Category: Nyheter

  • Titta på Avtalsväktarna-webbinariet!

    Missade du när avtalsväktarna Pocke Wikström och Jens Mattfolk besvarade medlemsfrågor den 30 november? Nu kan du titta på webbinariet i efterhand. Logga in på medlemsintran så hittar du inbandningen av webbinariet en bit ner på första sidan.

  • Så här får det inte gå till – lärarfacket ordnar manifestation 23.11

    Så här får det inte gå till – lärarfacket ordnar manifestation 23.11

     

    Med start klockan 16.00 den 23 november marscherar vi längs gatorna i Helsingfors för att uttrycka vår åsikt kring regeringens arbetsmarknadspolitik.

    Inger Damlin

    – Vi står enade för trygghet i arbetslivet och en vettig löneutveckling. Många gula FSL-västar kommer att lysa upp Helsingfors centrum under den här politiska manifestationen, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande.

    De som deltar i manifestationen är också utrustade med ficklampor för att kasta ljus över missnöjet med de planerade försämringarna. Följ FSL på Instagram så får du våra uppdateringar från manifestationen!

    FSL:s medlemmar i Kyrkslätt, Esbo-Grankulla, Helsingfors, Vanda, Sibbo och Borgå deltar i manifestationen.

    Läs mer (på finska) på OAJ:s webbsida: Valot päälle!

     

    Regeringen vill begränsa lärarnas löneutveckling

    Alla lärare

    Regeringens planerar reformer i arbetslivet som skulle synas i vanliga FSL:ares plånbok, vardagspussel och arbetshälsa. Den exportdrivna arbetsmarknadsmodellen får mest kritik. Den skulle innebära att löneklyftan mellan den privata och offentliga sektorn får fortsätta växa.

    – I klartext handlar det uppenbarligen om att regeringen inte vill att den kommunala avtalsuppgörelsen från våren 2022 ska upprepas, skriver Mattias Fagerholm, chefredaktör för tidningen Läraren.

    FSL:s fullmäktige motsätter sig regeringens arbetsmarknadsplaner som inte bara försämrar den enskilda löntagarens position utan också skadar hela yrkets status.

    – En vettig löneutveckling är nödvändig för att locka folk till läraryrket och få dem att stanna kvar i branschen, säger Christoffer Sourander, fullmäktigeordförande. 

     

    Arbetsmarknadsparterna förhandlar om alternativa lösningar

    Dagen efter manifestationen, 24.11, inleds förhandlingar om en ny arbetsmarknadsmodell. Det här har lärarfacket efterlyst hela hösten och även om arbetsminister Satonen inte är den som håller i rodret, ser OAJ:s ordförande Katarina Murto postivit på möjligheten att ta fram en alternativ lösning.

    oaj murto katarina by leena koskela073

    – Arbetsmarknadsmodellen måste även ta hänsyn till den offentliga sektorn och olika branscher, säger hon.

  • En ny KIILA-rehabilitering för FSL:are startar i februari 2024

     

    För vem?

    • Du har fast anställning eller upprepade visstidsanställningar
    • Du har en sjukdom eller en skada som de senaste åren väsentligt har försämrats eller de närmaste åren kan försämra din arbetsförmåga och möjligheten till inkomstförvärvande.
    • Du upplever att läraryrkets psykosociala belastning äventyrar eller är på väg att äventyra din arbetshälsa. Stress, utmanande relationer på arbetsplatsen eller begränsade resurser är exempel på sådant som kan försämra din arbetsförmåga.

    • Det finns ett konstaterat och upplevt behov av stöd för att orka fortsätta arbeta. Bakom rehabiliteringsbehovet kan ligga förändringar i arbetet eller att du har små möjligheter att påverka ditt arbete. Detta kan ta sig uttryck i försämrad arbetsprestation, i upplevd belastning eller i hälsoproblem som orsakas av ständig belastning och som nedsätter arbetsförmågan.

     

    Mål

    Målet med KIILA-rehabilitering är att förbättra och stödja din arbetsförmåga och att hålla dig kvar i arbetslivet.

     

    Tidtabell

    Rehabiliteringskursen innehåller 1 öppenvårdsdag och 3 grupperioder (totalt 14 dygn) på plats vid Härmä Rehab & Spa samt 4-7 individuella kontakter. Rehabiliteringsprocessen är 1-1,5 år.

    Tidpunkterna för den svenskspråkig KIILA-kursen med start i februari 2024, nummer 90715:

    Inledande samtal samt öppenvårdsdygn under perioden 5.2-17.3.2024 (1 dygn)

    1. Grupperioden 18-22.3.2024 (3 dygn)

    2. Grupperioden 26-30.8.2024 (5 dygn)

    3. Grupperioden 27-29.1.2025  (5 dygn)

    Så här ansöker du om KIILA-rehabilitering

    Ta kontakt med egen företagshälsovård så fort som möjligt eftersom rehabiliteringen inleds i början av år 2024.

    Besök din företagsläkare eller din vårdande läkare som bedömer din situation och kan skriva ut ett B-utlåtande. Ansök till KIILA-rehabilitering med blankett KU101r samt KU200r. Kursen bekostas av FPA och är kostnadsfri för deltagaren.

    Egen ansökan med bilagor inlämnas senast 5.1.2024 till FPA, PB 10, 00056 FPA, eller via MITTFPA.

    Mer information

    Jessica Havulehto, sakkunnig inom rehabilitering och arbetshälsa
    jessica.havulehto@harmankuntoutus.fi, tfn 050 516 0360

    Jens Mattfolk, ombudsman, FSL
    jens.mattfolk@fsl.fi, tfn 040 551 0023

  • FSL:s fullmäktige håller höstmöte 15-16.11

     

    FSL:s fullmäktigemöte hålls i Tammerfors onsdag-torsdag 15-16 november. Utöver stadgeenliga ärenden kommer man under mötet att behandla två motioner, ett initiativ och en fråga med fokus på det här: rektorernas arbetsbelastning, lärarrollen, elevernas försämrade psykiska hälsa, undervisningsskyldigheterna och modersmålslärares arbetsbörda. 

    Fullmäktige består av 43 ledamöter från våra lokala lärarföreningar och studerandeföreningen FSLF. Ordförande för FSL:s fullmäktige 2022-2026 är Christoffer Sourander, som vice ordförande fungerar Joakim Granqvist.

    Du kan följa med dagarna via våra sociala mediekanaler #fslfullmäktige

     

  • OAJ ordnar manifestation den 23 november – FSL deltar också

    OAJ förväntade att de centrala fackförbunden och förhandlingsorganisationer skulle få i uppdrag att förhandla om arbetsmarknadsmodellen. Men så gick det inte vid arbetsminister Arto Satonens arbetsmarknadsseminarium den 8 november.

    – Det var en besvikelse att arbetsministern inte fattade ett tydligt beslut om att inleda en en förhandlingsprocess, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.

    – Som en första åtgärd ordnar vi en politisk manifestation den 23 november mot en lagstadgad exportdriven arbetsmarknadsmodell. Vi kan inte acceptera löneutvecklingen för lärare, forskare och de kvinnodominerade branscherna inom den offentliga sektorn fastställs lagstiftningsvägen. OAJ:s styrelse beslutade också om kraftigare påtryckningsåtgärder vid gårdagens extra möte. Vi meddelar om dem senare vid behov, säger Murto.

    FSL deltar också i manifestationen (på finska: Valot päälle!) och har kontaktat de lärarföreningar som kommer att engageras i manifestationen med praktisk information. 

    – Regeringens planer påverkar vanliga FSL:ares arbetsliv och vi tänker inte sitta tysta i klassen och acceptera försämringarna, säger Inger Damlin, ordförande för FSL. 

    OAJ:s manifestation ordnas i Helsingfors torsdagen den 23 november om förhandlingarna om en arbetsmarknadsmodell inte inleds.

  • “Vi kommer inte att sitta tysta i klassen” – FSL backar upp OAJ i arbetsmarknadsfrågorna

    “Vi kommer inte att sitta tysta i klassen” – FSL backar upp OAJ i arbetsmarknadsfrågorna

    – FSL kommer inte att sitta tyst i klassen utan deltar också i åtgärderna. Regeringsprogrammet innehåller kännbara försämringar för våra medlemmar som vi inte kan acceptera, säger Inger Damlin, FSL:s ordförande.

    OAJ:s styrelse höll ett extra möte efter arbetsminister Satonens seminarium i onsdags och fattade då beslut om bland annat organisatoriska åtgärder. Mer information om de här publiceras senare.

    oaj murto katarina by leena koskela073

    Besvikelsen inom lärarfacket är stor eftersom ingen förhandlingsprocess om en ny arbetsmarknadsmodell kommer att inledas utan frågan går till remissrunda. OAJ:s ordförande Katarina Murto säger att det inte kommer att leda till något nytt.

    – Jag utmanar de centrala förbunden både på arbetsgivar- och arbetstagarsidan att inleda förhandlingar om en ny arbetsmarknadsmodell, säger hon.

    Regeringens planerade lagförändringar kommer att förändra vanliga FSL:ares arbetsliv. Frågan om en lagstadgad exportdriven arbetsmarknadsmodell är den mest kritiska. En sådan modell skulle innebära att exportbranschen får sätta lönenivån i fortsättningen och att facken inte kan förhandla fram avtal som bromsar den negativa löneutvecklingen.

    – För den kvinnodominerade offentliga sektorn är det här synnerligen allvarligt. Förpassar man undervisningspersonalen till en lönegrop skadar man samtidigt läraryrkets attraktionskraft, säger Sebastian Lindqvist, FSL:s representant i OAJ:s styrelse.

    Lärarfacket är fortsättningsvis intresserat av att förhandlingsvägen ta fram en annan arbetsmarknadsmodell.

    – FSL och OAJ tror på att vi tillsammans med andra arbetsmarknadsparter kan ta fram en fungerande modell. Vi är många som motsätter oss lagar som begränsar fackets förhandlingsrätt och sätter ett tak på löneutvecklingen, konstaterar Damlin.

  • Så här kan regeringens planer förändra vanliga FSL:ares arbetsliv

    Så här kan regeringens planer förändra vanliga FSL:ares arbetsliv

     

    Katrin, Elin, Raoul och alla andra är fiktiva karaktärer, vars berättelser beskriver effekterna av regeringens planer. 

    Katrin har jobbat som klasslärare i 22 år. I många år har hon tackat ja till övertimmar för att få några hundralappar till på kontot varje månad. Katrin upplever trots det att lönen inte motsvarar det jobb hon gör. Hon vill se en rejäl löneförhöjning. Det vill däremot inte regeringen. Istället föreslår man att exportbranschen ska få sätta lönenivån i fortsättningen. Det skulle i praktiken innebära att facket inte kan förhandla fram avtal som justerar löneorättvisorna. Den offentliga sektorn skulle förbli i en lönegrop.


     

    Simone

    Simone jobbar som ämneslärare i matematik i gymnasiet. Hon är ensamstående mamma och det känns som om förkylningarna avlöser varandra, den här hösten är hon redan inne på sin tredje omgång med snuva. Regeringen planerar att göra den första sjukdagen oavlönad. Simone känner att tröskeln för att stanna hemma för att kurera sig blir ännu högre om regeringens planer blir verklighet. Det är svårt för rektorn att få tag på en vikarie och skulle Simone gå miste om sin lön första sjukdagen, blir det ännu svårare att prioritera hälsan.


     

    Sami

    Sami studerar till klasslärare i Helsingfors. Han bor i en liten tvåa i Sörnäs, den delar han med en kusin som jobbar nattskift på flygplatsen. Sami drömmer om ett eget krypin men ser inte hur det någonsin skulle vara möjligt nu när regeringen tänker skära i bostadsbidraget för studerande. Ibland tänker Sami att han kanske borde flytta hem igen och börja jobba på pappas företag istället.


     

    Elin

    Elin utexaminerades som klasslärare från Åbo Akademi i våras. Det här läsåret är hon anställd som vikarie fram till 31.5. Om regeringens planer på att skärpa arbetsvillkoret för den inkomstrelaterade dagpenningen går i lås, innebär det att hon inte kan få inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning den första sommaren utan bara ett lågt arbetsmarknadsstöd. Elin upplever situationen som både orättvis och besvärlig. Hon hade hoppats kunna börja spara lite pengar, istället ser det ut som att alla extra slantar måste gå till hyra och mat under sommaravbrottet.


     

    Lena

    I april 2022 stod Lena på trappan till domkyrkan i Helsingfors. Vädret i april var uselt och det snöade sidlänges men hon tvekade inte när lärarföreningen uppmanade alla att komma med. Hon deltog i strejken för bättre arbetsvillkor, bland annat ett löneprogram. Regeringen vill nu begränsa Lenas och alla andra finländares rätt att strejka. Lena är upprörd och skäms över hur de finländska politikerna tummar på medborgarnas demokratiska rättigheter.


     

    Petra

    Rektorn Petra älskar sitt jobb och känner sig inspirerad av det höga tempot och samarbetet med alla härliga kolleger. De senaste åren har dessvärre den höga arbetsbelastningen börjat ta ut sin rätt, bland annat sover hon sämre än förr. Petra tror att en paus skulle behövas och har tänkt att en alterneringsledighet skulle kunna vara ett alternativ. Regeringen tänker slopa den här ledigheten och Petra är orolig för hur hon ska orka fram till pensioneringen.


     

    Raoul

    Raoul har jobbat som klasslärare i 18 år. Han är nöjd med sitt yrkesval men skulle vilja bygga på sin kompetens och få behörighet som speciallärare. Om vuxenutbildningsstödet slopas har Raul inte en ekonomisk möjlighet att studera och tvingas slopa sina planer. Det påverkar inte bara Raouls arbetsmotivation utan är illa för hela sektorn som är i stort behov av fler speciallärare, inte minst på svenska.

    Läs mer:

    Illustrationer: Sebastian Dahlström

  • Avtalsväktarna – skriv så svarar vi!

    Avtalsväktarna – skriv så svarar vi!

     

    ⇒ Du kommer till webbinariet genom att logga in på medlemsintran: https://www.fsl.fi/medlemsintra 

    Webbinariet bandas och laddas upp till medlemsintran. 
     

    “Om vi har temadag en dag då jag annars bara undervisar två lektioner, måste jag delta hela dagen?”

    “Om jag som klassföreståndare sitter 30 minuter i telefon med en upprörd mamma, räknas det som samplanering?”

    “Jag känner att jobbet börjar bli övermäktigt och vet inte vart jag ska vända mig, hjälp!”

    Det här är bara några av de medlemsfrågor som våra rådgivare Jens Mattfolk och Pocke Wikström svarar på. Har du som lärare en liknande fråga eller är det något annat som du vill fråga FSL:s experter? Skriv till våra rådgivare via vårt formulär. Du kan vara helt anonym. 

    Du kan skicka in en fråga fram till onsdagen den 29 november klockan 16.00. 

    Inför webbinariet går vi igenom alla frågor och plockar ut både sådana frågor som många ställer och sådana som är mer specifika men intressanta. 

    Vårt webbinarium sänds på medlemsintran (kräver inloggning) torsdagen den 30 november med start klockan 15. Under webbinariet försöker vi svara på så många frågor som möjligt. En del lärarföreningar erbjuder en möjlighet att titta på webbinariet tillsammans, haka gärna på!

    Ett motsvarande webbinarium med fokus på rektorernas frågor ordnas under vårterminen 2024. 

    NFDR boll

    I kampanjen Nu får det räcka! vill vi öka medlemmarnas kunskaper kring innehållet i arbetsavtalen och förståelse för de villkor man har kommit överens om. Syftet är att man som lärare och rektor ska bli bättre på att sätta gränser i sitt arbete och på så sätt värna om sin arbetshälsa.

    Kampanjsidan är som en komprimerad handbok kring avtalsvillkoren och vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för dig. 

  • Educa 2024 – vi träffas och nätverkar

    Educa 2024 – vi träffas och nätverkar

    I det svenskspråkiga kvareteret Hörnan på Educamässan står över 30 utställare redo att träffa dig 26-27.1.2024. Det mångsidiga programmet i Hörnan och på de övriga scenerna passar utmärkt för en FBA-dag. Programmet bjuder på föreläsningar, intressanta samtal och seminarier för olika lärargrupper.

    Se hela programmet här: Hörnan 2024

     

    Som besökare kan du botanisera bland till exempel läromedel, projektidéer och olika pedagogiska lösningar. I Hörnan diskuterar vi också framtidens bildningssamhälle, AI, ledarskap och hållbarhetsfrågor med mera.

    Till Hörnan kommer undervisningsministern Anna-Maja Henriksson, FSL:s ordförande Inger Damlin, direktören för svenska enheten vid utbildningsstyrelsen Kurt Torsell, neuropsykologen Åse Fagerlund, forskningsledare inom småbarnspedagogik vid Åbo Akademi Katri Hansell, rektorn för Folkhälsan Utbildning Anna Pensar-Kuivamäki och många fler.

    Via FSL:s sociala mediekanaler publicerar vi programpuffar fram till att mässan kör igång. Anmäl dig gärna till Hörnan-evenemanget på Facebook så håller du dig uppdaterad.

    #hörnan2024
    #educa2024

     

    FSL fyller 50 år

    Under Educamässan inleder FSL sitt 50-årsjubileum och bjuder till mingel i Hörnan klockan 18 på fredagkväll. Vi bjuder på en festlig stämning i vår monter under hela mässan med bland annat lotteri och en härlig dos nostalgi. 

    educa23b fridalonnroos 20

    Som vanligt är vår monter i mitten av kvarteret Hörnan en given träffpunkt för alla FSL:are. Kom och vila benen en stund, ta ett äpple och kanske en kort pratstund med våra rådgivare. Hoppas vi ses! 

     

    Utställare i Hörnan under Educamässan 2024:

     

    Finlands svenska lärarförbund FSL

    Utdelningsstiftelsen för Svenska kulturfonden
    – Brita-Maria Renlunds Stiftelse
    – Konstsamfundet
    – Svenska folkskolans vänner

    Utbildningsstyrelsen
    – Valteri center för lärande och kompetens

    Folkhälsan Utbildning
    – Axxell
    – Optima
    – Yrkesinstitutet Prakticum
    – Yrkesakademin i Österbotten
    – Ålands yrkesgymnasium

    Finlands Svenska Idrott

    Ekvalita

    Finlands 4H
    – Ung Martha

    Bensow stiftelse

    Åbo Akademi
    – Centret för livslångt lärande CLL

    Folkhälsans Förbund

    Lärum Förlag Ab
    – FDUV

    Schildts & Söderströms

    Natur & Kultur

    Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete / EHYT

    Projekt Lärorikt

    Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund
    – Marthaförbundet
    – Finlands 4H
    – Farmer Time Finland

    Niilo Mäki-institutet

    Rädda barnen

    De ungas musikförbund i Svenskfinland DUNK

     

    Inträde och nyheter på Educa 2024

    educa2024 logo rgb

    Det är gratis att komma in på Educamässan. Som besökare måste du endast registrera dig, vilket du kan göra elektroniskt.

    Förutom att Edcuamässan har fått en ny grafisk profil har också restaurangvärlden i Messukeskus förnyats. Nu samarbetar man med NoHo Partners, vilket innebär en mängd nya trevliga restauranger och caféer att besöka, till exemepl Friends & Brgrs, Lilla Strindberg och Hanko Aasia.

  • Förändringar i lönen under ferier och sommaravbrottet

    För lärare inom den privata sektorn, scrolla ner i artikeln!

    Syftet med de nya bestämmelserna är inte att en kort tjänstledighet ska leda till ferie utan lön, till exempel så att en lärare som har en veckas tjänstledigt före jullovet ska bli utan lön för jullovet.

    Däremot vill man få lärarna att anhålla om en sammanhängande tjänstledighet så att tjänstledigheten inte avbryts bara för den kortvariga skolferien, säger Pocke Wikström, FSL:s förbundssekreterare.

    Betalning av löneförmåner under en kort skolferie förutsätter att läraren har sammanlagt minst 15 arbetsdagar (undervisningsdagar eller andra arbetsdagar) före och/eller efter den kortvariga ferien. Om antalet arbetsdagar inte uppfylls, har läraren inte rätt till lön för det kortvariga avbrottet, även om läraren inte är tjänstledig då.

    Man vill göra systemet mer rättvist. Det går alltså inte längre att återgå till tjänst en dag före ett lov och lyfta lön under lovet. Den lönen ska gå till den vikarierande läraren, säger Wikström.

    Han uppmanar lärarna att vara i kontakt med den lokala förtroendemannen om man är osäker på hur en oavlönad tjänstledighet påverkar lönen. På lokalnivå är det också bra att tydliggöra hur de nya bestämmelserna tolkas.

     

    Minskad lön under sommaravbrottet – kommunalt anställda lärare

    Om en kommunalt anställd lärare under undervisningsperioden har varit ledig utan lön av någon annan orsak än graviditetsledighet, föräldraledighet, den första perioden av vårdledighet eller sjukfrånvaro, minskas lärarens lön för sommaravbrottet i proportion till ledighetens längd.

    Ledigheter som minskar lönen för sommaravbrottet är till exempel alterneringsledighet eller studieledighet, säger Wikström.

    Avdraget görs till den del den oavlönade tjänstledigheten överstiger 60 kalenderdagar. Avdrag görs inte om en lärartjänsteinnehavare har haft oavlönad ledighet under hela läsåret (12 månader) eller om lärarens oavlönade tjänstledighet som överstiger 60 kalenderdagar varar minst fram till början av den kalkylerade semestern 16.6. Den nya avtalsbestämmelsen gäller ledigheter som ansökts och beviljats efter 31.5.2023.

    Antalet dagar som minskar lönen under sommaravbrottet får man genom att räkna ut det antal skolarbetsdagar (mån–fre) som ingått i den oavlönade ledigheten.

    Minskningen av lönen beräknas genom att dagslönen multipliceras med antalet lediga arbetsdagar och det sålunda erhållna talet multipliceras med 0,1. Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie månadslönen med 30.

    Räknexempel 1:

    En lärare är oavlönat tjänstledig från 1.2.2024 – 31.5.2024.

    De första 60 kalenderdagarna oavlönad tjänstledighet under året sträcker sig från 1.2 – 31.3 (29 dagar i februari då 2024 är ett skottår + 31 dagar i mars. Arbetsdagarnas antal mellan 1.4 – 31.5 är 42. Lärarens ordinarie lön divideras med 30 för att få dagslönen, t.ex. 3500 €/30 = 116,67€. Dagslönen multipliceras med antalet dagar läraren varit oavlönat tjänstledig utöver de 60 kalenderdagarna 116,67 € x 42= 4900,14 €. Summan multipliceras med 0,1 för att få det belopp med vilken lärarns lön under sommaravbrottet minskas, 4900,14 € x 0,1 = 490,01 €.

     

    Räknexempel 2:

    Lärarens andra period av vårdledighet är 10.8 – 22.12.2023.

    Läraren återvänder till jobbet 8 januari då vårterminen inleds. Lärarens ordinarie lön är 3990 €. Skolans jullov inleds 23.12 och läraren inleder arbetet från och med skolans första arbetsdag i januari. Läraren har då rätt till lön under jullovet. Lönen under sommaren minskas för perioden 7.10 – 22.12 med sammanlagt med 50 skoldagar. Lönen minskas således med 656 € (50 x 0,1 x 3990/30).

     

    Minskad lön – lärare inom den privata sektorn

    Betalning av löneförmåner under en kortvarig avbrottsperiod eller ledig period förutsätter att läraren har sammanlagt minst 15 arbetsdagar före och/eller efter den kortvariga avbrottsperioden eller lediga perioden. Om antalet arbetsdagar inte uppfylls, har läraren inte rätt till lön för det kortvariga avbrottet, även om läraren inte är tjänstledig då.

    Lön betalas inte heller för avbrottsperioden eller lediga perioden om det är frågan om en graviditets- eller föräldraledighet som upphör strax före avbrottet/lediga perioden och läraren inte återgår till arbetet omedelbart efter avbrottet/lediga perioden.

    Avdrag på sommarlönen

    Om en lärare inom den privata sektorn under arbetsåret har haft oavlönad ledighet eller varit alterneringsledig eller studieledig, sänks lönen för lediga sommardagar i förhållande till ledighetens längd. Den nya avtalsbestämmelsen gäller ledigheter som börjar 1.1.2023 eller senare.

    Antalet dagar som sänker lönen för avbrottsperioder fås genom att räkna antalet arbetsdagar i läroanstalten som ingår i den oavlönade ledigheten (mån–fre).

    Lönesänkningen beräknas genom att man multiplicerar dagslönen med antalet arbetsdagar som man varit frånvarande och genom att multiplicera detta tal med 0,1. Med oavlönad ledighet avses inte familjeledigheter eller sjukledighet, även om dessa skulle vara oavlönade. Sänkning enligt denna paragraf görs inte om arbetstagaren har haft oavlönad ledighet i ett helt år (12 månader).’

    Räkneexempel

    En lärare är studieledig under vårterminen 1.1–2.6.

    Antalet är arbetsdagar i läroanstalten är 103. Lärarens ordinarie lön divideras med 30 för att få dagslönen, t.ex. 3780 €/30 = 126€. Antalet arbetsdagar multipliceras med dagslönen, alltså 103 x 126 € = 12 978 €.

    Summan multipliceras med 0,1 för att få det belopp med vilken lärarns lön under sommaravbrottet minskas, 12 978 x 0,1 = 1297,80 € dras från sommarlönen.