Category: Nyheter

Initiativet till den här koordinerade anhållan kommer från OAJ. Ordförande Olli Luukkainen konstaterar att pandemin har varit exceptionellt ansträngande för skolledare och undervisningspersonal och att det är skäligt att arbetsgivaren ersätter personalen för merarbetet och det ökade ansvar man tagit.

– Att gå in för lokala förhandlingar kring ersättningen är ett bra sätt att sätta just det lokala avhandlandet på prov, säger FSL:s förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström.

Formuleringarna i avtalet öppnar upp för att på lokalt plan förhandla och nu under rådande förhållanden finns orsak att göra det, konstaterar han. Akava Åland har redan tidigare under våren förhandlat fram ett avtal om extra ersättning för coronarelaterade arbetsuppgifter.

Coronapandemin ser olika ut i olika kommuner och därför även typen och mängden av extra arbete som uppkommit. På ett generellt plan kan vi konstatera att medlemskåren tänjt på gränserna till max och arbetsbördan och ansvaret ökat märkbart under det senaste året. Ett av många konkret exempel är arrangemangen kring studentskrivningarna där provtillfällena blivit fler och reglerna för övervakningen striktare.

– Att förhandla på lokalt innebär att lösningarna för ersättningen kan se olika ut, till exempel ett engångsarvode eller tillfälliga justeringar av de uppgiftsrelaterade lönerna, säger Wikström.

Ett viktigt argument för den här anhållan om lokala förhandlingar är det faktum att staten stött kommunerna och samkommunerna med sammanlagt 3 miljarder euro för att klara av coronakrisen. Den här summan har bevisligen haft effekt då endast 27 kommuner uppvisade negativt resultat i kassan ifjol. Året innan var siffran 223.

Läs även FOSU:s pressmeddelande här.

FSL:s rådgivare Jens Mattfolk och Jan-Mikael Wikström svarar här på sju aktuella frågor om bland annat undervisning för elever inom det särskilda stödet och närundervisning för dem som riskerar att “falla av kärran”. Hittar du inte svar på just din fråga rekommenderar vi att du vänder dig till Utbildningsstyrelsens, ministeriets eller THL:s webbsidor för de senaste direktiven och rekommendationerna. Du är också alltid välkommen att kontakta oss, till exempel via frågelådan här på vår webbsida.

– Läsåret har för många lärare och rektorer präglats av olika specialarrangemang och mer eller mindre konstant distansundervisning av någon eller några på grund av strikta regler kring förkylningar och möjliga exponeringar. Perioden med distansundervisning kan upplevas betungade för en del och FSL vill påminna om att det gäller att lägga ribban på rätt nivå och satsa på enkla, fungerande lösningar, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.

1. Vad gäller för närundervisning för elever inom det särskilda stödet?

Distansundervisning gäller inte elever som har beslut om särskilt stöd, skriver man på Utbildningsstyrelsens webbsida. Undervisningen ska för ordnas som närundervisning för den här elevgruppen, så att rätten till stöd för lärandet och skolgången uppfylls.

“Då stödtjänsterna ordnas genom närundervisning tryggas elevens rätt till grundläggande utbildning. Undervisningen för elever i närundervisning ska ordnas på ett ändamålsenligt sätt och så att eleverna är motiverade vad gäller deras skolgång. För ordnandet av närundervisning finns rekommendationer som gäller hygien och säkerhetsavstånd och genom att följa dem strävar man efter att säkerställa att undervisningen kan ordnas på ett tryggt sätt.”

Arbetsgivaren har med stöd av arbetsledningsrätten uppgiften att bestämma vilken eller vilka lärare som ger närundervisning till de elever som har rätt till det och hur man arrangerar undervisningen med beaktande av rådande anvisningar och rekommendationer. Det måste inte vara den egna läraren som ger närundervisningen.

2. Kan man erbjuda närundervisning till dem som riskerar marginalisering och dropout?

Elever som man bedömer att riskerar att “falla av” utbildningsstigen kan delta i närundervisning under den tid då exceptionella undervisningsarrangemang råder. Utbildningsanordnaren ska från individ till individ överväga vem som behöver närundervisning och -handledning bland till exempel de elever som får intensifierat stöd, som deltar i flexibel grundläggande utbildning eller som man ser har ett behov av barnskydd.

Mer information hittar man på Utbildninsstyrelsens webbsida där man samlar vanliga frågor och svar. 

3. Kan lärare som distansundervisar åläggas att komma till skolan?

Så här lyder Institutet för hälsa och välfärd, THL:s rekommendation: “Det rekommenderas att arbetsgivare ordnar distansarbete i alla arbetsuppgifter där det också tillfälligt är möjligt. Ifall distansarbete inte är möjligt rekommenderas att arbetsgivaren instruerar att använda munskydd i alla arbetsutrymmen, även om det är möjligt att hålla avstånd.”

FSL utgår från att arbetsgivare inom utbildningssektorn också följer dessa uppmaningar och rekommendationer. Utbildningsstyrelsen har redan tidigare rekommenderat att till exempel personalmöten sköts på distans. 

4. Är man som lärare skyldig att arbeta under lov eller andra avbrott?

Lärare har ingen arbetsskyldighet i samband med avbrott som till exempel sportlov eller påsklov. Om till exempel en övergång från när- till distansundervisning aktualiseras under ett av skolans lov har lärarna ingen skyldighet att arbeta på lovet. Om lärare åläggs arbete under lovet ska man komma överens om hur arbetet ersätts.

5. Vad gäller när det kommer till ersättning för merarbete?

Distansundervisning ökar markant mängden arbete för en lärare och i sådana här situationer bör läraren ersättas för det merarbete som görs. FSL uppmanar lärare att vara i kontakt med sin förtroendeman om saken och sedan avtala om ersättning med arbetsgivaren.

6. Vad säger arbetarskyddslagen om en exponering för virussmitta på jobbet?

Enligt arbetarskyddslagen ansvarar arbetsgivaren också för att skydda personalen från biologiska faror, vilket coronaviruset är. På alla arbetsplatser måste det därför finnas en förteckning över anställda (bland annat namn, yrke och om möjligt hur och när exponeringen skedde), som har exponerats för coronaviruset.

Förteckningen är viktig för att man ska kunna slå fast att exponeringen uttryckligen har skett i arbetet, det här eftersom vi inte känner till alla följder av viruset och smittan kan orsaka en yrkesskada i framtiden.

7. Distansundervisningen och de tvära kasten ökar arbetsbelastningen, när är det läge att vända sig till företagshälsovården?

Arbetsgivaren är skyldig att sköta om sina arbetstagares arbetshälsa och säkerhet. Upplever du att arbetsbelastningen nu hotar din hälsa är det tid att kontakta företagshälsovården. De kan göra en hälsokontroll för att uppskatta din förmåga att sköta dina arbetsuppgifter och vid behov vidta åtgärder. En tidig insats kan vara avgörande för att problemet med exempelvis överbelastning inte eskalerar, ta kontakt med din förman och berätta om hur du mår.