I maj 2023 genomförde FSL en enkätundersökning bland yrkesverksamma medlemmar i grundskolan och på gymnasiet. Sammanlagt 376 lärare deltog i undersökningen om samplaneringstiden, vilket ger en svarsprocent på ungefär 10. En stor majoritet av de som svarat på enkäten jobbar inom den kommunala grundskolan.
Samplanering är lärararbete som sker utanför de egentliga undervisningstimmarna, till exempel utvecklingsarbete och samarbete med vårdnadshavarna. Det är rektorns uppgift att leda, följa upp och ansvara för samplaneringen i skolan.
Läs mer om samplaneringen i vår kampanj Nu får det räcka!
För samplaneringen finns ett avtalat antal timmar som inte kan överskridas:
- Lärare i kommunala grundskolor – högst 120 timmar per läsår
- Lärare i kommunala gymnasier – högst 101 timmar per läsår
- Lärare i kommunala skolor på Åland – 114 timmar per läsår
- Lärare i en privatskola – 45–100 timmar per läsår
- Lärare i övningsskolorna – 69–107 timmar per läsår
Timlärare i bisyssla har inte skyldighet att samplanera.
Enligt lärarnas avtal ska samplaneringen planeras i början av läsåret, 66 procent av lärarna i undersökningen uppger att de gör det.
– Eftersom vi vet att samplaneringstiden tenderar att ta slut innan läsåret är slut, är det a och o att den planeras för att överhuvudtaget ha en rimlig chans att hålla sig inom det avtalade antalet timmar. Att en av tre lärare inte har en plan ger inte goda förutsättningar för att lyckas, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.
Lärarmöten slukar (för) mycket tid
Det är mer regel än undantag att samplaneringstiden överskrids. För endast 21 procent av lärarna räckte samplaneringstiden till förra läsåret.
– Det blir mer och mer möten för varje år som går. Det har blivit jobbigare i skolvärlden, fler problem inte bara i själva undervisningen men också med föräldrar och underlaget har också blivit mer utmanande, säger Svante Karlsson till tidningen Läraren.
I undersökningen fick lärarna uppskatta hur många timmar det rör sig om. För många handlar det om 50–100 timmar. Så här kommenterar några av lärarna:
“Den överskrids så mycket att jag inte har haft tid/ork att dokumenterat den.”
“Tiden för samplanering tar vanligen slut 1/3 in på läsåret.”
FSL har frågat vilka arbetsuppgifter som tar upp mest av samplaneringstiden. Högst upp på listan landar lärarmöten.
Det är vanligt med lärarmöten på 1–2 timmar per vecka. På ett helt läsår innebär det i bästa fall en tredjedel av hela samplaneringstiden, i värsta fall två tredjedelar.
– Här behöver man se över rutinerna och sätta tidsåtgången i proportion till den övriga samplaneringstiden. När måste man samla hela kollegiet och kan mötena kortas av. Hur kan man utnyttja tiden på ett bättre sätt, säger Mattfolk.
Nästan hälften av lärarna lägger dessutom mer än 30 timmar samplaneringstid på andra möten, till exempel inom olika team och samarbetsgrupper.
– För att samplaneringstiden inte ska överskridas måste den obundna tiden vara rejält tilltagen. Skolvardagen är full av oförutsägbara arbetsuppgifter och därför borde man också ha en buffert i planeringen. Dessutom är det många arbetsuppgifter som ska utföras inom ramen för samplanering, konstaterar Mattfolk.
En bra koll på tidsåtgången ger underlag för diskussion och justeringar
Även om avtalet inte kräver att man följer upp samplaneringstiden vill FSL betona att det är viktigt att hålla koll på hur mycket tid för samplanering som går åt. Med en uppföljning är det lättare att göra justeringar i planeringen under läsårets gång. Med en bra helhetsbild av lärarkollegiets samplanering kan man också föra konstruktiva diskussioner tillsammans.
|
Följ upp samplaneringen i vår app
I FSL:s gratis mobilapp Lärarrummet finns ett enkelt kalenderverktyg där lärare kan föra in sin samplaneringstid, till exempel regelbundna möten och enskilda händelser. Med hjälp av en “termometer” blir det tydligt hur mycket av tiden som har använts. På webben finns också en excel-tabell som också kan användas för att följa upp samplaneringstiden.
|
Av lärarna är det 32 procent som följer upp användningen av samplaneringstiden.
– Vi behöver uppmuntra fler att få koll på hur tiden används, åtminstone den grupp lärare som anser att de jobbar för mycket. Har man svart på vitt hur mycket timmar som gått åt till samplaneringen finns det något konkret att utgå från när man under läsårets gång diskuterar arbetsuppgifterna med rektorn. Men det kan också vara viktigt för den enskilda lärarens arbetsbelastning, säger Mattfolk.
Han konstaterar att det är lättare sagt än gjort att prioritera bland uppgifterna. Många som svarat på undersökningen beskriver en frustration:
“Svårt att plocka bort något då det drabbar eleverna.”
I diskussioner med rektorn hamnar man ofta i en återvändsgränd.
“Möjlighet till diskussion finns men det resulterar inte i speciellt mycket, vi har inbokade gemensamma möten varje vecka ändå.”
“Inte så lätt för en chef att fixa det – jobbet måste ju skötas!”
Prata mera!
I FSL:s undersökning säger bara hälften av lärarna att samplaneringstidens användning diskuteras inför det nya läsåret.
– Med tanke på hur få som i den här undersökningen håller sig inom den avtalade samplaneringstiden behövs mer diskussion, till exempel om prioriteringar och vad som de facto kunde lämnas bort. Också hur man ska gå till väga när tiden inte räcker till.
Mattfolk uppmanar alla lärare att ta mer kontroll över tiden genom att utveckla arbetssätt som kan spara tid.
– Kalkylera med till exempel tidsåtgången för lärandesamtal. Sätt en tidsram och var tydlig med den när du går in i ett möte. Det är okej att säga att “nu siktar vi på att bli färdiga på 20 minuter”, säger Mattfolk.
|
Årsklocka för samplaneringen
Augusti (före läsåret om möjligt)
- Kollegial diskussion om diverse teman under läsåret, team, projekt med mera som påverkar samplaneringstiden.
- Skillnader mellan speciallärare, klasslärare, ämneslärare, timlärare i huvudsyssla.
- Genomgång av andelen bunden samplanering som arbetsgivaren binder till exempelvis gemensamma lärarmöten och andra schemalagda tider för diverse team/grupper.
- Alla lärare bör kunna identifiera mängden bunden och obunden samplanering.
- På basen av den kollegiala diskussionen gör man eventuella slutgiltiga förändringar.
Augusti – planeringen
- Inom augusti ska alla lärare på arbetsplatsen veta hur samplaneringstiden används och ha budgeterat antal timmar för olika arbetsmoment inom ramen för samplanering.
September-december
- Arbete och frivillig uppföljning på eget vis
December
- En lägescheck på kollegial nivå
- Lärare som följt upp samplaneringen och tidigt på våren är på väg över gränsen bör diskutera med sin förman
Januari-april
- Arbete och frivillig uppföljning på eget vis
Maj
- Diskussion på kollegial nivå om hur året utfallit som helhet.
- Diskussion om behov av eventuella justeringar inför nästa läsår.
|
Gråzoner
Avtalet definierar relativt tydligt vad som hör till samplaneringstiden och inte men det finns gråzoner som bör benas ut. Som klassföreståndare till exempel utför man arbetsuppgifter som i vissa fall går under samplaneringen och i vissa fall räknas till klassföreståndarskapet, kontakten till vårdnadshavarna hör hit.
– Här behövs en tydlighet. En klassföreståndare är ofta i kontakt med hemmen och för att hantera den tidsåtgången måste det klargöras vilken typ av kontakt som är samplanering och vilken inte. En tidsbegränsning för hela klassföreståndarskapet skulle behövas, annars är risken att det man inte hinner med inom ramen för samplaneringen skuffas över till det här arbetsområdet, säger Mattfolk.
Jobbar du gratis?
I bloggen “Mellan raderna i avtalen” skriver Jens Mattfolk mer om samplaneringstiden.
“FSL har länge stött och uppmuntrat lärarna att hålla sig till den avtalade samplaneringstiden. Vi har informerat rektorerna. Men utvecklingen fortsätter i en riktning där fler överskrider samplaneringstiden. Säkerligen går det att göra kopplingar till samhällsutvecklingen och skolans roll i den.”
Läs också tidningen Lärarens ledare skriver av chefredaktör Mattias Fagerholm: “Att från arbetsgivarhåll rycka på axlarna då samplaneringstiden är förbrukad och låta lärarkåren jobba på oavlönat är direkt arrogant. “
