På varje skola där det finns FSL-medlemmar finns också ett skolombud som fungerar som kontaktperson till den lokala lärarföreningen och förbundet. Med hjälp av skolombuden får våra medlemmar en bättre medlemsservice på sin arbetsplats. Det är till skolombuden medlemmarna kan vända sig med sina frågor, anmälningar till evenemang och liknande.

Känner du som FSL-medlem till vem som är skolombud där du jobbar? Om inte, kolla med din lokala lärarförening!

 

30 skolombud under samma tak

En oktoberkväll i Helsingfors håller Pamela Leka, styrelseledamot i FSL och ordförande för Esbo-Grankulla Lärarförening, i trådarna för en träff för regionens skolombud. Runt 30 deltagare är på plats, en del har fungerat som skolombud i minst 15 år, andra har tilldelats förtroendeuppdraget från och med terminsstarten.

– Ni är en betydelsefull informationskanal och till ert viktigaste uppdrag hör att värva nya medlemmar, inleder Leka.

 

 

Skolombuden berättar hur de når ut med information till sina kolleger. En del lägger upp lappar på skolans anslagstavla, andra sänder e-post eller Wilmameddelanden. De flesta håller en kort infostund på lärarmötet.

Att ta med sitt exemplar av tidningen Läraren och lägga den i lärarrummet är också ett enkelt sätt att sprida lite facklig information till sina kolleger, konstaterar en i salen.

– Det här med reseförsäkringen som man får som medlemsförmån ska man nog påminna om, den är bra, säger ett av skolombuden.

 

Hur får vi med medlemmarna?

Diskussionen under kvällen kretsar mycket kring hur man kan engagera medlemmarna i lokalföreningens program, just nu försöker man få medlemmarna att komma på föreningens höstmöte.

– Jag hörde att man i en skola tejpat upp mötesinbjudan på lärartoaletterna, det är lite svårt att undvika informationen då, säger Leka lite skämtsamt.

Hon konstaterar ändå att tiderna är sådana nu att många har mycket på gång och måste prioritera i vardagen. Det betyder ändå inte att facket ska sluta ordna program. Trenden kanske vänder, eller så händer det något, och då är det viktigt att den fackliga organisationen finns där för sina medlemmar.

 

 

 

Skolombuden svarar bara på rätt frågor

Trots att skolombuden är spindeln i nätet på respektive skola betyder det inte att de kan, eller ska, svara på knepiga fackliga frågor om lön eller anställning. Deras uppgift är att hänvisa vidare och ge kontaktuppgifter till förtroendemannen, lärarföreningens ordförande eller förbundets sakkunniga.

Leka ställer en retorisk fråga:

– Ni vet väl vem som är förtroendeman på er ort?

Kom på kurs!

Torsdagen den 24 januari 2019 klockan 17.00 ordnas en regional skolombudskurs i Åbo, på Kellariravintola 15, Slottsgatan 16. Anmälan kan man göra fram till 15.1.2019 till Annika Norrgård via e-post; annika.norrgard@edu.pargas.fi

Kurser ordnas även i Norra Österbotten, Västra Nyland och på Åland våren 2019. Håll utkik efter mer information om tid och plats!

Om tåget redan gått i din region kan du gärna ta en titt på vår nya “Guide för skolombud”: https://fsl.fi/rad-och-stoed/broschyrer Vi kan posta en tryckt version av broschyren till de skolobud som inte har eller har haft möjlighet att delta i utbildningen. 

 

Han tycker att det bästa med läraryrket är att man får följa barnens och de ungas utveckling och väg in i vuxenlivet.

80 procent av FSL:s medlemmar skulle rekommendera sitt yrke till någon annan, visar den senaste medlemsundersökningen från 2017.

– Tänk vilken tilltro det finns till det man gör, läraryrket är verkligen världens bästa yrke, säger Holmlund.

 

 

I år är det 70 år sedan FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs (1948), där rätten till utbildning stipuleras som grundläggande en människas liv. 

– Att jobba som lärare är att jobba för vårt välfärdssamhälle. Utan utbildade människor skulle samhället inte utvecklas. Vi ska vara stolta över vår världsledande skola och gemenskapen inom yrkeskåren, säger Holmlund.

 

#världensbästayrke

 

Idag på Världslärardagen hoppas vi att ni verkligen firar er själva lite extra. Dela gärna bilder på sociala medier och tagga med #världensbästayrke. På Facebook kan du uppdatera din profilbild med en ram vi har skapat just för den här dagen!

– Läs vårt pressmeddelande som vi har publicerat idag: “Det saknas en röd tråd inom gymnasieutbildningen”

– Läs också om OAJ:s program för Världslärardagen. Vid Sanomahuset i Helsingfors kommer man att bland annat presentera målen för det kommande riksdagsvalet. Programmet inleds klockan 13.00.

 

Många lärare och rektorer upplever att arbetsbelastningen är mycket hög nuförtiden.

– Alla undersökningar pekar på rött, säger ombudsman Jens Mattfolk och hänvisar bland annat till Arbetslivsbarometern från 2017.

Därför bjöd FSL in den mentala tränaren Christoph Treier till kursen Andra klass, för att föreläsa om hur man kan ”stressa rätt”.

 

Christoph Treier, mental tränare

Treier säger att många moment i skolan föder stress och att det därför inte går att undvika.

– Det handlar istället om att skapa förutsättningar att tåla stress.

 

En attitydförändring gör verkligen skillnad

Bara det att man säger att ”jag är stressad” gör att stressen ökar.

– Ni kommer säkert att känna av en viss stress efter att den här föreläsningen är över, sade Treier åt kursdeltagarna under FSL:s kurs ”Andra klass” i Tammerfors i september 2018.

Han menar att det är viktigt att man analyserar om man är stressad eller om det egentligen handlar om att man har mycket att göra. Att använda rätt ord spelar en förvånansvärt stor roll.

 

Tre olika typer av stress   Vanlig stress När förväntningarna inte stämmer överens med verkligheten. Det klassiska exemplet är när en sträcka med bilen som normalt tar 30 minuter plötsligt tar 45 minuter på grund av något oförutsägbart – det gör att man blir stressad. Eller när något strular med datorn och man känner hur pulsen stiger.   Onödig stress När man oroar sig för saker som kan anses ganska orimliga; ”Tänk om jag inte får hem alla elever från klassresan.”   Farlig stress När man själv inte kan bedöma hur mycket jobb något innebär och man på så sätt inte har kontroll över situationen. Till exempel hur långt ett samtal med en vårdnadshavare kommer att ta och vad det eventuellt för med sig.

 

Tre konkreta tips

Sömnen

Sömnen är en nyckelfaktor för hälsan och välbefinnandet. En vuxen person bör sova minst 7,5 timmar per natt. Det är inte så farligt om man vaknar mitt i natten så länge man får sova minst tre timmar ostört i ett sträck, det behöver hjärnan för att ”rensa ogräs”, säger Treier.

Han konstaterar att vi i Finland har en konstig attityd till sömn.

– Man säger att det är lata och svaga människor som behöver sömn och man skryter med hur lite sömn man klarar sig på. Istället borde vi berömma en person som sover mycket!

Att gå och lägga sig och stiga upp ungefär samma tid hjälper dig med sömnen. Att låta telefonen vila 30 minuter innan du går och lägger dig är också ett tips.

 

Andningen

Vi tänker ganska lite på vår andning trots att den har en stor betydelse för vår förmåga att hantera stress. Att andas genom näsan och se till att utandningen är längre än inandningen är ett konkret verktyg man kan ta hjälp av i stressiga situationer.

– Det minskar oro och ångest, ger mer energi och innebär återhämtning för hjärnan.

 

Långsamma rörelser

Det är bevisligen så att rör vi oss långsamt så sjunker stressnivån. Lugna och långsamma rörelser ser man kanske inte så mycket av i skolans korridorer där de flesta (åtminstone lärare) rusar från a till b. Men försök undvik att jäkta när du inte måste, var uppmärksam så att det inte blir en ovana att alltid har bråttom.

 

På vår webbsida hittar du nu enkla webbverktyg för att anteckna din arbetstid. De elektroniska kalendrarna är skräddarsydda för rektorer, studiehandledare och samplaneringstid. Innan du kan ta i bruk funktionerna måste du skapa ett användarkonto. 

När du är inloggad och fyllt i vissa grunduppgifter kommer du till en kalender där du för varje dag kan fylla i olika typer av arbetsuppgifter och tidsåtgången för dem. För samplaneringstiden till exempel, finns det fyra kategorier:

• Samplanering av undervisning
• Ämnesspecifika möten
• Samarbete och kontakt med vårdnadshavare
• Övrig planering av undervisning och utveckling av skolans verksamhet

Utöver de här kan du också skapa helt egna kategorier som passar just ditt arbete. Du kan även skriva in kommentarer om du vill vara mer specifik kring vad mötet handlade om, till exempel.

 

 

För rektorer och studiehandledare är kategorierna andra men kalendern ser likadan ut och man fyller i informationen på samma sätt. 

Om du vill kan du skicka dina bokförda timmar i form av en rapport (Excel-fil) till din e-post. Tryck på “skicka” så får du definiera hur omfattande rapporten ska vara.

 

Genom att följa upp din arbetstid kan du få syn på vilka uppgifter som slukar mest tid. Med bättre koll har du också bättre möjlighet att göra sådana förändringar som gynnar din arbetshälsa.

 

Samma funktioner finns i appen Lärarrummet

Är du van användare av vår app Lärarrummet kommer du att känna igen funktionerna eftersom de är de samma. I fortsättningen går det bra att använda kalendern på webben och i appen parallellt. Kom bara ihåg att också logga in till ditt konto i appen, så att dina uppgifter finns sparade.

Du hittar inloggningsfunktionen genom att klicka på “gubben” uppe till höger när du är inne i appen. 

Har du frågor kring funktionen och/eller appen kan du kontakta FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn: 040 686 9959.

 

Ska man som lärare ansvara för elevernas medicinering under skoldagen?

 

Facket ställer sig kritiskt till att lärare åtar sig uppgifter som medicinering utan att få den utbildning eller handledning som krävs för uppgiften. Till exempel medicinering och uppföljning av kosten för elever som lider av diabetes eller allergier hör inte till lärares arbetsuppgifter och du är inte skyldig att åta dig det. 

Lärarens huvudsakliga uppgift är att ge läroplansenlig undervisning åt eleverna. Om du som lärare åtar sig dylika vårduppdrag, finns det risk att de övriga elevernas undervisning och övervakning lider under tiden för medicineringen. Lärare har dessutom i regel inte den utbildning eller yrkeskunskap som krävs för medicinering. 

Det är ofta bättre att skolhälsovården eller den kommunala hälsovården kopplas in. Också Institutet för hälsa och väldfärd anser att lärare inte är skyldiga att åta sig uppgifter såsom medicinering.

Diskutera frågan med elevernas föräldrar och utbildningsanordnaren (vanligen kommunen) för att hitta en vettig lösning på situationen. Till detta resonemang om medicinering hör under inga omständigheter den hjälp som behövs om en elev råkar ut för en farlig situation eller olycka.

 

Hur långt sträcker sig mitt ansvar under lägerskolor, klassresor och andra utflykter?

 

Du har ansvar för elevernas trygghet under hela resan, är det frågan om en lägerskola gäller det alltså dygnet runt och vid en dagsutflykt tills eleverna är tillbaka på skolan eller den plats där skoldagen avslutas. Kom ihåg att skolans regler gäller även under skolresor och -utflykter. Om det finns behov kan man tillsammans med eleverna utarbeta tilläggsregler för till exempel lägerskolan.

Är andra vuxna med på resan, till exempel föräldrar, kan de naturligtvis hjälpa till men det slutgiltiga ansvaret för eleverna är alltid lärarens.

När det gäller den här typen av arbete utanför skolan och utanför den normala arbetstiden har du rätt till dagtraktamente och ersättning för dina resekostnader. För att ha rätt till ersättningar bör arbetsgivaren ha godkänt resan i läsårsplanen. Villkoren för reseersättning och reseersättningarnas storlek finns att läsa bland annat i det allmänna kommunala avtalet AKTA. 

Den bästa lösningen för lärarna skulle vara att förhandla om ett lokalt avtal med arbetsgivaren om lön för det här arbetet eftersom dagarna ofta är långa och ansvaret för elevernas trygghet är stort. En del kommuner har redan ett lokalt avtal, ta reda på om man i din kommun redan har en överenskommelse. Man kan också i kommunen komma överens om engångsersättningar och då behövs inte ett lokalt avtal. Kontakta din förtroendeman om du är osäker på situationen i din kommun. 

 

Måste jag tacka ja till extra uppdrag, till exempel skötsel av bibliotek eller materialförråd?

 

I UKTA-avtalet finns flera uppgifter som lärare kan åläggas sköta, om uppgiften finns på skolan. Blir du förordnad ett sådant uppdrag är du skyldig att utföra det, kom dock ihåg att kontrollera att du får lön för sådana uppgifter som berättigar dig till det. Skötsel av bibliotek, ansvar för musikframträdanden och skötsel av samlingar för biologi respektive fysik och kemi är exempel på sådana uppgifter. I vårt PM för läsåret hittar du en lista över alla avlönade uppdrag. 

När det kommer till andra extra uppgifter i skolan är det viktigt att ansvaren är jämt fördelade inom kollegiet. Om du upplever att ansvarsuppgifterna inte är jämt fördelade rekommenderar vi att du diskuterar saken med rektorn. 

Att ansvara för elevkåren är ett exempel på en uppgift som inte är avlönad i årskurs 1–6, trots att alla skolor idag bör ha en elevkår. Därför är det viktigt att avlönade och icke avlönade uppgifter fördelas rättvist och att lärarna kan byta uppgifter från år till år så att alla kan få avlönade uppgifter. 

 

Måste jag som lärare planera för min vikarie?

 

Huvudregeln är att det inte är ditt ansvar att planera för din vikarie, även om gråzoner förekommer och det i en del situationer kan kännas nödvändigt. I en vikaries arbetstid ingår planering av undervisningen och ansvaret är alltså hens under vikariatet. Om du är sjuk eller deltar i en kurs eller lägerskola kan du inte förväntas planera för den som sköter undervisningen i ditt ställe, det skulle i praktiken innebära att du utför dubbelt arbete. 

Trots detta väljer en del lärare att sköta större delen av planeringen inför en tjänstledighet. Det kan vara till fördel för både elever och vikarien men också underlätta arbetet för läraren själv efter tjänstledigheten, men i dessa fall är det alltså ett eget val. Det kan finnas skäl att diskutera den här frågan i kollegiet.

 

Vad har jag för ansvar när det kommer till att reagera på till exempel mobbning och trakasserier i skolan?

 

Varje elev och studerande har en lagstadgad rätt till en trygg skolmiljö oberoende av utbildningsstadium och du som lärare har ett ansvar att se till att det här inte äventyras. 

När det kommer till mobbning och olika typer av trakasserier i skolan har du en skyldighet att alltid reagera. Beroende på situationen kan det bli frågan om olika typer av disciplinära åtgärder eller till och med en barnskyddsanmälan.

Du som lärare bör känna till skolans handlingsplaner och följa anvisningarna i dem.

 

Andra frågor?

Listan är knappast komplett så finns det andra ansvarsfrågor du grubblar över rekommenderar vi att du tar kontakt med din lokala förtroendeman. Du kan också sända en fråga till oss på förbundskansliet.

 

Den nya versionen av vår app Lärarrummet blir tillgänglig i början av vecka 32 (6.8). Uppdateringen kräver tyvärr att tidigare bokförda timmar nollställs (t.ex. rektorernas arbetstid/samplaneringstid) så kom ihåg att ladda ner dina tidigare sparade timmar i god tid innan uppdateringen görs. Notera att appuppdateringen kanske sker automatiskt på din enhet.

Timmarna kan du enkelt ladda ner i en Excel-fil, klicka på knappen ”Skicka” i högra hörnet ovanför kalendervyn.

 

 

Arbetstidsuppföljning för studiehandledare

Studiehandledare med årsarbetstid får nu äntligen en funktion för att hålla koll på arbetstiden. Genom att mata in arbetstid och kategorisera den är det enkelt att få en överblick och vid behov sätta gränser för sitt arbete. Appen håller koll på hur stor andel av arbetstiden man har använt. Kom ihåg att även räkna tiden du lägger på uppföljningen som arbetstid! 

 

Inloggningsfunktion till appen

I och med uppdateringen blir det möjligt att skapa ett användarkonto med inloggning, vilket innebär att du kan använda appen på fler enheter samtidigt, till exempel mobil och surfplatta. Din data lagras då i ett moln, vilket är ett tryggare och mera använbart sätt.

Det är fortsättningsvis möjligt att använda appen som tidigare, utan inloggning, men kom då ihåg att den information du matar in, till exempel samplaneringstid, enbart sparas på den enhet som appen har installerats på. Om du till exempel byter telefon finns det inget sätt att överföra timmarna du sparat på den gamla telefonen. Med anledning av det här rekommenderar vi att du tar i bruk inloggningsfunktionen så att du kan komma åt din data när och var du vill. 

 

Fler praktiska finesser

Den nya versionen av appen gör det möjligt att skapa egna anpassade kategorier samt infoga kommentarer kring uppföljningen av samplaneringstiden. Som tidigare kan du mata in till exempel möten som en återkommande händelse varje vecka.

Excel-filerna med de bokförda timmar kommer i fortsättningen att innehålla mer detaljerad information än tidigare och sammanfatta informationen enligt kategorier. 

Appen Lärarrummet är helt gratis och ett bra verktyg för dig som vill hålla koll på arbetstiden, räkna övertimsarvode, läsa FSL:s senaste nyheter med mera. Har du inte appen sen tidigare är skolstarten ett ypperligt läge att ta den i bruk!

Om du har frågor eller kommentarer går det bra att höra av sig till FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn: 040 686 9959.

Länk till Lärarrummet i Google Play och i App Store.

 

Förbundets tolfte ordinarie kongress blev också den sista. Ny stadgar har antagits, vilket bland annat innebär att förbundsfullmäktige i fortsättningen är förbundets högsta beslutande organ. 

– I dag lever vi i en värld som utvecklas snabbt och där även vår organisation förväntas hänga med. Att kunna reagera snabbt, smidigt och flexibelt samt fungera kostnadseffektivt, ska vara rättesnören i verksamheten, sade Christer Holmlund i sitt öppningstal.

Holmlund fick fortsatt förtroende att leda förbundet de kommande fyra åren, inga andra kandidater ställde upp i valet.

I sitt tacktal på kongressen riktade han sig till förbundets medlemmar och uttryckte en vilja att stärka gemenskapen och solidariteten bland dem. Det lokala påverkansarbetet lyfte han fram som grunden i förbundets verksamhet.

– Det är på lokalnivå, ute på fältet, som vi fångar upp missförhållanden och utvecklingsbehov. Det är där den enskilda medlemmen kommer till tals. Det är lokalföreningarna som, genom olika kanaler, bäst kan föra ärenden vidare och vid behov ta till åtgärder. Därför är det av största vikt att våra föreningar mår bra.

 

FSL:s kongress sätter press på nästa regering – så här vänder ni skolutvecklingens negativa trend

 

I kongressresolutionen riktade man blickarna mot nästa vår och det stundande riksdagsvalet. Tydliga krav på åtgärder presenterades.

“För att garantera kvaliteten på utbildningen förutsätter FSL:s kongress att man i ett nytt regeringsprogram tar till rejäla åtgärder och beaktar följande tre saker:”

 

150 lärare och rektorer på plats

 

Tidningen Läraren rapporterar mer utförligt om kongressen 2018, läs bland annat vad Mikaela Nylander (Sfp) och Olli Luukkainen (Oaj) tog upp i sina hälsningstal. 

 

I vårt korta bildspel här sammanfattar vi kongresshändelserna och bjuder på bilder från festligheterna! På #fslkongress och #vivisarvägen hittar du också en hel del uppdateringar från kongressen.

{mediagallery:5;Bildspel från kongressen 6-7 juni 2018}