Category: Nyheter

  • Lärarföreningen i Vasa lanserar egen webbsida – ”Det underlättar att jobba med proffs”

    Lärarföreningen i Vasa lanserar egen webbsida – ”Det underlättar att jobba med proffs”

     

    Teir berättar att man inom styrelsen en längre tid funderat på hur man kan nå ut till alla medlemmar, potentiella medlemmar och andra som vill komma i kontakt med föreningen.

    – Alla medlemmar har inte ett skolombud på sin arbetsplats så vi kan inte förlita oss enbart på den länken. Vi har en facebooksida men alla medlemmar finns inte på Facebook och e-post är inte alltid heller den smidigaste lösningen. Dessutom vill vi att människor som söker Vasa svenska lärarförening på nätet ska hitta den info de behöver och komma direkt till vår sida, säger Teir. 


    Skärmdump från webbsidan där Vasa svenska lärarförening presenterar sina skolombud. 

    Den största nyttan med den nya webbsidan är att den samlar all information på samma ställe, med tydliga strukturerade sidor, säger Teir.

     

    Ta hjälp utifrån

    Lärarföreningen har tagit hjälp med byggandet av sidan och bett om offerter på uppbyggnad och webbhotell och även fotografering för att få lämpliga skolmiljöbilder med lärare i föreningen.

    – Sen byggde vi upp webbsidan utgående från styrelsens beslut i samarbete med företaget och vi fick handledning i uppdatering och uppbyggnaden av sidan.

     

    ”Arbetet med webben ska inte belasta en enskild person i styrelsen”

    Teirs tips till andra FSL-föreningar är att tillsammans fundera på vad föreningen behöver och hur mycket man är beredda att satsa rent ekonomiskt.

    – Ta hjälp av någon som kan webbsidor, det underlättar att jobba med proffs. Titta runt på olika webbsidor och hitta tips och lösningar som kunde fungera för er. Arbetet med webben ska inte belasta en enskild person i styrelsen och sidans existens ska heller inte hänga på en person. Det är bra att flera personer har tillgång till sidan och kan uppdatera, då är systemet inte så sårbart.


    På webbsidan ser man tydligt vem som sitter i styrelsen, vem som fungerar som skolombud och vem som är fötroendemän. 

     

    För den som vill komma i kontakt med föreningen med frågor kring webbsideprojektet kan skicka e-post till info@vasasvenskalararforening.fi.

     

    Värt att satsa på kommunikationen ute i föreningarna

    För de flesta FSL:are är lokalföreningen den viktigaste kanalen till fackförbundet. Med en aktiv och tilltalande kommunikation skapar man samhörighet och ett större engagemang i föreningen. 

    En bra kommunikation är en förutsättning för hela förbundets existens och något FSL ständigt vill förbättra. Med bra dialog, båda internt och externt, kommer vi långt!

    En egen webbsida är kanske ett ambitiöst alternativ och inte nödvändigtvis det första steget man tar i föreningen. En facebooksida man regelbundet uppdaterar med information och puffar är ett bra och ganska enkelt sätt, kika till exempel på hur Helsingfors svenska lärarförening håller kontakten till sina medlemmar via sin facebooksida eller hur Esbo-Grankulla lärarförening gör via Instagram.

    Att regelbundet skicka ut ett kort och informativt e-post till medlemmarna är garanterat också uppskattat och visar att föreningen är aktiv. Här kan man enkelt puffa för kommande evenemang eller göra medlemmarna uppmärksamma på en facklig fråga som diskuteras i den egna regionen.

    En bra kommunikation är en förutsättning för hela förbundets existens och något FSL ständigt vill förbättra. Med bra dialog, båda internt och externt, kommer vi långt!

    Behöver ni tips är det bara att kontakta kommunikatören Mirjam Heir-Lindström, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, tfn: 040 686 9959, för att bolla idéer.

  • “En smart arbetsgivare erbjuder skyddsutrustning till de anställda”

    Om arbetsgivaren är av den åsikten att dylik utrustning behövs är det också arbetsgivaren som skaffar den och ger instruktioner för användning och övervakar den. I ett sådant fall är arbetstagaren skyldig att använda skyddsutrustningen i arbetet om den anställda inte har en befogad medicinsk anledning för att inte kunna använda utrustningen. Hittills har arbetsgivarens syn övervägande varit den att skyddsutrustning inte behövs i skolorna.

    Användning av skyddsutrustning kan inte förbjudas

    FSL följer noggrant med coronaläget och följderna på våra medlemmar och deras arbete. Våra medlemmar har rätt att använda ansiktsmask eller visir om de så önskar, trots att arbetsgivaren inte anser det nödvändigt. Arbetsgivaren kan inte förbjuda en anställd från att använda skyddsutrustning.

    “Vi anser att en smart arbetsgivare erbjuder skyddsutrustning till de anställda som önskar sådana.”

    Vi anser att en smart arbetsgivare erbjuder skyddsutrustning till de anställda som önskar sådana. Det är ett billigt pris för arbetsgivaren att se till att varje anställd kan fokusera på sitt arbete utan att behöva bära den extra oro som risken för coronasmitta medför. Men som sagt har arbetsgivaren ingen direkt skyldighet att erbjuda den här typen av utrustning i nuläget och då faller det på arbetstagaren att skaffa sin egen utrustning.

    Arbetsgivare, förbered er på det mesta

    FSL uppmanar utbildningsanordnarna att förbereda sig på alla tänkbara scenarier och ha en plan för hur man till exempel gör om det under skoldagen uppstår misstanke om coronasmitta i skolan och hur personalen då går till väga. Det är skäligt att det finns skyddsutrustning att tillgå på skolan för de här situationerna. Det är också skäl att arbetsgivaren informerar om hur lång tid en anställd kan bli hemma med egen anmälan på grund av misstanke om coronasmitta och i vilket skede ett läkarintyg behövs.

    Så här några veckor efter skolstart har det också visat sig att behovet av vikarier är större än normalt och att det finns skäl för utbildningsanordnarna att förbereda sig för att detta fortsätter och ha klara strategier för hur man hanterar den här utmaningen. Man bör också planera hur man kan utnyttja lärare som inte är sjuka men som till exempel måste sitta i karantän för misstanke om coronasmitta. Om det finns elever i samma situation kan dessa till exempel undervisas av de lärare som är hemma så att personalen som ger närundervisning inte också behöver ge distansundervisning.

    FSL uppmanar dig att ta kontakt med din lokala förtroendeman och/eller lärarförening när det finns orsak till det.

    Den här texten baserar sig på en text ursprungligen publicerad (på finska) på OAJ:s webbsida (21.8.2020).

  • Jämförelsevis lugnt på permitteringsfronten för lärarna i Svenskfinland – FSL hoppas på modiga beslutsfattare framöver 

    De flesta förtroendemän som svarat på FSL:s undersökning uppger att de avslutade samarbetsförhandlingar inte har lett till att lärare permitterats. Det tyder på att beslutsfattarna i våra svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner är modiga och vågar satsa på våra barn och unga också i tuffa tider, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

  • Fokus på en trygg närundervisning i höst – “Vi anpassar oss och värnar om skolans grundvärderingar”

    Fokus på en trygg närundervisning i höst – “Vi anpassar oss och värnar om skolans grundvärderingar”

     

    Riksdagen har under sommaren godkänt temporära ändringar i lagen om grundläggande utbildning (gäller 1.831.12.2020). Syftet med lagändringen är att kunna garantera en trygg skolgång.

    – Vi måste anpassa oss till situationen och samtidigt värna om skolans grundvärderingar trots att formerna för skolvardagen kan komma att variera. Skolans viktigaste uppgift är att erbjuda en trygg miljö och värna om eleverna och studerandenas rätt till en jämlik utbildning, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin. 

    FSL uppmanar sina medlemmar att vända sig till ministeriets, UBS:s och THL:s webbsidor för de senaste direktiven och rekommendationerna. Vi strävar naturligtvis efter att bidra med så mycket information och stöd vi kan och hänvisar till vår webbsida där vi samlar alla våra artiklar kring coronaläget och skolan: www.fsl.fi/corona.

    Vår medlemstidning Läraren levererar också nyheter på www.lararen.fiLäs till exempel den senaste rapporteringen om permitteringshotet i närmare 50 kommuner i höst.

    Har du en fråga eller fundering är du välkommen att kontakta någon av våra rådgivare:

    Jan Mikael Wikström, jan-mikael.wikstrom@fsl.fi, 020 749 54 67.

    Jens Mattfolk, jens.mattfolk@fsl.fi, 020 749 54 70.

    Direktiven i ett nötskal  

    1. Närundervisning är utgångsläget för alla grund-, gymnasie- och yrkesskolor i höst. 

    2. Skolvardagen och undervisningen ska beakta de anvisningar som undervisnings- och kulturministeriets (UKM) samt Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat 4.8.2020. 
      • Man får inte komma till läroinrättningen om man har symptom på luftvägsinfektion förrän det genom test är uteslutet att man inte har smittats av coronaviruset.
      • Man ska värna om en god hand- och hosthygien. 
      • Man ska undvika onödig fysisk närkontakt. Undervisningsgrupperna i lågstadierna bör hålls åtskilda under skoldagen. I högstadierna och i de valfria ämnena kan undervisningsgruppen bytas om undervisningen inte kan ordnas på annat sätt. I gymnasiernas, yrkesutbildningens, högskolornas och det fria bildningsarbetets närundervisning rekommenderas att man iakttar säkerhetsavstånd på 1–2 meter.  
      • Man ska sträva efter att utnyttja lokalerna så att man har så mycket utrymme runt sig som möjligt.  
      • Man rekommenderar att personalen undviker att samlas och att lärarmöten ordnas på distans.

    3. Den temporära lagändringen gör det möjligt för kommunerna att fatta beslut om avvikande undervisningsarrangemang, till exempel alternera mellan när- och distansundervisning om man bedömer att normala närundervisningsarrangemang inte är trygga. Beslutet ska grunda sig på lagen om smittsamma sjukdomar och kan fattas endast för en månad i taget och endast då det är absolut nödvändigt. 

    4. I början av läsåret ska läsårsplanerna preciseras med en plan för hur man vid behov övergår till specialarrangemang i undervisningen. Det rör sig till exempel om tillgången till digitala verktyg, skolbespisningen och stöd för inlärning på distans. 

    FSL:s och OAJ:sbudskap inför höstterminen: Ta stöd av arbetsgemenskapen!

    Det digitala och pedagogiska kunnandet förstärktes under distansperioden i våras, det visar både FSL:s medlemsundersökning (april 2020) och OAJ:s medlemsundersökning (augusti 2020). Kunskaperna finns där för en höst med nya utmaningar men vi efterlyser mer konkreta anvisningar det kommande läsåret, till exempel kring hur specialarrangemangen ska genomföras i praktiken

    Så här twittrade Damlin 5.8.2020:

    Våren var belastande för lärare och rektorer och stödet från varandra var då viktigt. OAJ:s undersökning visar att rektorerna och cheferna får tack av lärarna, 71 procent av de som svarade på enkäten sade att stödet från den egna chefen var tillräckligt eller ganska tillräckligt. Lärarna upplevde kollegernas stöd som särskilt viktigt.

    – FSL vill också fungera som en stöttepelare. Vi är måna om att föra en ständig dialog med myndigheter och beslutsfattare för att öka förståelsen och insikten i våra medlemmars arbetssituation. Vi poängterar också vikten av att lita på yrkeskårens kunskaper och erfarenheter, säger Damlin.  

  • Appen uppdaterad enligt det nya avtalet

     

    I appen kan du enkelt föra bok på din samplaneringstid, räkna ut övertimarvode och årsbundet tillägg. Appen erbjuder också rektorer och studiehandledare en kalender för arbetstidsuppföljning.

     

    Ladda ner för iOS

    Ladda ner för Android

     

    Samma funktioner finns även inbyggda på vår webbsida, du hittar dem här.

     

    *Den senaste versionen publicerades 14.8.2020 så dubbelkolla att du har uppdaterat till den senaste versionen. Det kom flera olika uppdateringar i början av augusti eftersom vissa buggar visade sig svårare att lösa än vi trodde. 

     

    Hur tycker du appen kan förbättras?

    Vi planerar en mer omfattande förnyelse av appen och tar gärna emot tips på hur vi kan förbättra appen, hör av dig till vår kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi med dina idéer! 

  • PM för läsåret 2020-2021

     

    Varsågoda, ett nytt PM!: PM för läsåret 2020-2021

     

    En del detaljer fick inte plats i det tryckta PM:et och kan hittas här nedan:

     

    Detaljer om klassföreståndarens uppgifter

    Klassföreståndaren har i uppgift att sköta de pedagogiska frågor som gäller eleverna i den klass som ålagts klassföreståndaren. Uppgiften förutsätter samarbete med de andra lärarna och den övriga personalen i skolan och mellan skolan och hemmen. Det är också viktigt att bygga upp ett ömsesidigt förtroende med eleverna i klassen. Klassföreståndaren företräder eleverna i sin klass i undervisnings- och ordningsfrågor.

    Klassföreståndaren bör lära känna eleverna i klassen och i mån av möjlighet deras uppväxtmiljö och särskilt beakta sådana faktorer som påverkar elevens personlighetsutveckling, skolmotivation och inlärningssvårigheter samt vid behov diskutera frågor som gäller skolgången med eleverna och deras vårdnadshavare. Klassföreståndaren bör vara med och ordna gemensamma evenemang i klassen och delta i dem, vid behov föreslå för rektorn att möten och andra liknande sammankomster ska ordnas med de andra lärarna i klassen och övriga personer som handleder eleverna i skolan och delta i ordnandet av dessa, delta i elevvårdsverksamhet, hålla reda på elevernas frånvaro och orsakerna till den och vid behov vidta åtgärder osv.

     

    Detaljer om särskilda arbetsuppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten (grundläggande utbildningen)

     

    Utöver de arbetsupgifter vi har listat i PM:et kan också följande räknas till undervisningsskyldigheten:

     

    Ledning och övervakning av kostservice 

    En innehavare av lärartjänst i huslig ekonomi som ålagts ledningen och övervakningen av kostservicen betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för varje påbörjat antal av åtta grundskolor. Ersättningen kan dock motsvara högst sex årsveckoövertimmar.

    Om ledningen och övervakningen av kostservicen ålagts flera lärare i huslig ekonomi, delas den veckotimkvot som avses ovan mellan dessa lärare i proportion till arbetsmängden. 

    Korsanvändning av vissa ersättningar 

    Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan timmarna sammanslås för de ersättningar som anges i skötsel av bibliotek, skötsel av samlingar, skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning och elevkårshandledning. För skötseln av dessa uppgifter kan arbetsgivaren fördela högst det sammanslagna antalet timmar på något annat sätt än vad som bestäms i dessa paragrafer. 

    Klubbarbete 

    Ersättningen för en klubbtimme som godkänts i arbetsplanen är lärarens egen övertimarvodesgrund dividerad med 24. Om klubben leds av en person som inte är tjänsteinnehavare eller timlärare vid grundskolan/gymnasiet betalas en ersättning som utgör timarvodet för en timlärare i bisyssla i årskurs 1–6 dividerat med 24.

    Ledning av fritidsverksamhet för elever på elevhem 

    För en timme fritidsledning för elever på elevhem betalas en lärartjänsteinnehavare en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare.

    Mer information om undervisninsgsskyldighet och arbetstid hittar du i vår artikel “arbetstid”.

     

    Detaljer om löner och lönebelopp

    Läs gärna vår artikel om lön där vi har samlat mycket nyttig information om hur en lärarlön är uppbygd. 

    På KT:s webbsida (endast på finska) går det att ladda ner lönetabeller i excel-format.

     

    Frågor?

    Vår förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström och vår ombudsman Jens Mattfolk svarar gärna på era frågor om lagar och avtal. Ring eller mejla!

    Under sommaren betjänar vi dig med ett brådskande ärende enligt följande schema: 

     

    22.6-10.7
    Jan Mikael Wikström, jan-mikael.wikstrom@fsl.fi, 020 749 54 67

    10.7-31.7
    Jens Mattfolk, jens.mattfolk@fsl.fi, 020 749 54 70

    I ärenden som inte är brådskande, återkommer vi gärna till dig i augusti.

  • Se på valdebatten i efterhand

    Se på valdebatten i efterhand

    Ingers inlägg profilbild 2

    {mediagallery:36;Valdebatten 28.5 } 

    Torsdagen den 28 maj deltog ordförandekandidaterna Jeanette Lindroos, Pamela Leka, Jens Mattfolk och Inger Damlin i en digital valdebatt. Pamela Granskog från Utbildningsstyrelsen modererade debatten. I början av debatten presenterar FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström deltagarna. 

    Den 3 juni 2020 utser FSL:s fullmäktige en ny förbundsordförande.

    #fslordförandeval 

  • Valdebatt 28.5 – följ med via Zoom

    Valdebatten sker digitalt via Zoom, det är enkelt för vem som helst att lyssna på debatten via vårt Zoom-webbinarium: https://us02web.zoom.us/j/89385699669

    Under debatten kan du som åhörare bland annat ställa frågor till kandidaterna och rösta i olika korta omröstningar. 

    Den 3 juni samlas FSL:s fullmäktige och då kommer den nya förbundordföranden för den resterande mandatperioden att utses. Du har väl inte missat alla andra uppgifter i Kampen om klubban?

    Jeanette Lindroos, Pamela Leka, Jens Mattfolk och Inger Damlin kandiderar till ordförandeposten.

     

  • “Om jag blir ordförande för FSL…” – uppgift #8

    Jens Mattfolk 

    – Om jag blir ordförande lovar jag att varje FSL-medlem ska få en dedikerad, hårt arbetande ordförande som varje dag brinner för medlemmarna och för förbundet.

    {mediagallery:34;Jens Mattfolk: “Om jag blir FSL-ordförande…”}

     

    Inger Damlin

    – Om jag blir ordförande lovar jag att varje FSL-medlem ska få vara trygg i ett självständigt FSL.

    {mediagallery:33;Inger Damlin: “Om jag blir FSL-ordförande…”}

     

    Pamela Leka

    – Om jag blir ordförande lovar jag att varje FSL-medlem ska få en aktiv, drivkraftig ordförande som jobbar på att föra förbundet framåt. 

    {mediagallery:35;Pamela Leka: “Om jag blir FSL-ordförande…”}

     

    Jeanette Lindroos

    – Om jag blir ordförande lovar jag att varje FSL-medlem ska få känna sig delaktig och uppskattad.

    {mediagallery:32;Jeanette Lindroos: “Om jag blir FSL-ordförande…”}

     

    ⇒ “Kampen om klubban” är FSL:s serie där vi utmanar ordförandekandidaterna med olika uppgifter fram till valet.

    Varje vecka får de en ny uppgift. Följ också kandidaterna på sociala medier: #fslordförandeval. 

  • FSL:s ombudsmän ger svar på tre brännande frågor 

     

    1. Vilka bestämmelser gäller en lärares pauser under skoldagen?

    Lärarnas arbetstid och lön baserar sig i grundskolan på att minst 45 minuter av en timme är undervisning (förordning om grundläggande utbildning §3). Därav det ofta använda grundsystemet med 45 minuter lektion och 15 minuter rast. Rasterna är alltså betald arbetstid som arbetsgivaren i princip bestämmer över. Ibland arbetar läraren med förberedelser, ibland hinner läraren med en kaffepaus och ibland har läraren förordnats övervakning.  

    Nu, när skoldagen ska genomföras med många anvisningar och rekommendationer från olika myndigheter så råder inte ett normalläge i skolan. Arbetsgivaren har rätt att förordna rastövervakning i samband med varje lektion, vilket sällan behövs under normala omständigheter. Rektorerna, och kommunen i egenskap av utbildningsanordnare, har på bästa sätt försökt att skapa en trygg skolvardag och förhindra smittspridning.

     

    “Vi uppmanar till konstruktiv dialog mellan rektorer och lärare. Alla gör sitt bästa.”

     

    FSL rekommenderar att man med beaktande av de lokala förhållandena och de tillgängliga lärarresurserna samt med hjälp av övrig personal säkerställer att lärarna under arbetsdagen hinner gå på toaletten och äta vid sidan om övervakningen av eleverna. Vi uppmanar till konstruktiv dialog mellan rektorer och lärare. Alla gör sitt bästa. 

     

    2. Kan en lärare förväntas delta i matutdelningen?  

    FSL:s linje är att lärarna också under de sista veckorna ska fokusera på lärararbete. Matutdelningen ska primärt skötas av kosthållspersonalen och i andra hand med hjälp av skolgångsbiträden. I nuläget då skoldagen bygger på många specialarrangemang kan det med tanke på tryggheten accepteras att lärare delar ut mat i enskilda fall, trots att det här inte hör till lärarens uppgifter. 

     

    “Lärarna måste få fokusera på sitt eget arbete, övervakningen och den fostrande uppgiften i samband med skollunchen.”

     

    Det är viktigt med tanke på nästa läsår och den osäkra utvecklingen av coronapandemin att man analyserar de nuvarande arrangemangen. Om skolan fortsätter att fungera med diverse undantagsarrangemang i höst så bör det finnas tillräckligt med kosthållspersonal för att sköta matutdelning och städpersonal för att städa enligt givna anvisningar. Lärarna måste få fokusera på sitt eget arbete, övervakningen och den fostrande uppgiften i samband med skollunchen. 

     

    3. Vilken ersättning får lärare för extra jobb under rådande omständigheter? 

    Om en elev, till exempel genom ett läkarintyg, har getts befrielse från närundervisningen och i stället får distansundervisning så kan en lärare förordnas att med den eleven hålla extra lektioner på distans. För varje sådan enskild lektion ska läraren betalas ett engångstimarvode enligt UKTA del A §27. Kom överens med din förman om hur och när du redovisar de här lektionerna.

     

    “Samma arvodesgrund gäller också de lärare som nu förordnas att undervisa fler lektioner än under normala omständigheter.”

     

    Samma arvodesgrund gäller också de lärare som nu förordnas att undervisa fler lektioner än under normala omständigheter. Ett exempel kan vara en klasslärare som normalt har 24 timmar undervisning per vecka men som nu, på grund av avvikande undervisningsarrangemang, åläggs följa sin klass i årskurs 6 hela tiden. Om läraren förordnas att hålla till exempel 4 lektioner mer än normalt per vecka, ska den här läraren få ett engångstimarvode för varje enskild lektion utöver det normala schemat.

     

    Sist men inte minst

    FSL har tagit del av en del medlemmars oro över att vissa myndighetsdirektiv är omöjliga att följaVi vill påminna om att det rör sig om anvisningar och att ingenkan förvänta sig att arrangemangen fungerar felfritt, speciellt inte från början. Alla i skolan måste få tid på sig att anpassa sig till det ”nya normala” ochdet är viktigt att komma ihåg att anvisningarna och riktlinjerna är allmänna och hur de kan förverkligas varierar från skola till skola.

    OAJ har på sin webbsida (på finska) samlat fler frågor och svar med anledning av att grundskolan har öppnat igen den 14 maj.