Med undersökningen vill vi bland annat undersöka vilka faktorer som avgör val av läromedel och vilka brister det finns i läromedlen. Enkäten behandlar också tillgången på behöriga lärare inför skolstarten 2022.
Undersökningen har skickats till gymnasielärare och rektorer per mejl. Om du inte har fått undersökningen men vill besvara den kan du kontakta jens.mattfolk@fsl.fi. Sista möjliga dagen att besvara enkäten är fredagen den 18 februari 2022.
{mediagallery:58;30 procent av lärarna får utstå osakligt bemötande och illabehandling}
Jag beundrar er lärare och rektorer som jobbar i det här. Ni som fortsättningsvis får luddiga instruktioner och som trots pressen utifrån håller huvudet kallt. Ni som varje dag går in på arbetsplatsen med vetskap om att det trots skyddsåtgärder finns en risk att exponeras och i värsta fall bli smittad. Ni som ser till att vi kan hålla skolorna öppna. Samhällets uppskattning för yrkeskåren måste översättas i en konkurrenskraftig lön och förbättringar i arbetsbilden – och det är bråttom, skriver ordförande Inger Damlin i Läraren.
Fakta: OAJ:s fullmäktigeval
|
Tidningen Läraren har intervjuat samtliga kandidater. På Lärarens webbplats och i papperstidningen kan du läsa vad kandidaterna tänker om FSL:s roll inom OAJ och vilken fråga de vill driva i första hand.
2 Anna Wahren
Lektor i gymnastik vid Lyceiparkens skola i Borgå.
Styrelseledamot i FSL.Vice ordförande i Borgå Lärarförening samt i OAJ:s lokalförening i Borgå. Förtroendeman.
3 Sebastian Lindqvist
Lektor i finska och biträdande rektor vid Strömborgska skolan i Borgå
Fullmäktigeledamot i OAJ och medlem i OAJ:s inkomst- och lönepolitiska kommitté. Besitter FSL:s styrelseplats i OAJ.
4 Petra Örn
Klasslärare vid Sirkkala skola i Åbo.
Ordförande för Åbo lärarförening. Styrelsemedlem i OAJ:s lokalförening och regionförening. Fullmäktigeledamot i FSL och OAJ.
5 Annika Norrgård
Klasslärare vid Malms skola i Pargas.
Fullmäktigeledamot i OAJ. Mångårig huvudförtroendeman i Pargas. Har varit styrelseledamot i FSL.
6 Lasse Koskinen
Klasslärare vid Svenska samskolan i Tammerfors.
Suppleant i FSL:s fullmäktige
7 Sabina Lindholm-Järvinen
Lektor i religion, psykologi, filosofi, och elevhandledning på Svenska samskolan i Tammerfors.
Styrelsemedlem i FSL och viceförtroendeman.
8 Sara Kemetter
Klass- och musiklärare vid Ytternäs skola i Mariehamn.
Huvudförtroendeman. Styrelsemedlem i Ålands lärarförening.
9 Kimmo Mattsson
Specialyrkeslärare vid Ålands yrkesgymnasium
Ordförande för Akava-Åland, huvudförtroendeman. Fullmäktigeledamot i FSL och OAJ.
10 Martin Ahlskog
Rektor för Sursik skola i Pedersöre.
Fullmäktigeledamot i OAJ. Medlem i OAJ:s utbildningspolitiska kommitté.
11 Nancy Bäck
Lektor i historia och samhällslära vid Karleby svenska gymnasium.
Fullmäktigeledamot i FSL. Har varit ordförande för Karleby svenska lärarförening.
12 Ann-Britt Romar
Klasslärare, men jobbar nu på heltid som huvudförtroendeman i Kyrkslätt.
Vice ordförande i FSL:s fullmäktige. Mångårig styrelsemedlem i Kyrkslätts lärarförening och OAJ:s lokalförening i Kyrkslätt.
13 Alexander Smeds
Lektor i finska vid Lovisavikens skola.
Ordförande i OAJ:s lokalförening i Lovisa samt för Lovisanejdens lärarförening. Förtroendeman.
14 Pamela Leka
Speciallärare vid Granhultsskolan i Grankulla.
FSL:s vice ordförande. Har varit ordförande för Esbo-Grankulla lärarförening, förtroendeman och styrelsemedlem i OAJ-PKS Ysi-grupp.
15 Jeanette Lindroos
Vice rektor, ämneslärare i matematik, fysik och kemi vid Kyrkbackens skola i Nagu.
Styrelsemedlem i FSL, ordförande för OAJ:s lokalförening i Pargas, styrelsemedlem i OAJ:s regionförening i Egentliga Finland.
Valförbund
Följande kandidater har ingått valförbund:
Sara Kemetter och Kimmo Mattson.
Annika Norrgård och Petra Örn.
Sebastian Lindqvist och Anna Wahren.
Sabina Lindholm-Järvinen och Lasse Koskinen.
Distansundervisning är ett nödvändigt ont, men omställningen går lättare för varje gång eftersom både lärare och elever har mer rutin. Det säger skolledare och lärare på Åland efter beslutet att inleda vårterminens första två veckor med distansundervisning för högstadier och gymnasier.
(Den här artikeln baserar sig på de två nyhetsartiklar, på finska, som OAJ publicerade 19.1.2022: Etä- ja lähiopetuksen samanaikainen järjestäminen sekä lähiopetuksen suoratoisto & Poissaolot koronaan altistumisen tai oireiden vuoksi)
Enligt FSL kan en lärare inte sköta när- och distansundervisning samtidigt eftersom det innebär en oskäligt stor arbetsbörda, inte minst i planeringsskedet eftersom undervisning i klass och på distans ser olika ut och kräver olika typer av förberedelser. Denna åsikt stöds också av kulturutskottets och undervisningsministeriets ställningstaganden. Risken finns att ingendera av undervisningen då möter de krav som finns i de gällande styrdokumenten.
Med hänvisning till arbetsledningsrätten kan trots allt arbetsgivaren besluta att en elev ges möjlighet att följa med undervisningen i klassen genom strömmad undervisning. Strömmad undervisning är inte undervisning utan endast en möjlighet att följa med undervisningen på distans.
Om en elev är sjukanmäld gäller tidigare förfaranden, det vill säga eleven deltar inte i undervisningen. När eleven är tillbaka har hen enligt lagen rätt till exempelvis stödundervisning om det skulle behövas för att täppa till kunskapsluckor. På andra stadiet bedömer man från fall till fall.
Om en elev stannar hemma i så kallad frivillig karantän har utbildningsanordnaren ingen skyldighet att erbjuda distansundervisning eller någon typ av strömmad undervisning. Grundprincipen är att de elever som är i skolan ska ha rätt till läroplansenlig undervisning och lagstadgad stödundervisning av till exempel en speciallärare.
När det kommer till distansundervisning för en elev i grundskolan krävs ett beslut om detta av utbildningsanordnaren utgående från lagen om grundläggande utbildning. Den här typen av beslut är inte ändamålsenliga för kortare perioder av frånvaro utan förutsätter ett vägande skäl, till exempel ett hälsoskäl som konstaterats av en läkare.
Om en elev har ett beslut om särskilda undervisningsarrangemang bör det i beslutet framgå hur distansundervisningen ska ordnas. Samtidigt är det också skäl att komma överens om hur många timmar läraren har till förfogande för att sköta den undervisningen och om ersättningen för detta arbete.
Om en lärare upplever att undervisningsarrangemangen nu föder sådana situationer i skolan där elevernas trygghet inte går att garantera, till exempel på grund av att det är för få lärare på plats, ska hen omedelbart ta kontakt med rektorn. Rektorn har i sin tur ansvar för att meddela sin förman om tryggheten inte går att garantera med de resurser som för tillfället finns till förfogande.
Arbetsgivaren är skyldig att sköta om sina arbetstagares arbetshälsa och säkerhet, detta gäller även under en pandemi. Arbetsgivaren har en skyldighet att med de medel som står tillhands minska på de faktorer som orsakar en risk för de anställdas arbetshälsa.
Din förtroendeman är expert på lokala avtalsfrågor och kan hjälpa dig att tolka direktiv och diskutera till exempel ersättning och andra rättigheter du som arbetstagare har.
FSL förutsätter att lärare ersätts för det merarbete som kan uppstå i samband med de exceptionella undervisningsarrangemang som coronapandemin orsakar.
Om du som anställd har coronasymptom har du rätt till sjukdagpenning i vanlig ordning. FSL rekommenderar att medlemmar som misstänker att de blivit smittade på arbetsplatsen gör ett officiellt laboratorietest så fort som möjligt. Ett officiellt testresultat behövs för att konstatera en eventuell yrkesskada. Får du ett positivt resultat i ett hemmatest lönar det sig alltså att också söka dig till ett officiellt coronatest.
Om du som anställd har exponerats av coronaviruset och är i karantän, frivillig eller officiell, är utgångsläget att du kan komma överens om arbetsuppgifter som ska göras, förutsatt att arbetsgivaren betalar ut lön och du som arbetstagare är frisk. Arbetsgivaren måste då förse dig med arbetsredskap för arbete på distans.
Om distansjobb inte är möjligt men arbetsgivaren inte önskar att arbetstagaren jobbar på arbetsplatsen, kan man komma överens om tjänstledigt med lön och med låg tröskel sjukledigt om symptom uppstår.
En del arbetsgivare har rekommenderat personalen till frivillig karantän. Eftersom det här innebär obetald frånvaro kan arbetsgivaren inte kräva det av arbetstagarna.
Arbetsgivaren bör ge tydliga anvisningar om hur lärarna ska förfara om de uppvisar symptom, får ett positivt resultat på hemtest eller har exponerats för coronaviruset.
“Mycket var praktisk information som egentligen inte har kommit upp under ens studieår.”“Tröskeln för att fara på en arbetsintervju är inte lika stor mera.”“Speciellt föreläsningarna om praktiska saker i lärarjobbet var nyttigt och att få träffa “riktiga rektorer från fältet”.”
How to get a lärarjobb – Vasa 24.1.2022 kl. 12.15
Läs mera information till lärarstuderande inom FSL, bland annat hur du ska tänka kring val av biämne och vilka bitar av lönekvittot det lönar sig att hålla lite extra koll på!
Ansvaret för bland annat elevvårdstjänsterna flyttas från kommunerna till de nya välfärdsområdena och det här behöver vi diskutera. Det handlar om allt från hur resurserna ska fördelas till hur det övergripande samarbetet ska se ut i framtiden.
Anders Adlercreutz, ordförande för Hem och skola i Finland och riksdagsledamot (Sfp), konstaterar att till exempel elevvårdsfrågan inte diskuterats särskilt mycket inför det här valet, utan att läkarstationernas och hälsovårdscentralernas öde fått mest fokus.
– Vi ska hoppas att det här inte reflekteras i välfärdsområdenas prioriteringar sen efteråt, säger han.
– Det finns många lärare och rektorer som vittnar om situationer där stödfunktionerna brister och därför är det jätteviktigt att vi diskuterar de här frågorna. Vi har alla tiders chans att bygga nya modeller och fungerande system nu och här behöver man lyssna in skolfolket, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.
I och med reformen social- och hälsovården riktas en stor andel av skatteintäkterna till välfärdsområdena. En tittare på livesändningen ställde en fråga specifikt till Adlercreutz:
Hur orolig är du över att kommunernas resurser ska naggas i kanterna i och med reformen?
– Jag är orolig för det. Den ekonomiska biten är inte helt okomplicerad. Som kommunal beslutsfttare vet man att när det blir ekonomiska kärva tider måste man spara in någonstans och när det som nu finns kvar i kommunerna efter det här är snöskottning, stadsplanering och skolan, är det där man kommer att skruva åt.
Damlin säger att man inom FSL är mån om att resurserna för det förebyggande arbetet, till exempel gällande mobbning och droger, räcker till också i framtiden och att kommunerna tar ett ansvar.
Adlercreutz håller med men konstaterar att det finns risker med att det förebyggande arbetet och social- och hälsovården läggs i “olika korgar” i och med reformen.
Som förbund kommer FSL att vara tydligare än någonsin kring vikten av trygghet på arbetsplatsen. Vi kommer att ständigt påminna om att gällande arbetarskyddslagstiftning också är i kraft under pandemier. Undervisningspersonalens hälsa och välmående kan absolut inte förbises, skriver förbundsordförande Inger Damlin.
I en del kommuner, bland annat i huvudstadsregionen, har den kommunala myndigheten beslutat att upphöra eller minska på smittspårningen och frångå förfarandet med att försätta insjuknade eller exponerade av coronaviruset i karantän. Orsaken är att smittspårningen är överbelastad och resurserna inte räcker till. Medborgarna förutsätts ett ansvarsfullt förfarande och själva besluta om en frivillig karantän.
Arbetsgivaren bör ge tydliga anvisningar om hur lärarna ska förfara om de uppvisar symptom, får ett positivt resultat på hemtest eller har exponerats för coronaviruset.
Eftersom en förutsättning för att kunna få FPA:s dagpenning är att ett beslut om karantän fattats av en läkare för smittsamma sjukdomar, bör man nu få anvisningar av arbetsgivarna hur det blir med lönen för lärare som frivilligt är i karantän. FSL:s förtroendemän har uppmanats förhandla med arbetsgivarna om det här för att sedan kunna informera medlemmarna.
Arbetsgivaren bör ge tydliga anvisningar om hur lärarna ska förfara om de uppvisar symptom, får ett positivt resultat på hemtest eller har exponerats för coronaviruset. Ska lärare anhålla om sjukledighet eller avlönad tjänstledighet? Arbetsgivaren bör också informera cheferna om förfarandet.
Givetvis kan man komma överens om att en lärare som är arbetsförmögen men i karantän, i frivillig eller officiell sådan, kan sköta till exempel distansundervisning för elever försatta i karantän. Det är även möjligt att komma överens om andra arbetsuppgifter som läraren kan sköta på distans. I dessa fall betalas lön i normal ordning och man är inte tjänstledig.
Det kan finnas skäl att tillfälligt ge cheferna möjlighet att bevilja sjukledighet för en längre tid utan att ett läkarintyg krävs, än det som nu är praxis i kommunen eller på arbetsplatsen.
Det är också skäl att se över förfaranden gällande sjukledighet. Enligt avtalet kan “arbetsoförmågan påvisas också på något annat tillförlitligt sätt i fråga om arbetsoförmåga som varar högst fem dagar eller, enligt beslut av den behöriga myndigheten, också i fråga om arbetsoförmåga som varar längre än fem dagar, såvida inte den som beviljar sjukledigheten av särskilda skäl anser att det i dessa fall behövs ett läkarintyg”. Det kan finnas skäl att tillfälligt ge cheferna möjlighet att bevilja sjukledighet för en längre tid utan att ett läkarintyg krävs, än det som nu är praxis i kommunen eller på arbetsplatsen.
I sitt betänkande har riksdagens kulturutskott (16/2020) konstaterat att man i arrangemang med turvis när- och distansundervisning (hybridundervisning) bör se till att arrangemangen inte leder till att en lärare gör den dubbla mängden arbete för att ge samma undervisning.
FSL ser, framför allt ur ett jämlikhetsperspektiv, ett behov av nya preciseringar av Utbildningsstyrelsen kring hur utbildningsanordnarna ska tolka till exempel rätten till distansundervisning.
Elever som har ett beslut om karantän har rätt till undervisning under den tid karantänen varar. Utbildningsstyrelsen ger anvisningar om hur denna undervisning kunde skötas.
FSL ser, framför allt ur ett jämlikhetsperspektiv, ett behov av nya preciseringar av Utbildningsstyrelsen kring hur utbildningsanordnarna ska tolka till exempel rätten till distansundervisning. Vilken rätt till undervisning har en elev i frivillig karantän? Hur säkerställer vi att elever behandlas lika över hela landet oavsett om testning och karantänstillämpning varierar lokalt?
Med fördel ordnar man undervisningen så att lärare som är i karantän sköter undervisningen av eleverna i karantän. Om en lärare förväntas undervisa elever på distans, samtidigt som hen undervisar sin egen klass ska förtroendemannen förhandla om ersättning för det här arbete. På Åland och i Uleåborg samt i Lempäälä har man avtalat om en ersättning på 30% för varje lektion som läraren samtidigt undervisar både elever i klassrummet och på distans.
Med undervisning avses inte strömmad undervisning. Vid strömning av undervisning sker inte någon interaktion med eleverna som deltar via videouppkopplingen utan eleverna följer endast med undervisningen.
FSL rekommenderar att medlemmar som misstänker att de blivit smittade på arbetsplatsen gör ett officiellt laboratorietest så fort som möjligt, först och främst via företagshälsovården. Ett officiellt testresultat behövs för att konstatera en eventuell yrkesskada. Får du ett positivt resultat i ett hemmatest lönar det sig alltså att också söka dig till ett officiellt coronatest.
Läs också: Hemtest, munskydd och hybridundervisning – Vad är skolans ansvar?