanget stärker samarbetet mellan de vuxna för barnens bästa. Hem och Skola-dagen motsvarar de mål för samarbetet mellan hemmet och skolan som upptagits i grunderna för läroplanen.

    År 2024 erbjuds tips om nya aktiviteter som anknyter till läsning. Det är trevligt att träffas kring böcker, koppla av från vardagens stress och prata om böckerna. Böcker och flerspråkig läsning är också ett bra sätt att ge föräldrar som talar andra språk än finska eller svenska möjligheter att delta.

    Skolor kan anmäla sig till evenemanget på webbplatsen (https://kodinjakoulunpaiva.fi/). Samtidigt kan de beställa Hem och Skola-dagens produktpaket, som innehåller affischer, muggar och servetter. Vi uppmuntrar alla skolor och familjer att delta i läsglädjen under Hem och Skola-dagen!

    Finlands svenska lärarförbund FSL
    Förbundet Hem och Skola i Finland
    Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ
    Utbildningsstyrelsen
    Specialister för undervisnings- och bildningsväsendet Opsia rf
    Bildningsbranschen rf
    Kommunförbundet
    Finlands Rektorer rf
    Finlands Föräldraförbund