Category: Kampen om klubban

{mediagallery:36;Valdebatten 28.5 } 

Torsdagen den 28 maj deltog ordförandekandidaterna Jeanette Lindroos, Pamela Leka, Jens Mattfolk och Inger Damlin i en digital valdebatt. Pamela Granskog från Utbildningsstyrelsen modererade debatten. I början av debatten presenterar FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström deltagarna. 

Den 3 juni 2020 utser FSL:s fullmäktige en ny förbundsordförande.

#fslordförandeval

Som förbundsordförande för FSL ska man både leda förbundet och vara förman för kanslipersonalen. Ordförandekandidaterna konstaterar att det ofta krävs olika ledarstilar beroende på situationen men i veckans utmaning måste de välja en eller två stilar de känner sig mest hemma i. Kandidaterna beskriver också sina styrkor och svagheter som ledare.

Här kan du läsa mera om ledarstilarna som kandidaterna har valt mellan. 

 

Jeanette Lindroos

⇒ Empatisk och drivande ledare

Ordföranderollen kräver att man ser och förstår människor. Personliga kontakter är viktiga. Dalai Lamas ord  “Varje människa jag möter har något att lära mig” vägleder mig. Jag är en positiv och empatisk person. Det gör mig till en god lyssnare och hjälpsam person. En svaghet är att jag ofta prioriterar andras behov före mina egna. Styrkor jag har är organiseringsförmåga, problemlösning “outside the box” och viljan att stötta upp och föra andras talan, alltså egenskaper som behövs på ordförandeposten. 

FSL:s ordförande ska inspirera och arbeta uthålligt. Idrottsvärlden har gjort mig uthållig att arbeta med långsiktiga mål och coacha andra till framgång, men även stötta adepter vid motgångar. I förtroendemanna arbetet har mina goda egenskaper som flexibilitet, tålamod och samarbetsförmåga varit till nytta, vilka också behövs i ordförande arbetet. 

“Jag har visioner om hur FSL kan utvecklas och jag kan motivera andra i utvecklingsarbetet.”

Jag siktar på att alltid göra mitt bästa och att ständigt utveckla mig. Jag har visioner om hur FSL kan utvecklas och jag kan motivera andra i utvecklingsarbetet. Vi behöver ett starkt svenskspråkigt attraktivt fackförbund i framtiden och det kräver en ordförande med god skärpa, självkännedom, självförtroende, social kompetens och empatisk förmåga. Dessa krav uppfyller jag. 

 

Pamela Leka

⇒ Demokratisk och drivande ledare

Frågan om vilken ledartyp man är känns svår eftersom det beror på gruppen man ska leda. Olika grupper, omständigheter och situationer kräver olika ledartyper. Som lärare i klassen är det viktigt att vara en typ av ledare medan det kanske i en organisation eller ett förbund krävs en annan typ.

“Jag är bra på att göra snabba beslut och det jag lovat fixa så har jag ofta gjort redan innan deadline.”

Jag är nog en drivande ledare. Jag sätter upp höga mål för mig själv men också dem jag leder. Jag är bra på att göra snabba beslut och det jag lovat fixa så har jag ofta gjort redan innan deadline. Tempot är högt och jag har många bollar i luften. Av de anställda kräver jag också att det som skall göras blir gjort. Ibland kanske jag kan vara lite snabb i vändningarna vilket betyder att om instruktionerna inte är klara från början utan ändrar på vägen så blir jag tvungen att omarbeta vissa delar av jobbet.

Förutom att jag är en drivande kraft så har jag också många drag av den demokratiska ledaren. Jag inser att jag inte kan allt själv och det är viktigt att diskutera problem och utmaningar från flera håll. Jag litar på de anställdas expertiskunskap och jag tycker det är viktigt att lyssna. När jag lyssnat in de anställda är jag beredd att ta beslut och jobba utgående från de beslut jag tagit.

 

Inger Damlin

⇒ Coachande och drivande ledare

Jag är en tydlig kommunikativ ledare med ett stort hjärta.

Ledarskap är inget statiskt begrepp har jag fått lära mig under de senaste 7 åren då jag lett skola och varit del av ledning i olika fackliga positioner. Att leda kräver mod, transparens, ett brett nätverk och en skarp analys av utbildningsvärlden. Det är styrkor jag som ledare besitter.

Ledaren är den som lyssnar till medarbetare samt fältet och leder enligt den vision som organisationen format. Som ledare vill jag garantera en ständig förnyelse som motsvarar nutidens behov.

Att leda personal är för mig att skapa förutsättningar för att varje arbetstagare ska kunna utvecklas till sin fulla potential. Jag har ett stort intresse för människor och ett tryggt ledarskap, vilket gör att jag lyckats bra som förman.

“Mitt mål är alltid att alla ska veta vad man kan påverka när.”

Ledarskap på organisationsnivå är att säkerställa processer så att alla känner sig hörda. Väl beredda ärenden kräver att ledaren skiftar fokus, byter perspektiv från litet till brett. Mitt mål är alltid att alla ska veta vad man kan påverka när. Det skapar ett starkt förtroende för mig som ledare.

Jag får ofta höra att jag har ”rätt attityd” i ledarskapet. Med en glimt i ögat och ett positivt tänk skapas gemenskap där trivsel frodas.

Som ledare möter man ibland  situationer där du märker att ditt sätt att leda inte fungerar. Då har jag mod att ta ett steg tillbaka och analysera situationen. Det finns en lösning på allting, trots att man inte alltid genast ser den.

 

 

Jens Mattfolk

⇒ Empatisk och demokratisk ledare

Mina erfarenheter av ledarskap består av olika delar från yrkeslivet och idrotten. Jag har varit vicerektor och platschef, suttit i ledningsgrupp, varit lagkapten och fotbollstränare på elitnivå. Många ledaregenskaper är gemensamma oavsett var och i vilken situation man är ledare.

Jag anser att jag har förmåga att fatta välgrundade beslut utgående från den information som finns, jag är bra på att lyssna, skapa en vi anda, är empatisk, vågar stå upp för min åsikt och mina anställda. Jag kan även ändra mig om jag anser att det är rätt beslut eller medge om jag har fel, något som jag också anser att är viktiga ledaregenskaper.

Jag kunde bli bättre på att ge order och vara mera visionär. Men som ledare är man säkert aldrig färdig utan man utvecklas på vägen. Jag trivs inte särskilt bra med konflikter varför jag alltid strävar efter att lösa dem om det går, men det betyder inte att jag räds att vara av en annan åsikt än min motpart.

“Vi är en stor organisation och alla kommer inte att tycka lika hela tiden, och ska inte göra det heller.”

Jag vet att jag har många bra ledaregenskaper för att leda FSL. Vi är en stor organisation och alla kommer inte att tycka lika hela tiden, och ska inte göra det heller. Därför är det viktigt att kunna lyssna till fältet, olika organ, kansliet och därefter staka ut vägen framåt.

 

Sex olika typer av ledarroller

 

Listan är inspirerad av den här modellen.

Den drivande ledaren

Den drivande ledaren sätter en hög standard och med höga mål, både för sig själv och sina anställda. Ledarskapsstilen leder till snabba resultat men kan göra att tempot blir för högt.

 

Den empatiska ledaren

En empatisk ledare ser till människorna på arbetsplatsen och vill skapa starka relationer mellan ledaren och medarbetarna. Ett allt för stort fokus på människorna i längden riskerar dock att leda till lägre produktivitet för teamet.

 

Den demokratiske ledaren

Den demokratiske ledaren eftersträvar konsensus. Alla ska vara med och tycka till och komma överens. Den här stilen passar för team där de enskilda medarbetarna sitter på expertkunskaper och där det är viktigt att alla förstår och ställer sig bakom organisationens mål. Den demokratiska stilen fungerar sämre när det krisar och när snabba beslut måste fattas.

 

Den coachande ledaren

En ledare som har en coachande stil fokuserar på att utveckla medarbetarna och arbetar med att identifiera och utveckla varje persons styrkor och svagheter. Den coachande stilen funkar bra på en motiverad och talangfull person medan det kan vara slöseri med resurser om medarbetaren saknar driv eller intresse.

 

Den befallande ledaren

Den befallande ledaren kräver lydnad och är effektiv i situationer där tydligt ledarskap krävs, exempelvis i en krissituation. Den här ledartypen fungerar väl på ”besvärliga” medarbetare men skapar sällan god stämning på arbetsplatsen.

 

Den visionäre ledaren

Den visionäre ledaren mobiliserar sina anställda och målar upp ett gemensamt mål som teamet ska nå. Med denna ledarskapsstil ligger fokus på slutmålet snarare än vägen dit. Den här ledarstilen ger fria tyglar men passar sämre för de medarbetare som behöver tydliga riktlinjer.

 

Inger Damlin

 

Inger valde att passa på frågan om usk eller årsarbetstid:

“För mig finns det två vägar. Antingen utveckla usk-systemet eller få till stånd ett nytt årsarbetstidsförsök som fungerar och är bättre än undervisningsskyldighetsarbetstiden. Oberoende av vilket system vi väljer att utveckla så är det viktigt att vi skulle få in allt arbete i en ersatt arbetstid och att vi skulle få uppenbara gränser för arbetstiden.

För tillfället läcker systemet med undervisningsarbetstid där det finns uppgifter som är svåra att definiera vart de hör.”

 

Jeanette Lindroos

 

Jeanette valde att passa på frågan om att kompromissa för förhandlingsresultat eller sätta hårt mot hårt och eventuellt strejka i höst:

“Vi ska kompromissa nu för att nå förhandlingsresultat, men kollektivavtalet görs upp för en kortare period. Tidpunkten för avtalets utgång ska vara tidigare än i mars. Nya förhandlingar inleds då läget i Finland normaliserats eller senast i inom två år.”

 

Jens Mattfolk

 

 Jens valde att passa på frågan om höjd lön eller sänkt arbetstid:

“Jag ser ett klart behov av båda. Uskens orättvisor är välkända och löneprogrammet sveps bort av corona. Dessutom anser jag att båda kan uppnås genom ett flerårigt program.”

 

Pamela Leka

Pamela valde att passa på frågan om att öppna skolorna nu eller hålla dem stängda vårterminen ut:

“Jag väljer att hoppa över denna fråga eftersom jag själv är tudelad till frågan. Jag vet att många längtar tillbaks till skolan och vill få ett avslut på skolåret i skolan. Som speciallärare ser jag att många elever skulle må bra av att vara i skolan fast det endast är för bara två veckor. Som mamma till tre skolbarn så märker jag att speciellt förstaklassisten längtar till skolan.

Högstadiebarnen tycker vi kan fortsätta med distansundervisning läsåret slut. Eftersom jag själv hör till riskgruppen så anser jag att säkerheten måste komma först. Det finns många åsikter om hur viruset sprids och det är naturligtvis viktigt att vi följer myndigheternas rekommendation. Däremot kanske jag funderar om det är värt att öppna skolan för två veckor ifall lärarna utsätts för större smittorisk?”

⇒ “Kampen om klubban” är FSL:s serie där vi utmanar ordförandekandidaterna med olika uppgifter fram till valet. Varje vecka får de en ny uppgift. Följ också kandidaterna på sociala medier: #fslordförandeval.

Av de frågor som kommit in till ordförandekandidaterna har vi valt ut en handfull och klumpat ihop dem enligt vissa kategorier.

Här hittar du kandidaternas svar:

⇒ Jens Mattfolk
⇒ Pamela Leka
⇒ Inger Damlin
⇒ Jeanette Lindroos

 

Lärarstuderande

1) På vilket sätt skulle du som ordförande upprätthålla kontakten till lärarstuderande och skapa en naturlig övergång från studierna till arbetslivet och facket för oss nya lärare ?

Lärarutbildningen

2) Hur ser du som ordförandekandidat på lärarutbildningarnas och deras roll när det kommer till att motverka lärarbristen?

3) Vad är din syn på övningsskola kontra partnerskolor?

Det fackliga

4) Vilka förväntningar skulle du som om ordförande ha på fullmäktige och hur tycker du framtidens fullmäktige och beslutsfattande ska se ut?

Framtiden

5) År 2021 är det kommunalval igen, vilka tankar har du om det?

6) Allt fler ifrågasätter fackförbundets betydelse och väljer att satsa sin tid och sina pengar på annat istället. Hur ska FSL fortsätta engagera sina medlemmar och få dem att hållas kvar i förbundet?

 

Jens Mattfolk

1) På vilket sätt skulle du som ordförande upprätthålla kontakten till lärarstuderande och skapa en naturlig övergång från studierna till arbetslivet och facket för oss nya lärare?

Som ordförande är det viktigt att ha regelbunden kontakt med de studerande. Utöver det är min uppfattning är att FSL just nu gör en hel del som är bra för kontakten med de studerande. FSLF gör ett strålande arbete med att fånga upp de studerande så att de blir medlemmar redan under studietiden. Övergången till arbetslivet är den mest utmanande biten. Där stöder jag varmt modellen med mentorskap men där har vi som förbund ännu mycket att göra. Frågan måste kanske ännu högre på agendan för att ta fart på riktigt?

 

2) Hur ser du som ordförandekandidat på lärarutbildningarnas och deras roll när det kommer till att motverka lärarbristen?

Lärarutbildningarna har en viktig roll. Talar vi om klasslärare har det stor betydelse vilket antal studerande som tas in. Där är vi nu en position där FSL bör följa upp hur och var de utexaminerade klasslärarna från HU kommer in i arbetslivet. Talar vi om ämneslärare krävs det att universiteten också skapar goda möjligheter vid fakulteterna att bli lärare. Skräddarsydda möjligheter att bygga på sin lärarutbildning för de som redan är i arbetslivet behövs kanske också för att motverka ämneslärarbrist. Jag stöder ett lärarregister för att bland annat ha bättre kontroll över situationen med utbud och efterfrågan på lärare.

 

3) Vad är din syn på övningsskola kontra partnerskolor?

Jag medger att modellen med partnerskolor avviker från den givna modellen med lärarutbildning och tillhörande övningsskola. Modellen är redan inkörd och om parterna är nöjda och handledningen kvalitativ ser jag inte att FSL behöver jobba aktivt för någon förändring. Att kräva en övningsskola i huvudstadsregionen kan få en kontraproduktiv effekt på den lärarbrist som utbildningen är tänkt att åtgärda.

 

4) Vilka förväntningar skulle du som om ordförande ha på fullmäktige och hur tycker du framtidens fullmäktige och beslutsfattande ska se ut?

För mig personligen är några stora stadgeändringar inte högt på agendan de kommande åren. Vi kan ännu utveckla arbetet med motion, initiativ och frågestund. Fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ. Därmed ser jag att fullmäktiges uppgift är att göra beslut i viktiga frågor som kräver en linjedragning och fullmäktige godkänner även förbundets fyraåriga strategi förstås. Personligen har jag en vision om en livlig debatt på våra fullmäktige möten, en debatt där åsikter möts, diskuteras och formar förbundets väg framåt.

 

5) År 2021 är det kommunalval igen, vilka tankar har du om det?

Val innebär alltid en kamp om att som förbund lyckas få frågor om utbildning och resurser för den högst på agendan inför valet. Kommunerna har stor inverkan på vilka resurser som finns för utbildningen i kommunens skolor. Vår uppgift är att visa vilken effekt nedskärningar eller ökade satsningar kan ha på skolan. Allt mer anser jag också att påverkansarbete efter valet är smart, att påverka de som faktiskt blev valda.

 

6) Allt fler ifrågasätter fackförbundets betydelse och väljer att satsa sin tid och sina pengar på annat istället. Hur ska FSL fortsätta engagera sina medlemmar och få dem att hållas kvar i förbundet?

Fackets betydelse överlag har haft stor inverkan på vårt samhälle som det ser ut idag och det ligger ett fantastiskt arbete bakom de rättigheter och system vi har idag. Vi måste lyckas förklara vad medlemskapet ger den enskilda medlemmen. Vi måste också klara av att sälja den större bilden. Hur skulle utvecklingen bli med ett svagt lärarfack i Finland? Eller en försvagad fackrörelse överlag? Medlemsavgiften bär upp allt det arbete som till exempel FSL gör. Sedan gäller det ju att ligga rätt i tiden, ha ett brand och en approach som tilltalar. Här finns frågor som jag vill att förbundet funderar på.

 

Pamela Leka

1) På vilket sätt skulle du som ordförande upprätthålla kontakten till lärarstuderande och skapa en naturlig övergång från studierna till arbetslivet och facket för oss nya lärare?

Jag tycker vi har ett bra system som vi redan nu gjort. Det betyder att styrelserepresentanterna träffar studerande i både Vasa och Helsingfors med jämna mellanrum. Som ordförande skulle jag också vara intresserad av att komma med på dessa träffar regelbundet. Det är viktigt att vi fortsätter hålla vår dialog efetrsom de studerande är en viktig del av vårt förbund.

Skolombuden är en viktig länk i FSL:s verksamhet. De finns ute på skolorna och en av deras uppgifter är just att fånga upp nya lärare. Jag hoppas också att man på skolorna kan utse mentorer som kan stöda de nya lärarna då de börjar jobba. Detta kräver naturligtvis resurser.

 

2) Hur ser du som ordförandekandidat på lärarutbildningarnas och deras roll när det kommer till att motverka lärarbristen?

Lärarutbildningen i Finland är av hög klass och så skall det vara. Lärarbristen behöver vi naturligtvis råda bot på och visst har utbildningen en betydande roll för den. Det är viktigt att det utbildas tillräckligt med lärare. Det som däremot också är viktigt är att lärarna som utbildas stannar kvar i sitt arbete. Där har kommunerna ett ansvar. Jag har länge tyckt att ett huvudstadstillägg kan var en lösning på bristen av klass- och speciallärare i huvudstadsområdet.

 

3) Vad är din syn på övningsskola kontra partnerskolor?

Jag hade hoppats att alla lärarutbildningar kan ha övningsskolor men som vi vet så har vi partnerskolor i huvudstadsregionen (på svenska). Jag ser dock många fördelar med det eftersom skolorna är olika och studerande får bekanta sig med flera olika skolor under sin skoltid. I partnerskolorna har utbildade handledare hand om de studerande.

 

4) Vilka förväntningar skulle du som om ordförande ha på fullmäktige och hur tycker du framtidens fullmäktige och beslutsfattande ska se ut? 

Förbundet har ganska nyligen gjort stora förändringar i sina stadgar och på så sätt gett fullmäktige en större makt. Jag tycker det är ett steg i rätt riktining. Nu behöver vi låta tiden gå och se hur detta utfaller.  Fullmäktige är en viktig del av förbundet och jag är glad över all diskussioner som förs där. Fullmäktige har även kommit med initiativ till styrelsen vilket är bra. Vi behöver hela tiden föra en dialog med fältet och fullmäktige är våra representanter på fältet.

FSL styrelse behöver också fortsättningsvis ha en betydande roll i beslutsfattandet. Styrelsen ska också representera fältet på bästa möjliga sätt.

 

5) År 2021 är det kommunalval igen, vilka tankar har du om det?

Efter denna kris kommer det att bli tufft för kommunerna i framtiden. Trots det så hoppas jag att Finland fortsätter att vara land som satsar på utbildning och att kommunerna väljer att satsa på skolan.

FSL behöver ha en synlig roll i valet för att skolfrågorna inte ska glömmas bort. . Krisen vi nu befinner oss i har visat hur viktigt och värdefullt lärarnas arbete är och det får inte glömmas bort i ekonomiskt kärva tider.

 

6) Allt fler ifrågasätter fackförbundets betydelse och väljer att satsa sin tid och sina pengar på annat istället. Hur ska FSL fortsätta engagera sina medlemmar och få dem att hållas kvar i förbundet?

FSL behöver vara ett attraktivt förbund. Kursverksamheten är en viktig del av vårt förbund och jag tror på personlig kontakt. Därför är det viktigt att vi fortätter med kursverksamheten och eventuellt kan man t.o.m. utvidga den

Det är också viktigt för medlemmarna att alla lärarkategorier syns i FSL:s arbete. Vi behöver bevisa för våra medlemmar att vi verkligen bevakar allas intressen och då är det viktigt att vi går ut med kontinuerlig information om vårt arbete.

 

Inger Damlin

1) På vilket sätt skulle du som ordförande upprätthålla kontakten till lärarstuderande och skapa en naturlig övergång från studierna till arbetslivet och facket för oss nya lärare?

FSLF är i nyckelposition då det gäller rekrytering av nya medlemmar. Vi har ett fungerande system som jag fått vara med och bygga upp tillsammans med andra aktiva. Ser det därför som naturligt att jobba vidare på det goda vi har för att tillsammans utveckla verksamheten. Vi har studerande i Vasa, Åbo och Helsingfors och verksamheten måste därför anpassas enligt varje studieorts särdrag.

 

2) Hur ser du som ordförandekandidat på lärarutbildningarnas och deras roll när det kommer till att motverka lärarbristen?

Förbundet ska ha en aktiv roll i lärarutbildningsfrågor. Vår uppgift är att påverka så att man upprätthåller en god lärarutbildning som bibehåller finlandssvenska skolans kvalitet och attraktionskraft.

I dag har vi stora brister i att med tillförlitlig statistik kunna se behovet av lärarutbildning. Jag anser att vi därför behöver ett lärarregister för att kunna prognostisera behovet av lärare. Ministeriet tilldelar lärarutbildningarna platser och därför behövs tillförlitlig statistik att utgå ifrån.

Universitetens roll är att åstadkomma en sund genomströmning av studerande så att studerande inte enbart kommer in utan även utexamineras för arbetsmarknadens behov. Vi behöver också se till att läraryrkets attraktionskraft är så stark att de som utbildat sig till lärare stannar inom yrket.

 

3) Vad är din syn på övningsskola kontra partnerskolor?

Vilken är vinsten av att ställa partnerskola och övningsskola mot varandra? Istället vill jag stöda våra medlemmar där de är, det är fackets roll.

Övningsskolorna har en stark handledande roll, och är samtidigt aktivt med i den forskning som utförs vid universiteten.

Partnerskolor stöder och handleder studerande  mot lärarbehörighet. Systemet med partnerskolor är relativt nytt och har varit uppskattat av studerande, men även bland lärare och utbildningsanordnare. Så småningom behöver partnerskolesystemet utvärderas av neutrala forskare. Samtidigt behöver naturligtvis övningsskolornas verksamhet utvärderas regelbundet.

På svenskt håll har vi ett annorlunda system med praktik inom lärarutbildningen än på finskt håll, där man bygger lärarutbildningen enbart kring övningsskolor. Utvärdering av bägge systemen kan bidra till att beslut i dessa frågor tas utan att lärarutbildningens kvalitet äventyras.

 

4) Vilka förväntningar skulle du som om ordförande ha på fullmäktige och hur tycker du framtidens fullmäktige och beslutsfattande ska se ut? 

I Fullmäktige har vi ett enormt skolkunnande och ett brett engagemang som finns förankrat i föreningarnas verksamhet. I dag finns det utmärkta digitala möjligheter till interaktion genom vilka man snabbt kunde fånga in åsikter även mellan mötena. Interaktion och ökade påverkansmöjligheter kan eventuellt också generera engagemang på lokalnivå, vilket skulle utveckla verksamheten.

Utöver det ser jag att vi som förbund på något vis måste säkerställa den regionala representationen i fullmäktige. Jag tänker att vi förlorar på att låta bli.

 

5) År 2021 är det kommunalval igen, vilka tankar har du om det?

Kommunalval är viktigare än någonsin tidigare med tanke på utbildning och fostran.

Målsättningen för FSL:s del måste handla om jämlikhet och att utbildning lönar sig.

Efter social- och hälsovårdsreformen kommer mer än hälften av kommunernas uppgifter att gälla utbildning. De kommunala beslutsfattarna spelar en avgörande roll vad gäller utbildningsresurserna och hur de fördelas. Kommunen beslutar själv om tex den totala mängden undervisning som ges, storleken på undervisningsgrupper och skolor, specialundervisningen och lärarfortbildningens innehåll.

 

6) Allt fler ifrågasätter fackförbundets betydelse och väljer att satsa sin tid och sina pengar på annat istället. Hur ska FSL fortsätta engagera sina medlemmar och få dem att hållas kvar i förbundet?

FSL mår bra i dag, att tillhöra facket i svåra tider är tryggt. Du får stöd och rådgivning, du är aldrig ensam. Men vi i FSL kan inte luta oss tillbaka, vi måste ständigt lyssna in medlemmar och utveckla. Vi måste kommunicera det vi gör på ett positivt och interaktivt sätt så att det intresserar för att även betjäna morgondagens lärare.

 

Jeanette Lindroos

1) På vilket sätt skulle du som ordförande upprätthålla kontakten till lärarstuderande och skapa en naturlig övergång från studierna till arbetslivet och facket för oss nya lärare 

Lärarstuderanden skulle uppmärksammas med besök av ordförande, förbundskansli och FSL:s styrelse samt olika evenemang för studerande t ex. “How to get a lärarjobb. Jag skulle ta reda på vilket stöd studerandena önskar. Samarbete ger insyn  i aktuella studiefrågor. Fackliga kurser ska ordnas för nya lärare. Jag skulle arbeta för mentorskap samt förbättrade möjligheterna att auskultera. Mentorernas ersättning bör förhandlas. Flera skolor borde ta emot auskultanter och handledarnas ersättningen ökas.

 

2) Hur ser du som ordförandekandidat på lärarutbildningarna och deras roll när det kommer till att motverka lärarbristen?

För att motverka lärarbristen behöver ett tillräckligt antal studerande genomföra studier. Lärarutbildningen bör vara likvärdig oberoende var man utbildas. Utbildningen bör kontinuerligt utvärderas. Vi bör arbeta för att göra läraryrket attraktivare, lönefrågan är viktig.

 

3) Vad är din syn på övningsskola kontra partnerskolor?

Gynnar ingen att sätta dessa mot varandra. Övningsskolor har längre tradition och rutiner för att låta lärarstuderande öva, men eventuellt har partnerskolor en mera autentisk arbetsmiljö. HU:s lärarutbildning ger möjlighet till flera biämnen, men en del måste studeras på finska. ÅA erbjuder endast 2-4 biämnen. Det är bra att man kan göra sin praktik på svenska i båda systemen. Viktigt är att lärare som handleder studerande får en bra handledarutbildning och såklart en skälig ersättning.

 

4) Vilka förväntningar skulle du som om ordförande ha på fullmäktige och hur tycker du framtidens fullmäktige och beslutsfattande ska se ut?

Ledamöterna ska var insatta i utbildningspolitiska frågor och ha ett brinnande intresse att utveckla förbundet. Fullmäktige bör ha en smidig beslutfattande process. En del frågor kunde diskuteras i grupper så att regionala synpunkter framkommer bättre. Motioner och initiativ bör bibehållas. Seminarier och föreläsare är välkomna inslag. Vid FSL:s ordförandeval kunde fullmäktigemötet utvidgas med inbjudna gäster.

 

5) År 2021 är det kommunalval igen, vilka tankar har du om det?

Vi ska vara alerta för det är utbildningssektorn som kommuner försöker spara in på. Regionalt dåligt planerade och genomförda skolsammanslagningar/-stängningar leder till en nedåtgående spiral. En konsekvent politik, som ger förtroende, gör att invånare vågar göra långsiktiga planer. Skolornas existens ger livskraft till hela bygden. FSL ska få politiker att engagera sig i utbildningsfrågor. Vi ska ha en öppen och aktiv dialog och bjuda in politiker t.ex till skolor. FSL borde stöda lokalföreningarna i deras kontakt med förtroendevalda. Det är viktigt att beslutfattare har en aktuell insyn i skolvärlden så de vet vad de besluter om.

 

6) Allt fler ifrågasätter fackförbundets betydelse och väljer att satsa sin tid och sina pengar på annat istället. Hur ska FSL fortsätta engagera sina medlemmar och få dem att hållas kvar i förbundet?

Att hålla kvar medlemmar kräver att de upplever att de får ut något av FSL, de känner sig delaktiga och uppskattade samt får bättre anställningsvillkor. Vi ska ta reda på vad medlemmar önskar och hur de själva vill vara aktiva. Tröskeln att komma med i verksamheten ska vara låg. Ordförande och FSL:s kansli borde besöka fältet. Personliga möten är betydelsefulla. Det är bra att framföra medlemsförmånerna samt vad facket gör. FSL ska fortsätta marknadsföra sig på olika sätt. Viktig är att vi har en öppen, aktiv och tydlig kommunikation, som alla medlemmar förstår sig på. Jag skulle arbeta för en Finlandssvensk lärargala, där medlemmar kunde umgås under festliga former. Jag anser att medlemmarna ska ha personlig rösträtt i FSL:s ordförandeval.

 

⇒ “Kampen om klubban” är FSL:s serie där vi utmanar ordförandekandidaterna med olika uppgifter fram till valet. Varje vecka får de en ny uppgift. Följ också kandidaterna på sociala medier: #fslordförandeval.

 Den här veckan har vi bett ordförandekandidaterna reflektera över sin skolgång och ur ett elevperspektiv beskriva:

1. Vad som var bra i skolan då?
2. Vad som har blivit bättre sedan dess?
3. Vad som ännu måste förbättras?

Pamela Leka, Helsingfors

 

Skolan på 80-talet och skolan idag

Jag har alltid trivts i skolan trots att jag aldrig haft särskilt lätt för att lära mig. Jag fick kämpa för att uppnå goda vitsord. Jag är född i slutet av året så då jag började skolan var jag ganska liten, omogen och jag hade nog lite myror i byxorna. I skolan fanns kompisarna och där fanns en underbar fröken. Vår fröken hette Britta och var snäll. Om fröken hade sagt något så gjorde vi elever som hon instruerat. Ingen ifrågasatte fröken Britta.

Jag minns att vi började morgonen med att sjunga medan hon spelade på tramporgeln som fanns på en liten scen i vårt klassrum. Jag minns också röda diktamenshäftet och det stora höga skåpet i omklädningsrummet där vi förvarade våra gymnastikkläder och våra duschmössor. I varje klass fanns det en klasslärare och ca 25 barn. Vi jobbade mycket i våra arbetsböcker och vid skolårets slut fick vi hem både arbetsbok och textbok. Vi hade inga digitala verktyg.

På rasterna hade vi skoj. Vi var påhittiga och hittade på nya lekar hela tiden. Skolan var en trygg plats där inget farligt kunde hända.

Skolan har förändrats sedan 80-talet. Idag har lärarna betydligt mer kontakt med föräldrarna. Förr var det kanske mer en kontakt mellan eleven och läraren. Eleverna är mera delaktiga i undervisningen idag och de får vara med och påverka undervisningen. I skolan finns också många synliga stödåtgärder som gynnar eleverna.

“För att skolan ytterligare ska förbättras måste elevvården bli ännu mera synlig”

För att skolan ytterligare ska förbättras måste elevvården bli ännu mera synlig. Eleverna behöver många trygga vuxna på plats i skolan. Eleverna behöver också mer än bara baskunskaper i olika ämnen. De behöver träna såväl digitala, sociala som vardagliga kompetenser. Dessutom behöver dagens elever träna på sin uthållighet. Man får inte genast ge upp. Samhället förändras och skolan behöver förändras i takt med det.

 

Jens Mattfolk, Raseborg

 

När jag tänker tillbaka på skolan då kommer jag ganska direkt till ordet trygghet. Jag upplever att de grupper jag var i var tillräckligt små. Jag minns lärarna jag hade som duktiga och engagerade, precis som idag. Undervisningen var ju lärarcentrerad och utgick i hög grad från katedern. Det var ordning och reda och respekten för läraren infann sig automatiskt.

Idag har vi en mera varierad undervisning. Vi har en undervisning som utgår från eleven och där det behövs finns en ambition om att differentiera. Eleverna och världen har förändrats på 30 år och så även skolan. Vi har ett trestegsstöd som i bästa fall fångar upp en elev i behov av stöd och ger exakt det stöd som behövs, utgående från just den elevens behov, styrkor och svagheter.

“En del Pisa resultat avslöjar att vi kan göra ett bättre jobb med pojkar.”

En del Pisa resultat avslöjar att vi kan göra ett bättre jobb med pojkar. Hur ska vi få deras läsning på samma nivå som flickornas?  Hur ska vi vända trenden med ett ökande antal svaga läsare? Vårt system med trestegsstödet är underfinansierat och ett system med öronmärkta pengar för elever inom de olika stödnivåerna kunde vara ett sätt att trygga kvalitén inom trestegsstödet. Projektfinansiering borde undvikas. Grundskolan är ett evighetsprojekt, som är och har varit ett framgångsrikt sådant, men den mår bäst av en jämn, långsiktig och kontinuerlig finansiering. Vi satsar mindre än våra nordiska grannländer.

 

Jeanette Lindroos, Pargas

 

Ser ni alla? 

Jag hoppar ruta. Klockan ringer. Dags att sitta stilla och lyssna. Lärarinnan börjar prata. Handen åker upp. En timme med mina frågor börjar igen. Känslan att inte passa in tär på mig. Varför ställer jag så många frågor? 

I dagens skolvärld testas många elever, men jag blev inte testad. Att få en diagnos kan innebära en lättnad, men diagnosen kan medföra en stämpel. Blir man utan diagnos kan det leda till frustration. Elever med diagnos har rätt att få anpassad undervisning, men förverkligas det för alla som behöver det? Ger en diagnos en lätt utväg för en omotiverad elev?

Under min skolgång fick jag ingen förklaring till mina svårigheter. Utåtagerande pojkar fick hjälp. I dag har vi bättre förutsättningar att se flickors problem. Det finns skolpsykologer och -kuratorer för eleverna. Skolans normer har ändrats, flickor får också höras och synas. Trots allt, så trivdes jag i skolan. Vi fick delta i idrottstävlingar och lärarna hade tid att lyssna. Tack vare svårigheterna och engagerade lärare blev jag en utåtriktad, högpresterande elev. 

“Vi behöver flera speciallärare för att eleverna ska få de rätta individuella stödåtgärderna.”

När jag blickar framåt ser jag en skolvärld där det blir allt viktigare att se eleven. Att visa omtanke och att ge tid åt elevernas tankar får en allt större betydelse i den digitala världen. Ett smidigare trestegsstöd skulle på ett bättre sätt garantera elevernas rätt till tillräckligt stöd för sitt lärande. Vi behöver flera speciallärare för att eleverna ska få de rätta individuella stödåtgärderna. Trots alla anpassningar i undervisningen, måste alla ändå få tillräckliga färdigheter att klara av livet. 

 

Inger Damlin, Vörå

 

Hade en trygg uppväxt och inledde min skolgång i liten byskola med kakelugnar, mängdlära och läsa psalmverser utantill. En vacker skoltid präglad av ”hjälpas åt”. Jag var duktig i matematik och fick ofta hjälpa klasskamrater då jag blev klar med mina uppgifter. Att sitta bredvid och stöda en klasskompis var fint och gav livslång vänskap. Själv var jag urusel på boboll och fotboll, men det spelade  ingen roll. De kompisar jag  stött i matematik tog väl hand om mig då det kom till dribblingar och fånga lyra . Jag tycker att ”hjälpas åt” var en naturlig samvaro som vi tappat en aning av på vägen.

Elevsynen och synen på lärande i dag är  bättre än vad den var under min skoltid. Då var det katederundervisning. Stoffet serverades, vi förväntades lära oss. I dagens skola ser vi elever, vi individualiserar och vi har skapat stöd för elevers lärande och skolgång. Systemet läcker, men det finns stödfunktioner. Det är en fin sak för eleven.

“En meningsfull skola måste visa lyhördhet mot eleverna.”

I höstas tog jag mig tid att vara elev i den skola där jag är rektor och leder den pedagogiska utvecklingen. Det var en speciell dag. Eleverna uppskattade närvaron, lärarna gillade läget och eleven Inger lärde sig. Pratade också skolutveckling med mina juveler. Ungdomar pratar om vikten av att känna  delaktighet i det som görs och det som sker i skolan. Underbara ungdomar, så kloka ni är. En meningsfull arbetsplats behöver visa delaktighet. En meningsfull skola måste visa lyhördhet mot eleverna. Vad än vi utvecklar låt delaktigheten alltid var med.

 

⇒ “Kampen om klubban” är FSL:s serie där vi utmanar ordförandekandidaterna med olika uppgifter fram till valet. Varje vecka får de en ny uppgift. Följ också kandidaterna på sociala medier: #fslordförandeval.

 

Jens Mattfolk:

Våga tänka nytt!

Jag vill påminna arbetsgivarna om skyldigheten att utreda om arbetet kan skötas på distans och om det finns annat arbete att erbjuda. Många lärare i t.ex. medborgarinstitut hotas av permittering, men då ges de inte ens en chans att anpassa verksamheten. Kan kursen fortsätta på distans? Vilka nya, kortare, distanskurser kunde erbjudas nu när människor sitter hemma? Det finns säkert också planerings- och utvecklingsarbete som kan göras nu. Sporra personalen till nyskapande där det går i stället för att direkt trycka på permitteringsknappen.

Många människor är ensamma och kanske i behov av hjälp. Varför kan man inte flytta personal som hotas av permittering till andra uppgifter, eller i kommunen skapa nya, tillfälliga, former av service till de som behöver? T.ex. Tusby planerar inga permitteringar alls i nuläget utan delar ut matpaket, hjälper över 70 åringar och det gör kommunen med hjälp av bibliotekarier och personal från småbarnspedagogiken. Ser vi personalen som en resurs och inte en kostnad öppnas nya möjligheter.

Till sist, leta inte efter kryphål i lagstiftningen, vi bevakar medlemmarnas rättigheter och kommer att övervaka permitteringarna och väcka talan i oklara fall.

 

Jeanette Lindroos:

En hälsning till kommuner som planerar permittering av lärare

Samhället är i kris. Vi bevittnar världshistoria skrivas som ännu följande generationers lärare får undervisa om. Lärare har nu under en kort tid fått anpassa sej till nya krävande arbetsförhållanden och pedagogiska lösningar. Dessutom utsätter lärare med närundervisning sin hälsa för fara. Att därtill vara orolig för sin ekonomi och eventuella permitteringar belastar psykiskt. Under rådande omständigheter gör lärarna nu en stor samhällelig insats för våra barns och ungdomars utbildning. Är permitteringar det sättet som arbetsgivaren visar sin uppskattning för den extra insats som lärarna gör?

Arbetsgivarna ska inte försöka utnyttja coronapandemin som ett svepskäl för sparåtgärder. Lärarnas arbetsbörda har inte minskat, snarare tvärtom. Enligt beredskapslagens 109 § kan de verkningar som statsstyrda krisåtgärder inom undervisningssektorn har på kostnaderna beaktas vid  beviljande av statsandelar och statsunderstöd. Eftersom lärarna är fullt sysselsatta så borde inte kommunens övriga ekonomi drabba lärarnas inkomster. Regeringen har också signalerat en vilja att ekonomiskt stödja kommunerna. Vi tar oss igenom denna kris med medmänsklighet och förnuft att göra långsiktiga beslut.

 

Inger Damlin:

Ta lärdom av 90-talet

Vi lever i en svår tid . Allt är en dag i taget, så är vi inte vana att leva. Samhällets yngsta och deras mående diskuteras sällan. Vi lärare ser hur viktig den plats är där man är sedd, får omtanke och också mat. Den är borta nu och ingen kan säga när skoldörren öppnas. Barn och ungdomar i familjer med problem kämpar. Nu får vi inte upprepa misstagen från 90-talets lama – vi får inte spara på barn och unga. Gör vi det så slår de många år framåt.

Jag minns tydligt 90-talets situation då sinade i kommunala kassor vilket resulterade i enorma nedskärningar, bland annat i skolorna. Barnfamiljer led och resultaten syntes i samhället som ökat psykiskt illamående och missbruk bland unga.

Många lärare vittnar nu om en stor arbetsbörda. Det krävs en stor insats för att undervisning på distans ska fungera. Kontakten till enskilda elever tar tid, och måste få ta tid. Något annat val finns inte! Att ständigt vara beredd och nåbar tär.

De åtgärder kring karantän som vidtagits, har vidtagits för att skydda de svaga mot virushot. Viktigare än inlärningsresultat är att lärarna nu ser till att alla är med, ser mera än vad som syns i skärmen. Där finns vår ryggrad, samhällets trygghet. 

Att välja permitteringar för lärare i det här krisartade läget sparar eventuellt på kort sikt, men utgifterna blir mångfalt större på längre sikt. Att motverka permitteringar är mera än att analysera paragrafer, det är att våga se konsekvenser.

 

Pamela Leka:

“Jag hoppas att arbetsgivarna ser sitt ansvar”

Vi lever i en mycket speciell situation just nu och mångas jobb har förändrats. Läraranas jobb har inte försvunnit men definitivt ändrat karaktär. Vi jobbar på distans och det har inneburit mycket nytt för både lärare och elever. Undantagstillståndet vi har gör på inget sätt lärarnas jobb lättare. Jag hoppas att arbetsgivarna inser vilken stor insats lärarna har satt ner på att få detta att fungera. Varje enskild lärarresurs är viktig för att samhället ändå ska rulla på. Nu behövs alla lärare speciellt då det i kommunerna bör finnas både när- och distansundervisning. En daglig kontakt med eleverna anser jag vara viktigt för elevernas trygghet.

Även regeringen inser allvaret i situationen och de har lovat ekonomiskt stöd till kommunerna. Jag hoppas att arbetsgivarna ser sitt ansvar. Jag hoppas att vi tillsammans ska klara av denna situation. Det kommer inte att vara lätt men det behövs en vilja. Jag vädjar till kommunerna att visa sin vilja och sin uppskattning för lärarna i kommunerna. Jag hoppas verkligen att ingen lärargrupp blir permitterad p.g.a situationen vi har. 

 

⇒ “Kampen om klubban” är FSL:s serie där vi utmanar ordförandekandidaterna med olika uppgifter fram till valet. Varje vecka får de en ny uppgift. Följ också kandidaterna på sociala medier: #fslordförandeval.