FSL Import

Category: Nyheter

  • De senaste anvisningarna från THL och ministeriet (5.4)

    Här hittar man preciserade anvisningar till utbildningsanordnarna om hur skoldagen ska arrangeras de sista veckorna i maj.

    “Man kommer inte att ge anvisningar om säkerhetsavstånd mellan personer.”

    “Ifall det i högstadiet är omöjligt att hålla isär undervisningsgrupperna satsar man på att hålla avstånd och strävar efter att sköta undervisningen i skift i mån av möjlighet.”

    “Skolbespisningen ordnas med den egna klassen eller gruppen, inte som gemensam bespisning i matsalen. Matsalen kan ändå användas i skift.”

     

  • Kampen om klubban förs på Instagram den här veckan

    Den här veckan har Kampen om klubban flyttat över till FSL:s instagramkonto (@fsllararforbund). Kandidaterna tar över våra stories (händelser) och delar med sig av sin vardag i tur och ordning. Följ oss på Instagram så får du en inblick i Pamelas, Ingers, Jeanettes och Jens vardag den här veckan. 

    Kandidaterna instagrammar enligt det här schemat:

    Ti 5.5 Pamela Leka
    Ons 6.5 Inger Damlin
    To 7.5 Jeanette Lindroos
    Fre 8.5 Jens Mattfolk

    #fslordförandeval 

  • Ett pusslande väntar rektorerna – FSL reder ut frågetecknen kring skolöppnandet  

    Beslutsfattarna i Finland bedömer att det är tryggt för både personal och elever att återvända till skolan. Det här är första gången regeringen lättar på restriktionerna och beslutet att börja med skolorna visar hur viktig man anser att just skolan är för samhället.

    – Ledningen i landet visar nu ett stort förtroende för lärarna och rektorerna. Man har anförtrott vår medlemskår ett stort ansvar och jag kan garantera att expertisen finns, säger Linda Felixson, vice ordförande för FSL. 

    Nu finns det två veckor att förbereda sig på skolöppningen den 14 maj. Social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet bereder detaljerade anvisningar till regionförvaltningsverken. Utbildningsstyrelsen formulerar också som bäst direktiv utgående från regeringens beslut. FSL listar behovet av preciseringar lite längre ner i den här artikeln.  

    Viktigt att komma ihåg är att man i kommunerna skapar skräddarsydda lösningar eftersom utgångsläget kring till exempel skolfastigheterna, skolskjutsarna och skolbespisningen varierar mycket.

    Regeringens besked om gymnasier, yrkesläroanstalter, högskolor och fria bildningen kom den 4 maj. Restriktionerna hävs från och med den 14 maj men man rekommenderar ändå distansundervisning terminen ut.

    FSL håller koll på anvisningar som kommer och samlar länkar och information här: www.fsl.fi/corona 

    Det här kan vi med säkerhet säga nu

    Punkterna i den här listorna baserar sig på ministeriets anvisningar som publicerades den 29 april. Här samlar ministeriet frågor och svar, artikeln uppdateras kontinuerligt.

     

    • Hör du som lärare till en riskgrupp har du rätt till en riskbedömning. Arbetshälsovården ska stödja arbetsgivaren i riskbedömningen och FSL vill poängtera att den här bedömningen måste göras innan skolorna öppnar.  
       
    • Personalmöten ska undvikas eller ordnas på distans. Lärarna kan delta hemifrån eller från sitt arbetsrum/klassrum. 
       
    • Stora sammankomster, såsom vårfester, ordnas inte. 

      

    Åtminstone det här behöver preciseras i anvisningarna

    • Skolornas utrymmesplanering genomförs så att färre elever än vanligt befinner sig i ett utrymme samtidig.

      Kommer det att finnas rekommendationer på avståndet mellan eleverna? Om elevgrupperna delas, hur gör man då med lärare till de olika undervisningsgrupperna?   

    • Rasterna och skolmåltiderna ska ordnas tillsammans med den egna klassen eller gruppen. 

      Ska rasterna ordnas i etapper så att bara några klasser åt gången har rast? Hur sköts utdelningen av maten till klassrummen om eleverna äter i klassen?  

    • Lärarna ska jobba med samma barngrupp. 

      Hur gör man med ämneslärare? Även i lågstadierna har en hel del av klasslärarna timmar utanför sin klass i olika ämnen.  

    • Personalen ska inte flytta från en enhet till en annan 

      Ger man ambulerande lärare andra arbetsuppgifter? Kan/ska en ambulerande special- eller timlärare jobba normalt vid alla sina enheter?

    • Elever i riskgrupp 

      Om en elev av en läkare får ett intyg på att eleven inte kan komma till skolan, blir den eleven utan undervisning?  

     

    – De sista veckorna i maj blir en tid för lärarna att inleda kartläggningen av hur eleverna har klarat av distansundervisningen och förstås stämma av hur barnen och de unga mår, säger Felixson.

     

    Artikeln har uppdaterats 5.5. kl.08.50 med information om att restriktionerna för gymnasier, yrkesläroanstalter, högskolor och fria bildningen också hävs.

     

     

  • Nu är det klart – skolorna öppnar igen

    Skolorna öppnas den 14.5. Regeringen fattade beslutet på onsdagskvällen. Det blir nog en hel del jobb med det praktiska för rektorerna, säger vice ordförande Linda Felixson och konstaterar att det finns en hel del frågor att lösa nu. Skolskjutsarna kommer att vara den mest svårlösta delen av ekvationen när vi skall återgå till närundervisning. Dels hur vi ska kunna hålla avstånden under transporten, men kanske främst om det alls finns någon transport, säger Martin Ahlskog, rektor för Sursik skola i Pedersöre.

  • Planeringen av Educa 2021 är igång

     

    Educamässan i Mässcentret i Helsingfors växer för varje år och erbjuder ett verkligt högklassiskt program för alla med ett intresse för skola och utbildning. Mässan är gratis för besökarna och lockade nästan 20 000 personer nu senaste gång. Det väletablerade svenskspråkiga kvarteret Hörnan är en given samlingsplats för bland annat lärare och rektorer. Så här lät feedbacken från några av organisationerna som deltog som utställare i Hörnan 2020:

     

    ”Det bästa med svenska kvarteret är nog allt nätverkande och alla möten, både mellan organisationer, organisation till lärare och emellan lärarna.”

    ”Det fanns även en bra variation bland utställarna i hörnan och fint att alla kan ge förslag på programinnehåll och vara med i planeringsprocessen.”

     

    Som bäst spånar styrgruppen för Hörnan på nya idéer, teman och kreativa lösningar för att vässa konceptet i Hörnan under Educamässan 2021 (29-30.1.2021). Finlands svenska lärarförbund (FSL) och våra samarbetspartner Centret för livslångt lärande CLL, Svenska kulturfonden, Utbildningsstyrelsen och Svenska folkskolans vänner sänder här en öppen inbjudan till just er organisation – kom med som utställare i Hörnan på EDUCA 2021!

     

    Anmälning och annan praktisk info

    Deadline för att anmäla sig som utställare i Hörnan under Educa 2021 är den 10 juni 2020.

    Är din organisation bekant med mässan och varit med förut går det bra att anmäla er direkt till Johanna Juurus vid Mässcentret. Hon är försäljningschef och det är med henne man diskuterar sin monterplats, kostnader etc.: johanna.juurus@messukeskus.com

    Funderar ni på att delta i Hörnan för första gången får ni gärna vara i kontakt med Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör på FSL, så ger vi mer information om hur det hela brukar gå till: mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn: 040 686 9959

    Här kommer du till Mässcentrets information om Educa 2021.

    Årsklocka för utställare på Educamässan

    Har ni varit med tidigare år är det värt att notera att det är lite snabbare ryck med programmet till Hörnan i år. Vi vill förbättra marknadsföringen av Hörnan och behöver hålla samma takt som huvudarrangören OAJ för att till exempel få med vårt fullständiga program i broschyrer, webbsidor och appen.

    Vi har tagit fram en årsklocka där tidtabeller, arbetsfördelning och annat viktigt finns uppräknat: Årsklocka för utställare i Hörnan på Educamässan

     Det här är några viktiga hålltider som ni också hittar i årsklockan:

    • Deadline för anmälan till mässan: 10.6
    • Möte för alla utställare (på distans) 5.8 kl.13.00
    • Deadline för programförslag 20.8
    • Deadline för programbeskrivningar (rubrik, deltagare, bilder etc.) 25.9

  • En exceptionell och lärorik vår

    Vi kommer att ha mycket arbete framför oss under hösten då eleverna återvänder till sina skolor. Tilläggsresurser behövs för att kunna ordna och erbjuda stöd- och tilläggsundervisning för alla som behöver det, skriver Li Andersson i en kolumn i Läraren.

  • Uppgift #5 – Kandidaterna bekänner färg

    Uppgift #5 – Kandidaterna bekänner färg

    Inger Damlin

     

    Inger valde att passa på frågan om usk eller årsarbetstid:

    “För mig finns det två vägar. Antingen utveckla usk-systemet eller få till stånd ett nytt årsarbetstidsförsök som fungerar och är bättre än undervisningsskyldighetsarbetstiden. Oberoende av vilket system vi väljer att utveckla så är det viktigt att vi skulle få in allt arbete i en ersatt arbetstid och att vi skulle få uppenbara gränser för arbetstiden.

    För tillfället läcker systemet med undervisningsarbetstid där det finns uppgifter som är svåra att definiera vart de hör.”

     

    Jeanette Lindroos

     

    Jeanette valde att passa på frågan om att kompromissa för förhandlingsresultat eller sätta hårt mot hårt och eventuellt strejka i höst:

    “Vi ska kompromissa nu för att nå förhandlingsresultat, men kollektivavtalet görs upp för en kortare period. Tidpunkten för avtalets utgång ska vara tidigare än i mars. Nya förhandlingar inleds då läget i Finland normaliserats eller senast i inom två år.”

     

    Jens Mattfolk

     

     Jens valde att passa på frågan om höjd lön eller sänkt arbetstid:

    “Jag ser ett klart behov av båda. Uskens orättvisor är välkända och löneprogrammet sveps bort av corona. Dessutom anser jag att båda kan uppnås genom ett flerårigt program.”

     

    Pamela Leka

    Pamela valde att passa på frågan om att öppna skolorna nu eller hålla dem stängda vårterminen ut:

    “Jag väljer att hoppa över denna fråga eftersom jag själv är tudelad till frågan. Jag vet att många längtar tillbaks till skolan och vill få ett avslut på skolåret i skolan. Som speciallärare ser jag att många elever skulle må bra av att vara i skolan fast det endast är för bara två veckor. Som mamma till tre skolbarn så märker jag att speciellt förstaklassisten längtar till skolan.

    Högstadiebarnen tycker vi kan fortsätta med distansundervisning läsåret slut. Eftersom jag själv hör till riskgruppen så anser jag att säkerheten måste komma först. Det finns många åsikter om hur viruset sprids och det är naturligtvis viktigt att vi följer myndigheternas rekommendation. Däremot kanske jag funderar om det är värt att öppna skolan för två veckor ifall lärarna utsätts för större smittorisk?”

    ⇒ “Kampen om klubban” är FSL:s serie där vi utmanar ordförandekandidaterna med olika uppgifter fram till valet.

    Varje vecka får de en ny uppgift. Följ också kandidaterna på sociala medier: #fslordförandeval. 
  • Uppgift #4 Fältets frågor

    Uppgift #4 Fältets frågor

    Av de frågor som kommit in till ordförandekandidaterna har vi valt ut en handfull och klumpat ihop dem enligt vissa kategorier.

    Här hittar du kandidaternas svar:

    ⇒ Jens Mattfolk
    ⇒ Pamela Leka
    ⇒ Inger Damlin
    ⇒ Jeanette Lindroos

     

    Lärarstuderande

    1) På vilket sätt skulle du som ordförande upprätthålla kontakten till lärarstuderande och skapa en naturlig övergång från studierna till arbetslivet och facket för oss nya lärare ?

    Lärarutbildningen

    2) Hur ser du som ordförandekandidat på lärarutbildningarnas och deras roll när det kommer till att motverka lärarbristen?

    3) Vad är din syn på övningsskola kontra partnerskolor?

    Det fackliga

    4) Vilka förväntningar skulle du som om ordförande ha på fullmäktige och hur tycker du framtidens fullmäktige och beslutsfattande ska se ut?

    Framtiden

    5) År 2021 är det kommunalval igen, vilka tankar har du om det?

    6) Allt fler ifrågasätter fackförbundets betydelse och väljer att satsa sin tid och sina pengar på annat istället. Hur ska FSL fortsätta engagera sina medlemmar och få dem att hållas kvar i förbundet?

     

    Jens Mattfolk

    1) På vilket sätt skulle du som ordförande upprätthålla kontakten till lärarstuderande och skapa en naturlig övergång från studierna till arbetslivet och facket för oss nya lärare?

    Som ordförande är det viktigt att ha regelbunden kontakt med de studerande. Utöver det är min uppfattning är att FSL just nu gör en hel del som är bra för kontakten med de studerande. FSLF gör ett strålande arbete med att fånga upp de studerande så att de blir medlemmar redan under studietiden. Övergången till arbetslivet är den mest utmanande biten. Där stöder jag varmt modellen med mentorskap men där har vi som förbund ännu mycket att göra. Frågan måste kanske ännu högre på agendan för att ta fart på riktigt?

     

    2) Hur ser du som ordförandekandidat på lärarutbildningarnas och deras roll när det kommer till att motverka lärarbristen?

    Lärarutbildningarna har en viktig roll. Talar vi om klasslärare har det stor betydelse vilket antal studerande som tas in. Där är vi nu en position där FSL bör följa upp hur och var de utexaminerade klasslärarna från HU kommer in i arbetslivet. Talar vi om ämneslärare krävs det att universiteten också skapar goda möjligheter vid fakulteterna att bli lärare. Skräddarsydda möjligheter att bygga på sin lärarutbildning för de som redan är i arbetslivet behövs kanske också för att motverka ämneslärarbrist. Jag stöder ett lärarregister för att bland annat ha bättre kontroll över situationen med utbud och efterfrågan på lärare.

     

    3) Vad är din syn på övningsskola kontra partnerskolor?

    Jag medger att modellen med partnerskolor avviker från den givna modellen med lärarutbildning och tillhörande övningsskola. Modellen är redan inkörd och om parterna är nöjda och handledningen kvalitativ ser jag inte att FSL behöver jobba aktivt för någon förändring. Att kräva en övningsskola i huvudstadsregionen kan få en kontraproduktiv effekt på den lärarbrist som utbildningen är tänkt att åtgärda.

     

    4) Vilka förväntningar skulle du som om ordförande ha på fullmäktige och hur tycker du framtidens fullmäktige och beslutsfattande ska se ut?

    För mig personligen är några stora stadgeändringar inte högt på agendan de kommande åren. Vi kan ännu utveckla arbetet med motion, initiativ och frågestund. Fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ. Därmed ser jag att fullmäktiges uppgift är att göra beslut i viktiga frågor som kräver en linjedragning och fullmäktige godkänner även förbundets fyraåriga strategi förstås. Personligen har jag en vision om en livlig debatt på våra fullmäktige möten, en debatt där åsikter möts, diskuteras och formar förbundets väg framåt.

     

    5) År 2021 är det kommunalval igen, vilka tankar har du om det?

    Val innebär alltid en kamp om att som förbund lyckas få frågor om utbildning och resurser för den högst på agendan inför valet. Kommunerna har stor inverkan på vilka resurser som finns för utbildningen i kommunens skolor. Vår uppgift är att visa vilken effekt nedskärningar eller ökade satsningar kan ha på skolan. Allt mer anser jag också att påverkansarbete efter valet är smart, att påverka de som faktiskt blev valda.

     

    6) Allt fler ifrågasätter fackförbundets betydelse och väljer att satsa sin tid och sina pengar på annat istället. Hur ska FSL fortsätta engagera sina medlemmar och få dem att hållas kvar i förbundet?

    Fackets betydelse överlag har haft stor inverkan på vårt samhälle som det ser ut idag och det ligger ett fantastiskt arbete bakom de rättigheter och system vi har idag. Vi måste lyckas förklara vad medlemskapet ger den enskilda medlemmen. Vi måste också klara av att sälja den större bilden. Hur skulle utvecklingen bli med ett svagt lärarfack i Finland? Eller en försvagad fackrörelse överlag? Medlemsavgiften bär upp allt det arbete som till exempel FSL gör. Sedan gäller det ju att ligga rätt i tiden, ha ett brand och en approach som tilltalar. Här finns frågor som jag vill att förbundet funderar på.

     

    Pamela Leka

    1) På vilket sätt skulle du som ordförande upprätthålla kontakten till lärarstuderande och skapa en naturlig övergång från studierna till arbetslivet och facket för oss nya lärare?

    Jag tycker vi har ett bra system som vi redan nu gjort. Det betyder att styrelserepresentanterna träffar studerande i både Vasa och Helsingfors med jämna mellanrum. Som ordförande skulle jag också vara intresserad av att komma med på dessa träffar regelbundet. Det är viktigt att vi fortsätter hålla vår dialog efetrsom de studerande är en viktig del av vårt förbund.

    Skolombuden är en viktig länk i FSL:s verksamhet. De finns ute på skolorna och en av deras uppgifter är just att fånga upp nya lärare. Jag hoppas också att man på skolorna kan utse mentorer som kan stöda de nya lärarna då de börjar jobba. Detta kräver naturligtvis resurser.

     

    2) Hur ser du som ordförandekandidat på lärarutbildningarnas och deras roll när det kommer till att motverka lärarbristen?

    Lärarutbildningen i Finland är av hög klass och så skall det vara. Lärarbristen behöver vi naturligtvis råda bot på och visst har utbildningen en betydande roll för den. Det är viktigt att det utbildas tillräckligt med lärare. Det som däremot också är viktigt är att lärarna som utbildas stannar kvar i sitt arbete. Där har kommunerna ett ansvar. Jag har länge tyckt att ett huvudstadstillägg kan var en lösning på bristen av klass- och speciallärare i huvudstadsområdet.

     

    3) Vad är din syn på övningsskola kontra partnerskolor?

    Jag hade hoppats att alla lärarutbildningar kan ha övningsskolor men som vi vet så har vi partnerskolor i huvudstadsregionen (på svenska). Jag ser dock många fördelar med det eftersom skolorna är olika och studerande får bekanta sig med flera olika skolor under sin skoltid. I partnerskolorna har utbildade handledare hand om de studerande.

     

    4) Vilka förväntningar skulle du som om ordförande ha på fullmäktige och hur tycker du framtidens fullmäktige och beslutsfattande ska se ut? 

    Förbundet har ganska nyligen gjort stora förändringar i sina stadgar och på så sätt gett fullmäktige en större makt. Jag tycker det är ett steg i rätt riktining. Nu behöver vi låta tiden gå och se hur detta utfaller.  Fullmäktige är en viktig del av förbundet och jag är glad över all diskussioner som förs där. Fullmäktige har även kommit med initiativ till styrelsen vilket är bra. Vi behöver hela tiden föra en dialog med fältet och fullmäktige är våra representanter på fältet.

    FSL styrelse behöver också fortsättningsvis ha en betydande roll i beslutsfattandet. Styrelsen ska också representera fältet på bästa möjliga sätt.

     

    5) År 2021 är det kommunalval igen, vilka tankar har du om det?

    Efter denna kris kommer det att bli tufft för kommunerna i framtiden. Trots det så hoppas jag att Finland fortsätter att vara land som satsar på utbildning och att kommunerna väljer att satsa på skolan.

    FSL behöver ha en synlig roll i valet för att skolfrågorna inte ska glömmas bort. . Krisen vi nu befinner oss i har visat hur viktigt och värdefullt lärarnas arbete är och det får inte glömmas bort i ekonomiskt kärva tider.

     

    6) Allt fler ifrågasätter fackförbundets betydelse och väljer att satsa sin tid och sina pengar på annat istället. Hur ska FSL fortsätta engagera sina medlemmar och få dem att hållas kvar i förbundet?

    FSL behöver vara ett attraktivt förbund. Kursverksamheten är en viktig del av vårt förbund och jag tror på personlig kontakt. Därför är det viktigt att vi fortätter med kursverksamheten och eventuellt kan man t.o.m. utvidga den

    Det är också viktigt för medlemmarna att alla lärarkategorier syns i FSL:s arbete. Vi behöver bevisa för våra medlemmar att vi verkligen bevakar allas intressen och då är det viktigt att vi går ut med kontinuerlig information om vårt arbete.

     

    Inger Damlin

    1) På vilket sätt skulle du som ordförande upprätthålla kontakten till lärarstuderande och skapa en naturlig övergång från studierna till arbetslivet och facket för oss nya lärare?

    FSLF är i nyckelposition då det gäller rekrytering av nya medlemmar. Vi har ett fungerande system som jag fått vara med och bygga upp tillsammans med andra aktiva. Ser det därför som naturligt att jobba vidare på det goda vi har för att tillsammans utveckla verksamheten. Vi har studerande i Vasa, Åbo och Helsingfors och verksamheten måste därför anpassas enligt varje studieorts särdrag.

     

    2) Hur ser du som ordförandekandidat på lärarutbildningarnas och deras roll när det kommer till att motverka lärarbristen?

    Förbundet ska ha en aktiv roll i lärarutbildningsfrågor. Vår uppgift är att påverka så att man upprätthåller en god lärarutbildning som bibehåller finlandssvenska skolans kvalitet och attraktionskraft.

    I dag har vi stora brister i att med tillförlitlig statistik kunna se behovet av lärarutbildning. Jag anser att vi därför behöver ett lärarregister för att kunna prognostisera behovet av lärare. Ministeriet tilldelar lärarutbildningarna platser och därför behövs tillförlitlig statistik att utgå ifrån.

    Universitetens roll är att åstadkomma en sund genomströmning av studerande så att studerande inte enbart kommer in utan även utexamineras för arbetsmarknadens behov. Vi behöver också se till att läraryrkets attraktionskraft är så stark att de som utbildat sig till lärare stannar inom yrket.

     

    3) Vad är din syn på övningsskola kontra partnerskolor?

    Vilken är vinsten av att ställa partnerskola och övningsskola mot varandra? Istället vill jag stöda våra medlemmar där de är, det är fackets roll.

    Övningsskolorna har en stark handledande roll, och är samtidigt aktivt med i den forskning som utförs vid universiteten.

    Partnerskolor stöder och handleder studerande  mot lärarbehörighet. Systemet med partnerskolor är relativt nytt och har varit uppskattat av studerande, men även bland lärare och utbildningsanordnare. Så småningom behöver partnerskolesystemet utvärderas av neutrala forskare. Samtidigt behöver naturligtvis övningsskolornas verksamhet utvärderas regelbundet.

    På svenskt håll har vi ett annorlunda system med praktik inom lärarutbildningen än på finskt håll, där man bygger lärarutbildningen enbart kring övningsskolor. Utvärdering av bägge systemen kan bidra till att beslut i dessa frågor tas utan att lärarutbildningens kvalitet äventyras.

     

    4) Vilka förväntningar skulle du som om ordförande ha på fullmäktige och hur tycker du framtidens fullmäktige och beslutsfattande ska se ut? 

    I Fullmäktige har vi ett enormt skolkunnande och ett brett engagemang som finns förankrat i föreningarnas verksamhet. I dag finns det utmärkta digitala möjligheter till interaktion genom vilka man snabbt kunde fånga in åsikter även mellan mötena. Interaktion och ökade påverkansmöjligheter kan eventuellt också generera engagemang på lokalnivå, vilket skulle utveckla verksamheten.

    Utöver det ser jag att vi som förbund på något vis måste säkerställa den regionala representationen i fullmäktige. Jag tänker att vi förlorar på att låta bli.

     

    5) År 2021 är det kommunalval igen, vilka tankar har du om det?

    Kommunalval är viktigare än någonsin tidigare med tanke på utbildning och fostran.

    Målsättningen för FSL:s del måste handla om jämlikhet och att utbildning lönar sig.

    Efter social- och hälsovårdsreformen kommer mer än hälften av kommunernas uppgifter att gälla utbildning. De kommunala beslutsfattarna spelar en avgörande roll vad gäller utbildningsresurserna och hur de fördelas. Kommunen beslutar själv om tex den totala mängden undervisning som ges, storleken på undervisningsgrupper och skolor, specialundervisningen och lärarfortbildningens innehåll.

     

    6) Allt fler ifrågasätter fackförbundets betydelse och väljer att satsa sin tid och sina pengar på annat istället. Hur ska FSL fortsätta engagera sina medlemmar och få dem att hållas kvar i förbundet?

    FSL mår bra i dag, att tillhöra facket i svåra tider är tryggt. Du får stöd och rådgivning, du är aldrig ensam. Men vi i FSL kan inte luta oss tillbaka, vi måste ständigt lyssna in medlemmar och utveckla. Vi måste kommunicera det vi gör på ett positivt och interaktivt sätt så att det intresserar för att även betjäna morgondagens lärare.

     

    Jeanette Lindroos

    1) På vilket sätt skulle du som ordförande upprätthålla kontakten till lärarstuderande och skapa en naturlig övergång från studierna till arbetslivet och facket för oss nya lärare 

    Lärarstuderanden skulle uppmärksammas med besök av ordförande, förbundskansli och FSL:s styrelse samt olika evenemang för studerande t ex. “How to get a lärarjobb. Jag skulle ta reda på vilket stöd studerandena önskar. Samarbete ger insyn  i aktuella studiefrågor. Fackliga kurser ska ordnas för nya lärare. Jag skulle arbeta för mentorskap samt förbättrade möjligheterna att auskultera. Mentorernas ersättning bör förhandlas. Flera skolor borde ta emot auskultanter och handledarnas ersättningen ökas.

     

    2) Hur ser du som ordförandekandidat på lärarutbildningarna och deras roll när det kommer till att motverka lärarbristen?

    För att motverka lärarbristen behöver ett tillräckligt antal studerande genomföra studier. Lärarutbildningen bör vara likvärdig oberoende var man utbildas. Utbildningen bör kontinuerligt utvärderas. Vi bör arbeta för att göra läraryrket attraktivare, lönefrågan är viktig.

     

    3) Vad är din syn på övningsskola kontra partnerskolor?

    Gynnar ingen att sätta dessa mot varandra. Övningsskolor har längre tradition och rutiner för att låta lärarstuderande öva, men eventuellt har partnerskolor en mera autentisk arbetsmiljö. HU:s lärarutbildning ger möjlighet till flera biämnen, men en del måste studeras på finska. ÅA erbjuder endast 2-4 biämnen. Det är bra att man kan göra sin praktik på svenska i båda systemen. Viktigt är att lärare som handleder studerande får en bra handledarutbildning och såklart en skälig ersättning.

     

    4) Vilka förväntningar skulle du som om ordförande ha på fullmäktige och hur tycker du framtidens fullmäktige och beslutsfattande ska se ut?

    Ledamöterna ska var insatta i utbildningspolitiska frågor och ha ett brinnande intresse att utveckla förbundet. Fullmäktige bör ha en smidig beslutfattande process. En del frågor kunde diskuteras i grupper så att regionala synpunkter framkommer bättre. Motioner och initiativ bör bibehållas. Seminarier och föreläsare är välkomna inslag. Vid FSL:s ordförandeval kunde fullmäktigemötet utvidgas med inbjudna gäster.

     

    5) År 2021 är det kommunalval igen, vilka tankar har du om det?

    Vi ska vara alerta för det är utbildningssektorn som kommuner försöker spara in på. Regionalt dåligt planerade och genomförda skolsammanslagningar/-stängningar leder till en nedåtgående spiral. En konsekvent politik, som ger förtroende, gör att invånare vågar göra långsiktiga planer. Skolornas existens ger livskraft till hela bygden. FSL ska få politiker att engagera sig i utbildningsfrågor. Vi ska ha en öppen och aktiv dialog och bjuda in politiker t.ex till skolor. FSL borde stöda lokalföreningarna i deras kontakt med förtroendevalda. Det är viktigt att beslutfattare har en aktuell insyn i skolvärlden så de vet vad de besluter om.

     

    6) Allt fler ifrågasätter fackförbundets betydelse och väljer att satsa sin tid och sina pengar på annat istället. Hur ska FSL fortsätta engagera sina medlemmar och få dem att hållas kvar i förbundet?

    Att hålla kvar medlemmar kräver att de upplever att de får ut något av FSL, de känner sig delaktiga och uppskattade samt får bättre anställningsvillkor. Vi ska ta reda på vad medlemmar önskar och hur de själva vill vara aktiva. Tröskeln att komma med i verksamheten ska vara låg. Ordförande och FSL:s kansli borde besöka fältet. Personliga möten är betydelsefulla. Det är bra att framföra medlemsförmånerna samt vad facket gör. FSL ska fortsätta marknadsföra sig på olika sätt. Viktig är att vi har en öppen, aktiv och tydlig kommunikation, som alla medlemmar förstår sig på. Jag skulle arbeta för en Finlandssvensk lärargala, där medlemmar kunde umgås under festliga former. Jag anser att medlemmarna ska ha personlig rösträtt i FSL:s ordförandeval.

     

    ⇒ “Kampen om klubban” är FSL:s serie där vi utmanar ordförandekandidaterna med olika uppgifter fram till valet.

    Varje vecka får de en ny uppgift. Följ också kandidaterna på sociala medier: #fslordförandeval. 
  • Var schysst mot dig själv – 9 tankar om distansundervisningen

    Var schysst mot dig själv – 9 tankar om distansundervisningen

     

     

    – Det har varit en turbulent tid och kommer att fortsätta så ett tag. Coronakrisen har förändrat många saker men skolan är och kommer att bestå som en jätteviktig samhällsresurs. För att kunna garantera det här behöver vi måna om att varje lärare och rektor orkar med, säger Linda Felixson, vice ordförande för FSL.

     

    1.Krångla inte till det

    Nu kryllar det av tips på (och marknadsföring av) olika användbara program och appar men kom ihåg att ingen behöver behärska alla. Det viktigaste är att du har några bra verktyg som du och dina elever/studerande känner till och som funkar för din undervisning.

     

    2. Ett maratonlopp kan inte inledas med en slutspurt 

    Ni lärare är fantastiskt kreativa och påhittiga! Ni gör videoklipp, producerar elektroniskt undervisningsmaterial och hjälper kolleger med digi-frågor på kvällarna. Den här kreativiteten gör det möjligt att klara av sådana här undantagstillstånd. Det är däremot viktigt att komma ihåg att vi kanske kommer att ha det så här resten av vårterminen (och då har ingen ännu vågat spekulera om hösten) och att man måste se på det här som ett maratonlopp. Se till att fördela orken och jobbintensiteten så att ni orkar ända i mål. Direktiven ger lärarna möjlighet att med olika pedagogiska lösningar justera sin arbetsbelastning.  

     

    3. Undervisningsmaterial 

    Om det inte är din uppgift annars att producera undervisningsmaterial, så är det inte det nu heller.

     

    4. Om att vara anträffningsbar

    “Du behöver inte ha Wilma eller e-posten öppen hela kvällen och du måste inte heller ge ut ditt privata telefonnummer.”

    Det är viktigt att hålla kontakten med elever och studerande under distansundervisningen men kom ihåg att sätta gränser för när och hur. Du behöver inte ha Wilma eller e-posten öppen hela kvällen och du måste inte heller ge ut ditt privata telefonnummer. Det är också smart att ha telefontider för din jobbtelefon. 

     

    5. Interaktion med enskilda elever

    I närundervisningen använder läraren ofta merparten av tiden till interaktion med eleverna. Därför är det är viktigt att reservera tillräckligt med tid för interaktion även i distansundervisningen, om det så sker via till exempel telefon, Whatsapp eller liknande. När det kommer till interaktion med elever och studerande ska lärarna fungera inom ramen för normal arbetstid.

     

    6. Rätt mängd uppgifter åt eleverna

    I distansundervisning blir det mera skriftliga och självständiga studier jämfört med i närundervisningen. Det kan belasta mera än de vanliga studiesätten, där funktionalitet och praktiska uppgifter är vanligare. Mängden uppgifter bör ges i en sådan omfattning, att eleverna och de studerande kan klara av dem inom en rimlig tid. 
     

    7. Personlig feedback

    Det är givetvis viktigt att eleverna och studerandena får personlig feedback, men läraren har för detta ändamål endast begränsade möjligheter och begränsat med tid. Det är inte nu realistiskt att läraren går igenom alla uppgifter som eleverna/studerande gör och sedan ger feedback på alla dessa uppgifter. Precis som i närundervisningen kan eleverna bland annat själv korrigera en del uppgifter, man kan korrigera tillsammans i grupp eller så kan eleverna ge varandra feedback. Endast en del av uppgifterna är sådana som läraren korrigerar och ger personlig feedback på.

     

    8. Målen i läroplanen

    “Kom ihåg att läroplansmålen är övergripande och att det finns möjlighet att banta innehållet.”  

    Målen i läroplanen ska uppfyllas även under undantagstillståndet. Kom ihåg att läroplansmålen är övergripande och att det finns möjlighet att banta innehållet.   

     

    9. Till sist en hälsning till alla vi föräldrar med barn och unga som deltar i distansundervisningen

    På hemmafronten är ju fokus naturligtvis på det egna barnets skolgång och hur skolarbetet går. Det är trots allt viktigt att komma ihåg att läraren på andra sidan skärmen har ansvar för ungefär 25–30 elever, ibland så många som 140 studerande i de högre klasserna. Bland dessa finns det fall där man inte får kontakt med eleven, där tekniken inte fungerar eller där någon behöver väldigt mycket stöd och handledning. Lita på att man gör så gott det bara går för att garantera alla barn och ungas lärande.

     

    Den här texten är en översättning och bearbetning av Jaakko Salos finskspråkiga text på OAJ:s webbsida.

  • Så här säger UBS om att ingripa i frånvaro under distansundervisningen

    De senaste anvisningarna som publicerats på UBS berör elevfrånvaron när undervisningen sköts på distans. Det handlar om hur man ska följa upp deltagande och frånvaro i distansundervisningen  och hur man ska ingripa vid och förebygga eventuella problem.