Det är inte en helt ny uppgift men en annan helhet, enligt mig en tyngre och fördjupad uppgift som morgondagens kommunalpolitiker möter. Jag vill påstå att det inte räcker med erfarenhet från den egna skoltiden eller erfarenhet av eget barns skolgång, det måste också finnas ett verkligt kunnande och uppdaterad kompetens från dagens utbildningsvärld. Och kanske lika viktigt, en ödmjuk inställning till komplexiteten i utbildningsfrågorna, skriver Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.
Category: Nyheter
-
Vettiga beslut gör verklig skillnad – FSL samlar exempel på utbildningssatsningar i våra finlandssvenska kommuner
Utbildning är investering som alltid lönar sig. En fungerande skola och utbildning är kommunens starkaste varumärke och avgörande för framtiden. Många väljare i vårens kommunalval vill vara säkra på att just deras kandidat tänker långsiktigt, nytt och modigt och alltid med den finlandssvenska skolan nära hjärtat.
FSL har under vårvinter lyft fram goda exempel på politiska beslut som verkligen gör skillnad. Det här har vi gjort genom våra styrelsemedlemmar, med hemorter runtom i hela Svenskfinland.
– Vi talar ofta om att satsa på skola och utbildning och nu vill vi vara konkreta och visa vad vi menar. Det handlar om prioriteringar kommunerna gör, svårare än så är det egentligen inte, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.
Anna Wahren, Borgå:
Borgå har skapat forum där man ser över inomhusluften i skolhusen. Ett gott samarbete på bildningssidan skapar förtroende och förebygger problem med fastigheterna.
Jenny Teir, Vasa:
Korsholm satsar på smågruppsundervisning och flexibla grupper. I Vasaregionen har många skolor anställt skolcoacher och välbefinnande prioriteras.
Sabina Lindholm-Järvinen i Tammerfors:
Tammerfors har satsat coronastödpengarna på extra handledning i gymnasiet, för att fånga upp de som har haft det svårt under perioderna med distansundervisning.
Marina Räfsbäck i Närpes:
Elevantalet ökar i Närpes. Staden investerar över 18 miljoner euro i skolbyggnader vid Mosebacke skolcentrum för att kunna erbjuda nya, mer ändamålsenliga lärmiljöer. Det här är en nödvändig satsning på utbildning som andas framtidstro!
Pamela Leka i Grankulla:
I Grankulla har man satsat på timfördelningen. Man har lagt till extra timmar, vilket visar att man satsar på att eleverna ska få en så god grund som möjligt.
Karsten Steiner från Åland:
I Godby Högstadieskola på Norra Åland har vi sedan länge en skolcoach. Det är en medveten satsning för att skapa lugn och trygghet, inte bara på rasterna.
Jeanette Lindroos från Pargas:
Redan 2018 klubbade Pargas stad igenom en ikt-strategi som strävar till att på 4 år höja den digitala kompetensen hos lärare och elever och gå in för 1 dator 1 elev-modellen. Tillräcklig tillgång på digitala verktyg är en förutsättning för att höja digikompetensen.
Malin Höglund-Snellman från Jakobstad:“I Jakobstad satsar man på nya, fina skolbyggnader för att eleverna och lärarna ska ha friska och ändamålsenliga utrymmen att vistas i. Hur gör man i andra kommuner med inomhusluftsproblem?”
På vår webb kan du läsa vår valbroschyr och få mer information om vårt valarbete under våren.
Har du fler goda exempel på goda utbildningspolitiska beslut från just din kommun? Dela med dig på #samhälletssuperkraft så lyfter vi in ditt bidrag här i vår artikel. Du kan också mejla mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi med ditt bidrag.
Tillsammans kan vi inspirera varandra att ställa frågor om prioriteringar till dem som kandiderar i kommunalvalet!
-
Kvällar framför datorn och hobbyn som avbokas – Är du på väg att bli utbränd?
(Det här är en bearbetning av en ursprungstext av Sari Melkko, publicerad 27.1 på OAJ:s webb.)
Allt i mitt jobb känns intressant, jag hjälper gärna mina kollegor och jag är frivilligt med i projekt eftersom de är intressanta och givande. Jag vill hjälpa barn, elever, studerande och mina anställda och kollegor.
De undantagstillstånd som coronapandemin för med sig ökar belastningen och kräver att vi lär oss nytt och använder oss av ny praxis, men jag har bestämt mig för att prestera även i de här områdena. Nu upptäcker jag, att kvällarna fylls med arbete. Jag börjar avboka egna hobbyn och inser att jag sitter framför datorn till sent på kvällen. Saker och ting börjar irritera allt mer.
Stopp.
Senast i det här skede är det skäl att stanna upp och fundera; Är du på väg att bli utbränd? När det vardagliga arbetet kör slut på krafterna är det dags att ta upp saken till diskussion med din förman och med låg tröskel ta kontakt med företagshälsovården.
Diskussion utan brådska hjälper
Var ska man då börja?
Förmannen har ett lagstadgat ansvar för att se till att arbetet inte orsakar fara för eller skada på arbetstagarens hälsa eller säkerhet.
– Det här ansvaret gäller även den psykiska belastningen, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.
Med förmannen bör man initiera en icke brådskande diskussion om hur arbetet kunde ordnas så att man kan hantera arbetsbelastningen utan att förlora orken i arbetet.
– Med förmannen ser man över arbetsuppgifterna man har och funderar över lösningar på hur arbetet kan ordnas på delvis andra eller nya sätt. Eller är det möjligt att komma överens om att arbeta deltid för en viss tid?
Trots att det kan vara ont om tid bör diskussionerna med förmannen göras utan stress, det måste finnas tillräckligt med tid för att hitta de rätta lösningarna. Man bör också komma överens om ett uppföljande samtal för att säkerställa att arbetsbelastningen är på en lämplig nivå. Då kan man komma överens om ytterligare åtgärder.
– Bara det att man tillsammans diskuterar saken och lägger korten på bordet kan ha en förmildrande effekt, säger Mattfolk.
Kom ihåg: Du är inte ensam
Det lönar sig att med låg tröskel kontakta den egna förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktige. De känner väl till de lokala förhållandena, handlingsplanerna och modellerna.
En del behöver få prata igenom situationen med någon utomstående, andra behöver mer konkreta förändringar i sin arbetsbild, de flesta en kombination av det här.
– Kom ihåg att du inte är ensam om att känna att orken inte räcker till, det är tyvärr ganska vanligt bland undervisningssektorns personal och våra förtroendevalda möter många i samma sits. En del behöver få prata igenom situationen med någon utomstående, andra behöver mer konkreta förändringar i sin arbetsbild, de flesta en kombination av det här, säger Mattfolk.
Om det är frågan om ett allvarligare hot mot arbetshälsan, så kan det också bli aktuellt med en bedömning av arbetshälsan. Då är avsikten att tillsammans med arbetstagaren, förmannen och företagshälsovården hitta verkliga förändringar i orken i arbetet. Till förhandlingen om arbetshälsan lönar det sig att förbereda sig i lugn och ro.
Läs mer på vår webb om arbetshälsa och hur företagshälsovården stöder dig.
-
Ny rehabiliteringskurs med start våren 2021 – anmäl dig nu
KIILA-rehabiliteringen är en yrkesinriktad rehabilitering med målet att bevara och förbättra arbetsförmågan. Den svenskspråkiga kursen är kostnadsfri för dig som deltagare.
Ansökan om en plats till kurser ska sändas in till Fpa senast 12.3.2021. Läs mer om hur du ansöker en bit längre ner i den här artikeln.
Rehabiliteringskursen innehåller huvudsakligen 10-13 öppenvårdsdygn i grupp,1 individuell öppenvårdsdag och 2-4 individuella besök. Rehabiliteringsprocessen är 1-1,5 år.
Så här ser tidtabellen ut för för rehabiliteringskursen som inleds våren 2021 vid Härmä Rehab:
- Öppenvårdsdygn 3.5.2021 (1 dygn)
- Grupperiod 4–6.5.2021 (3 dygn)
- Grupperiod 15–9.11.2021 (5 dygn)
- Grupperiod 25–29.4.2022 (5 dygn)
För vem?
KIILA-rehabiliteringen är en form av yrkesinriktad rehabilitering som ska bevara och förbättra arbetsförmågan hos personer i arbetslivet. Målgruppen för KIILA-rehabiliteringen är personer under 67 år som arbetar och har stadigvarande anställning eller återkommande visstidsanställningar.
KIILA-kurser riktar sig till personer med nedsatt arbetsförmåga eller vars arbetsförmåga hotar sjunka inom de närmaste åren på grund av sjukdom eller utmattningssymtom på grund av arbetsrelaterad stress.
Så här ansöker du
Besök din vårdande läkare som bedömer din situation och kan skriva ut ett så kallat B-utlåtande. Ansök sedan om KIILA-rehabilitering på Fpa-blanketten KU101r. Fyll sedan tillsammans med din chef/förman i blanketten KU200r.
Ansökan med bilagor inlämnas senast 12.3.2021 till FPA, PB 10, 00056 FPA, eller via FPA:s e-tjänst.
Om du har frågor kontakta gärna FSL:s ombudsman Jens Mattfolk, tfn: 040 551 0023, jens.mattfolk@fsl.fi eller Jessica Havulehto, sakkunnig inom rehabilitering och arbetshälsa jessica.havulehto@harmankuntokeskus.fi, tfn 050 516 0360.
-
Smittskyddslagen revideras – lärarfacket månar om utbildningspersonalens ork
Lärarfacket OAJ har gett ett utlåtande kring förslaget på ny smittskyddslag. Bland annat ansvarsfrågan om städningen borde klargöras. Hygienen är av stor betydelse vad gäller att förhindra smittspridning. I daghem, skolor och läroanstalter ska man under inga omständigheter tillåta att den viktiga renhållningen sköts av andra än av yrkespersoner, betonar OAJ:s utbildningspolitiska chef Nina Lahtinen. Man upprepar ävenkravet på att vaccinera lärarna så fort som möjligt. Läs mer på OAJ:s webb (på svenska).
-
De flesta tillfälliga coronarealterade ändringarna inom arbetslöshetsskyddet har upphört att gälla
- Självrisktiden inom utkomstskyddet för arbetslösa är från årsskiftet fem dagar, om inte självrisktiden har inletts senast 31.12.2020. För självrisktiden får arbetssökande ingen arbetslöshetsförmån.
- Arbets- och medlemsvillkoret inom det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet förlängs från tre månader tillbaka till sex månader, om inte utbetalningen av inkomstrelaterad dagpenning har inletts senast 31.12.2020. Arbetsvillkoret innebär att arbetssökande måste ha jobbat minst 26 veckor under de senaste 28 månaderna. För att få rätt till inkomstrelaterad dagpenning måste arbetssökande dessutom ha varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst sex månader när arbetslösheten inleds.
Maximitiden förbrukas som normalt igen
Maximitiden med arbetslöshetsdagpenning gäller igen som normalt efter årsskiftet. För permitterade har inte dagarna med arbetslöshetsdagpenning sedan 16.3 räknats in i maximitiden med dagpenning, det här villkoret utvidgades 1.7 till att gälla alla som har fått arbetslöshetsdagpenning.
Från årsskiftet återgick man nu till det gamla systemet, där arbetslöshetsdagpenning beroende på situationen betalas i antingen 300, 400 eller 500 dagar. Om arbetslösheten fortsätter efter att maximitiden har uppnåtts, måste de arbetssökande ansöka om arbetsmarknadsstöd från FPA.
- Förhöjningen av arbetslöshetsförmånens skyddsdel från 300 euro till 500 euro i månaden förblir i kraft till 31.3.2021. Skyddsdelen är det belopp som arbetssökande får tjäna utan att det påverkar storleken på arbetslöshetsförmånen.
- Permitterade kan få arbetslöshetsskydd till 31.12.2021, även om de studerar under permitteringen. I övrigt tillämpas de arbetskraftspolitiska villkoren från början av år 2021 igen; Permitterade ska till exempel ta emot jobb och service som arbets- och näringsbyrån erbjuder och ska också delta i uppgörandet av en sysselsättningsplan.
Läs mer om Lärarnas arbetslöshetskassa på vår webb!
-
Fackets fem tips inför terminsstarten
När du nu inleder en ny termin är det ypperligt läge att se över hur mycket samplaneringstid som finns kvar, kommer timmarna att räcka till?
{mediagallery:50;Hur mycket samplaneringstid har du kvar?}
Permitteringar räddar inte kommunens ekonomi men äventyrar våra elever och studerandes rätt till en trygg och läroplansenlig undervisning. Ställ din kommunalvalskandidat frågor om prioriteringar!
{mediagallery:48;Permitteringar räddar inte kommunens ekonomi}
Allmänna löneförhöjningar är på kommande den här våren, vi ger dig de exakta siffrorna.
{mediagallery:49;Löneförhöjningar under 2021}
Under 2021 kommer FSL och lärarfacket OAJ att lansera en kampanj för att höja lärarstatusen.vMed en högre lärarstatus kan vi åstadkomma förbättringar och hållbara lösningar på de utmaningar och problem som vi vet att ni möter varje dag
{mediagallery:47;FSL lanserar lärarstatuskampanj}
Vårens största utbildningsmässa får ett nytt format den här gången. Den digitala Hörnan den 27 januari 2021 klockan 15.00 bjuder på några timmar livesänt program med gäster från hela det finlandssvenska utbildningsfältet.
{mediagallery:51;Titta på livesändningen från Hörnan 27.1 klockan 15.00}
-
Så här kan du som rektor lätta på arbetsbördan och få loss mer tid
- Använd de möjligheter UKTA ger. Sänk undervisningsskyldigheten så mycket det går. Tillämpa UKTA del B §10 och tillämpningsanvisningen om att sänka usken med två timmar mer på grund av mycket administrativt arbete. Lösgör tid i samarbete med arbetsgivaren för att leda skolan och stöda lärarna.
- Granska kritiskt de coronarelaterade uppgifter som kommer från hälsovårdssektorn och diskutera med din förman huruvida det faktiskt är du som rektor som bör sköta dem. Vid behov flytta i så fall andra av din uppgifter till biträdande rektorn eller vicerektorn.
- Tänk på att coronastödpengar som kommunen tagit emot också kan användas för att stärka ledarskapet i skolorna; Mindre undervisning och mera tid för att leda arbetet för tjänste-, biträdande-, vice- eller förtroenderektorer.
- Värna om din egen återhämtning. Tid du har jobbat utöver din avtalsenliga arbetstid ska få tas ut som lediga dagar utan krav på att vara tillgänglig. Acceptera inte krav på att vara i beredskap under veckoslut utan ersättning.
- Var i kontakt med din chef om det kommer arbetsuppgifter utifrån och fråga om de ska utföras, vem som ska utföra dem och på viken tid och med vilken resurs.
Läs förbundsordförande Inger Damlins senaste inlägg om rektorsjobbet.
Med förstående arbetsgivare som ser det hektiska i rektorsvardagen och rensar bortmera än bara undersökningar, är jag ganska säker på att den finländska skolan lyckas bibehålla rektorers entusiasm, en drivkraft som varje skola behöver.
-
Arbetshälsoinstitutet: Anvisning för att förhindra covid-19-infektioner vid småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning
“Innehållet i denna anvisning fokuserar på förebyggande av arbetstagarnas exponering och ger instruktioner för arbetsgivarna. Även Institutet för hälsa och välfärd (THL) och undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen har utarbetat rekommendationer och listor med vanliga frågor.”
-
Utbildningsstyrelsen har preciserat anvisningarna för undervisningen vårterminen 2021
I stora drag gäller samma anvisningar för undervisningen under vårterminen 2021 som under hösten men på vissa punkter har Utbildningsstyrelsen gjort preciseringar. Den 17 december 2020 har man uppdaterat stödmaterialet om bland annat “undervisning för elever i karantän och isolering och elever som hör till en riskgrupp, beredskap inför allvarliga epidemisituationer och beaktande av elever med invandrarbakgrund.”