Category: Coronaviruset och skolan

 

Att jobba digitalt är inget nytt för våra lärare men nu är tidtabellen tight, idag den 18 mars stänger skolorna och undervisningen ska skötas på distans åtminstone fram till den 13 april. 

– Det finns en enorm kunskap och kreativitet bland våra lärare och rektorer, i tider som dessa ska vi hjälpa varandra och ödmjukt ta emot tips och idéer, säger Holmlund.

Hur gör ni i er skola? Dela med er av tips, idéer och varför inte material om ni vill,på hashtaggen #denvirtuellaskolan. På så sätt skapar vi en idébank som alla kan ha glädje och nytta av.

 

Ute på fältet pågår ett intensivt arbete för att kunna flytta undervisningen från skolan och klassrummen in i den virtuella världen. Skoldagen kommer inte att se ut som den brukar och allt kommer inte att kunna löpa smärtfritt från dag ett.

– Det viktigast är att komma ihåg att alla nu gör sitt bästa. FSL uppmanar alla att ha is i hatten, säger Holmlund.

 

Läs också: https://www.lararen.fi/nyheter/hur-ordna-distansundervisningen-pa-basta-satt/ 

 

Artikeln uppdateras kontinuerligt. Senaste versionen är från: 30.3. kl. 10:15

Hör gärna av er till oss med era frågor, per e-post eller via våra sociala mediekanaler.

.

1. Kan arbetsgivaren tvinga en lärare att jobba på skolan eller delta i möten på skolan?

FSL anser det viktigt att arbetsgivaren kan motivera hur arbetsgivaren utövar sin arbetsledningsrätt under tiden eleverna studerar på distans. FSL anser att arbetsgivaren ska utreda möjligheterna till distansarbete för lärarna och om distansarbete inte är möjligt är det viktigt att motivera detta.

Inga möten där lärarna skulle samlas i samma fysiska utrymme ska hållas utan möten hålls på distans även om lärarna skulle vara i skolan och i sina klassrum. För att skydda de mest utsatta bör vi undvika all onödig fysisk kontakt.

Att ta i beaktande är också hur läraren tar sig till arbetsplatsen. Behovet av att anlita allmänna kommunikationsmedel för att ta sig till skolan ska också vägas in då beslut fattas över var läraren utför sitt arbete.

FSL:s ordförande Christer Holmlund och OAJ:s ordförande Olli Luukkainen uppmanade på Twitter arbetsgivarna till sunt bondförnuft onsdagen den 18 mars:

 

 

 2. Var ska en lärare som hör till riskgruppen jobba?

I synnerhet för lärare som ingår i riskgrupper ska arbetsgivaren sträva efter att ordna möjlighet till distansarbete. Om arbetsgivaren inte går med på att ordna med möjlighet till distansarbete eller det annars är omöjligt lönar det sig för en lärare som hör till riskgruppen att vända sig till företagshälsovården. Företagshälsovårdsläkaren kan i detta fall skriva ett intyg där hen uppmanar arbetsgivaren att ordna med distansarbetsmöjligheter för en lärare som hör till riskgruppen.

Arbetshälsovårdsläkaren borde i sitt utlåtande ta ställning till om det är en situation enligt 23 § i arbetarskyddslagen (arbetstagaren har rätt att vägra utföra ett arbete om det medför en allvarlig fara för liv eller hälsa) och arbetsgivaren därmed skulle ha en skyldighet att ordna med möjlighet till distansarbete.  

Om företagshälsovårdsläkaren skriver ett intyg där hen konstaterar att läraren i denna mycket avvikande situation i praktiken är arbetsoförmögen borde det räcka som grund för lön under sjukledighet.

 

3. Hör lärare till de kritiska yrkesgrupper som har rätt att föra sina barn till skolan (åk 1–3)?

Ja, enligt den lista som publicerades 17.3 på statsrådets webbplats så hör allmänt taget lärare på alla skolstadier till dessa kritiska yrkesgrupper. Detta gäller även lärare i småbarnspedagogik. Listan finns att läsa i sin helhet här. 

4. Hur ska lärare med barn i dagvårdsålder eller i årskurs 1-3 göra när det kommer till att undervisa på distans?

Det finns inget entydigt svar på den här frågan. En vårdnadshavare bör ställa sig frågan om det är realistiskt att genomföra undervisningen på det sätt man kommit överens om med arbetsgivaren om man hållereget/egna barn i dagvårdsåldereller barn som går i årskurs 1–3 hemma. Det är långt upp till lärarens professionalism att avgöra när undervisningen lider för mycket.

Eftersom arbetsskyldigheten består och lön utbetalas så bör arbetet utföras. Om en lärare inte vill föra sin barn till dagvården kan läraren ansöka om prövningsbaserad tjänstledighet utan lön. Utbildningsstyrelsen har gett rekommendationer där det också poängteras att lärarna ska ta hand om sin egen ork och eget välbefinnande. Undervisning måste inte ges hela tiden, läraren kan meddela på vilka tider hen är anträffbar. Utbildningsstyrelsen framhåller också att undervisningen kan ges på olika sätt.Utgående från dessa ramar bör läraren fatta beslut för sin egen yrkes- och familjesituation.

 

5. Vad händer om jag som lärare blir sjuk?

Även under undantagstillståndet kommer lärare att insjukna (i Corona eller andra sjukdomar). Om du är sjuk eller ditt barn är så sjukt att du behöver tillfällig vårdledighet (AKTA kap 5 §9) och din bedömning är att du inte kan sköta din distansundervisning så meddelar du detta i normal ordning till arbetsgivaren. En lärare i karantän kan inte beordras att sköta sitt arbete, men kan med sitt eget medgivande fortsätta sköta sitt arbete förutsatt att begränsningarna som följer av karantänen följs. 

Om en lärare insjuknar och inte kan utföra arbete på distans så är utbildningsanordnaren fortfarande skyldig att på bästa möjliga sätt ordna undervisningen. En vikarie kan anställas för att sköta undervisningen på distans antingen hemifrån eller från skolan om den för undervisningen nödvändiga utrustningen finns där.  

Om en anställd förordnas att sköta en annan lärares timme vid sidan om sin egen undervisning så betalas ett arvode per timme som utgör 30 procent av övertimarvodet för lärarens egen tjänst (§24 i UKTA del A). Om en anställd förordnas att vikariera utanför sin egen undervisning så betalas ett timarvode som motsvarar 100 procent.

Under undantagstillståndet kan gränserna vara otydliga, eftersom det finns variationer skolor och kommuner emellan kring hur lektionerna är utformade och hur schemat följs. Många skolor följer ju inte schema nu utan undervisningen sker i olika former/mängder av pass under dagen, i sådana fall finns heller inte till exempel håltimmar då ersättningen normalt skulle vara 100 procent. En lärare som förordnas att vikariera på en dag som normalt är undervisningsfri har däremot alltid rätt till fullt timarvode. Huvudlinjen är att avtalet är i kraft vad gäller ovanstående paragrafer och tillämpningar.

 

6. Vilka elever har rätt närundervisning?

– Alla elever i förskolan.

– Alla elever i årskurserna 1-3 i den grundläggande utbildningen, detta träder i kraft 23.3. Regeringen rekommenderar ändå att alla som har möjlighet att stanna hemma och delta i distansundervisningen gör det.

– Elever som omfattas av det särskilda stödet i enlighet med 17 § i lagen och vilkas vårdnadshavare hör till de så kallade kritiska yrkesgrupperna med avgörande uppdrag för samhällets funktioner.

I dagens läge finns inget entydigt juridiskt svar på frågan om båda vårdnadshavarna måste höra till de kritiska yrkesgrupperna för att man ska ha rätt att föra sina barn till skolan. Kulturutskottet nämner denna otydlighet i sitt utlåtande 19.3. De tolkar direktiven så att det krävs att båda föräldrarna hör till de kritiska yrkesgrupperna för att barnet/barnen ska ha rätt till närundervisning. Kulturutskottet förespråkar dock en öppen tolkning och anser att det ska vara tillräckligt med ett meddelande från vårdnadshavarna för att få föra sitt barn till skolan, inte krävas ett beslut av skolan. 

– Elever som omfattas av förlängd läroplikt inom den grundläggande utbildningen och förskolan.

 

7. Kommer läsåret att förlängas?

Minister Andersson har sagt att det inte i detta skede är aktuellt med att förlänga läsåret. Skolorna är stängda, inte undervisningen. 

 

8. Ska skolan ordna med skolmat? 

Skolan är skyldig att ordna skolmat åt de elever som deltar i närundervisning. Det är utbildningsanordnaren som fattar beslut om skolmat ska erbjudas i större utsträckning än det som krävs. Minister Li Andersson uppmanade, under en presskonferens onsdagen den 18 mars, kommunerna att i sådana fall beakta rekommendationerna om att undvika närkontakt så långt det går.

9. Vad ska man göra om man inte får kontakt med en elev och är osäker på om hen deltar i distansundervisningen?

Trots undantagstillståndet ska lagen om den grundläggande utbildningen följas och läroplikten fullgöras. Skolan bär ansvaret för undervisningen och stödet för lärandet, även om undervisningen nu ordnas på ett annat sätt och med andra redskap än normalt. Om skolan inte får kontakt med en elev och/eller inte kan avgöra om hen deltar i distansundervisningen ska man i första hand kontakta vårdnadshavaren/vårdnadshavarna. 

Du som jobbar på skolan har även i det här läget en lagstadgad skyldighet att göra en barnskyddsanmälan om du ”fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds.”

Om du är osäker lönar det sig alltid att konsultera barnskyddet . Här hittar du en guide kring barnskyddsärenden.

 

FSL fyller på artikeln med fler frågor och svar. Notera att svaren kan ändra om och när mer och tydligare direktiv ges.

 

En motsvarande artikel finns på OAJ:s webbsida. Här samlar OAJ sin information om coronaläget och skolan.

Följ med Utbildningsstyrelsens direktiv på deras webbsida.