Vad ligger bakom den senaste strejkvågen?
Regeringen står fast vid sina försämringar inom arbetslivet och visar så gott som ingen vilja att lösa arbetsmarknadskrisen som vi befinner oss i. Fackförbunden har vid upprepade tillfällen efterlyst förhandlingar för att ta fram alternativa lösningar för arbetsmarknaden men utan resultat.
Situationen är låst och fackrörelsen har reagerat genom att utlysa politiska strejker som under veckan som gått påverkat bland annat daghemmen, tågtrafiken och hamnarna.
– Man kör över fackförbunden på ett uppseendeväckande sätt och arbetstagarnas förtroende tar skada av att man slår dövörat till. Vi är redo att förhandla, men alla – precis alla måste bjuda till i det läge där vi nu befinner oss, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.
Katarina Murto, ordförande undervisningssektorns fackorganisation OAJ skrev på X den 14 februari 2024 att bollen nu ligger hos statsministern.
Vad gör lärarfacket just nu?
Lärarfacket har varit mycket tydligt i sitt budskap att arbetsmarknadskrisen måste lösas genom att förhandla, det här är fortsättningsvis vårt budskap. Att driva igenom en förändring med makt är ohållbart.
För att markera vårt missnöje med regeringens planer genomförde vi i slutet av januari en politisk strejk inom småbarnspedagogiken i Huvudstadsregionen. Förra hösten ordnade vi också en manifestation som samlade närmare 1000 OAJ:are och FSL:are på gatorna i Helsingfors. Ålands lärarförening tog nyligen initiativet till en manifestation på Åland för att visa sitt stöd.
– Vi tror inte att fler omfattande strejker i till exempel daghemmen skulle förbättra situationen just nu. Vi vill vara konstruktiva och uppmanar statsministern att sammankalla till tvåpartsförhandlingar om arbetsmarknadsmodellen, säger Damlin.
OAJ:s styrelse har beredskap att besluta om eventuella organisatoriska åtgärder senare vid behov.
– Om regeringen inför en lagstadgad exportmodell får den ansvara för konsekvenserna, säger Murto.
Var klämmer skon?
Regeringsprogrammet innehåller en rad försämringar för arbetstagaren som berör den sociala tryggheten, arbetsvillkoren och strejkrätten. För lärarkårens del är den exportdrivna lönemodellen den mest kännbara försämringen som i praktiken skulle innebära att exportindustrins löneförhöjningar utgör ett tak för vår kvinnodominerade bransch.
Bland FSL:s medlemmar kritiseras också reformförslagen på en oavlönad första sjukfrånvarodag, slopandet av vuxenutbildningsstödet och en skärpning av arbetsvillkoret.
Regeringen står envist fast vid sina planer, trots att finansministeriet inte har kunnat påvisa att de leder till att statens skuldsättning skulle minska eller sysselsättningen öka.
– Regeringen genomför reformerna en i taget och det här gör det svårt att förhandla om kompromisser. Kampen är svår för fackförbunden eftersom regeringen har den lagstiftande makten och inte går med på att diskutera helheten, säger Damlin.
Inga av arbetslivsreformerna har ännu trätt i kraft, men ett lagförslag om slopandet av alterneringsledigheten utarbetas som bäst. Enligt förslaget skulle inga alterneringsledigheter kunna inledas efter 31.7.2024.
När det kommer till slopandet av vuxenutbildningsstödet är det troligt är att regeringen även på denna punkt går vidare med sina planer. I den här frågan framhåller lärarfacket att vår bransch behöver en ersättande modell för vuxenutbildningsstödet.
– Lärarna inte kommer att vidareutbilda sig eller skaffa behörighet som till exempel speciallärare med lånade pengar, säger OAJ:s ordförande Murto.
Vad innebär regeringens planer för fackförbunden?
Om de skrivningar som finns i regeringsprogrammet förverkligas, försvagas fackförbundens möjligheter att påverka arbetstagarnas villkor och ställning betydligt.
För OAJ och FSL samt alla förbund inom den offentliga sektorn, skulle riksförlikningsmannen och medlingsinstitutet förlora sin funktion helt och hållet. Exportmodellen skulle innebära att riksförlikningsmannens spelrum har begränsats i lag redan innan medlingen börjar.
Regeringen kritiseras för att blanda sig i löneförhandlingarna.
– Regeringen ingriper i förhandlingsverksamheten och avtalsfriheten och raserar ett system som byggts upp under årtionden. Hållbara lösningar för Finland skulle vara sådana lösningar som nås genom förhandlingar och överenskommelser, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.
Regeringen vill också minska fackanslutnas möjligheter att strejka, till exempel genom att begränsa tiden för hur länge politiska strejker får pågå. Böterna för strejker som döms som olagliga skulle också höjas rejält för organisationerna. Dessutom vill regeringen införa en bot på upp till 200 euro för en enskild medlem som deltar i en olaglig strejk.
Vad kan jag som FSL:are göra?
Situationen är allvarlig och kan få långtgående konsekvenser för den enskilda arbetstagaren, den finländska arbetsmarknaden och för fackförbundens position och möjlighet att bevaka medlemmarnas intressen i framtiden.
– Vi uppmanar alla FSL-medlemmar att stå upp för sina rättigheter som arbetstagare. Vi behöver höja rösten, stöda de organisatoriska åtgärder som pågår och fortsätta kräva att vi får förhandla om saken, säger Damlin.
I den situation vi befinner oss i, där flera olika fackförbund strejkar är det viktigt att komma ihåg att vi följer den så kallade neutralitetsprincipen. Den innebär att du som FSL-medlem inte ska utföra strejkbelagda uppgifter, till exempel sköta maten eller städningen i skolan.
Genom att hålla dig till enbart de egna arbetsuppgifterna, stöder du andra förbunds organisatoriska åtgärder och visar solidaritet.
Läs mer om arbetsmarknasläget
Nyhet: Så här kan regeringens planer förändra vanliga FSL:ares arbetsliv
Ledaren i Läraren: Låt utbildningssektorn sätta märket
Blogg: Kaotisk februari stundar – och vad sen?
Så här säger FSL:arna Gabriella Byman och Maria Udd om arbetsmarknadskrisen (video från FSL:s Instagramkonto):
