Category: Coronaviruset och skolan

Här samlar vi FSL:s senaste artiklar kring coronaviruset och skolan. Vi uppmanar våra medlemmar att också vända sig till ministeriets, UBS:s och THL:s webbsidor för de senaste direktiven och rekommendationerna. 

Vår medlemstidning Läraren levererar också nyheter på www.lararen.fiLäs till exempel den senaste rapporteringen om permitteringshotet i närmare 50 kommuner i höst.

Har du en fråga eller fundering är du välkommen att kontakta någon av våra rådgivare:

Pocke Wikströmjan-mikael.wikstrom@fsl.fi, 020 749 54 67 eller Jens Mattfolkjens.mattfolk@fsl.fi, 020 749 54 70.

 

  • Läsårets kanske två viktigaste veckor väntar

    Läsårets kanske två viktigaste veckor väntar

     

    Nu pågår ett intensivt jobb på fältet för att ta fram så fungerande lösningar som möjligt när grundskolan återgår till närundervisning den 14 maj. Direktiven från myndigheterna kan kanske upplevas för löst och allmänt utformade men formuleringarna vittnar samtidigt om vilket förtroende man har för våra lärare och rektorer. I alla tider, kriser eller ej, ska samhället kunna lita på att yrkeskåren känner skolan, eleverna och personalen bäst. Det är trygghet.

    “Coronakrisen sätter oss på prov och vem vet, kanske vi måste plocka fram de modeller vi nu utvecklar fortare än vi anar igen.”

    Vi behöver vettiga och realistiska anvisningar men inte för hård styrning utan möjlighet till lokala lösningar. Behovet av flexibilitet och förståelse har kanske aldrig varit större än nu. Coronakrisen sätter oss på prov och vem vet, kanske vi måste plocka fram de modeller vi nu utvecklar fortare än vi anar igen.”

    Jag hoppas att alla, föräldrar, lärare och elever, har förståelse för att lösningarna kommer att se olika ut i skolorna. Det gör de också under så kallade normala förhållanden. Det här är en styrka i vårt utbildningssystem och vi ska värna om den även i dessa tider. Jag kan garantera att målsättningen är att skapa en så fungerande närundervisning det går med de förutsättningar som nu finns.  

    När skolorna öppnar igen är det av allra högsta vikt att också våra lärare känner sig trygga på sin arbetsplats. En del kan känna sig obekväma med situationen nu och därför är det jätteviktigt att skolledningen kommunicerar med sin personal och att man inom kollegiet stöder varandra. Hör man till en riskgrupp ska man inte behöva jobba i skolan, vi förutsätter att utbildningsanordnaren tar sitt ansvar här.  

    Rektorerna har verkligen befunnit sig i stormens öga under de senaste månaderna, vilket jobb ni har gjort! Och lärare, den flexibilitet och laganda som ni har bidragit med är fantastisk! Jag vill också lyfta fram hur viktigt samarbetet är mellan hemmet och skolan är, det har blivit så konkret under de senaste månaderna.

    En av FSL:s tyngdpunkter under det här verksamhetsåret är Må bra på jobbet, tänk om vi hade vetat hur aktuellt och viktigt det här temat skulle bli. Vi kommer att göra allt vi kan för att främja arbetshälsan framöver. Jag hoppas att resten av samhället också inser hur viktigt det är att skolpersonalen mår bra och orkar jobba.

    “Jag uppmanar nu alla att ta vara på tiden med eleverna, alla är värda en bra avslutning på läsåret.”

    Jag uppmanar nu alla att ta vara på tiden med eleverna, alla är värda en bra avslutning på läsåret. Två veckor är en kort tid och så mycket är så annorlunda när det här läsåret avrundas, vi kan vara stolta över vår insats. 

    Linda Felixson, vice ordförande för FSL

  • Fokus på läroplikt, frånvaro och elevernas mående i UBS:s riktlinjer

    När den grundläggande utbildningen återgår till normala förhållanden den 14 maj 2020 ska fokus ligga på att begränsa smittorisken. Eleverna ska ändå delta i närundervisningen om de inte “av särskilda skäl tillfälligt har fått befrielse”, skriver man på webbsidan. Runt lunchtid 6.5 uppdaterades direktiven med ytterligare information om elevernas välmående, undervisningsgruppernas storlek med mera. “Den period som återstår av närundervisningen denna vår är viktig med tanke på elevernas välbefinnande och sociala relationer.”

  • Åland toppar närvarostatistik för elever i årskurserna 1–3

    “På Åland följer man nyhetsrapporteringen från Sverige i hög grad och där är samhället inte lika stängt som i Finland. Så man kanske tycker att det inte är så viktigt att vara så strikt här. Ingen på Åland har heller än så länge vårdats på intensiven på grund av covid-19, därför kan det kännas som att detta inte berör oss.” Så säger Kjell Nilsson, bildningsdirektör i Mariehamn.

  • De senaste anvisningarna från THL och ministeriet (5.4)

    Här hittar man preciserade anvisningar till utbildningsanordnarna om hur skoldagen ska arrangeras de sista veckorna i maj.

    “Man kommer inte att ge anvisningar om säkerhetsavstånd mellan personer.”

    “Ifall det i högstadiet är omöjligt att hålla isär undervisningsgrupperna satsar man på att hålla avstånd och strävar efter att sköta undervisningen i skift i mån av möjlighet.”

    “Skolbespisningen ordnas med den egna klassen eller gruppen, inte som gemensam bespisning i matsalen. Matsalen kan ändå användas i skift.”

     

  • Ett pusslande väntar rektorerna – FSL reder ut frågetecknen kring skolöppnandet  

    Beslutsfattarna i Finland bedömer att det är tryggt för både personal och elever att återvända till skolan. Det här är första gången regeringen lättar på restriktionerna och beslutet att börja med skolorna visar hur viktig man anser att just skolan är för samhället.

    – Ledningen i landet visar nu ett stort förtroende för lärarna och rektorerna. Man har anförtrott vår medlemskår ett stort ansvar och jag kan garantera att expertisen finns, säger Linda Felixson, vice ordförande för FSL. 

    Nu finns det två veckor att förbereda sig på skolöppningen den 14 maj. Social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet bereder detaljerade anvisningar till regionförvaltningsverken. Utbildningsstyrelsen formulerar också som bäst direktiv utgående från regeringens beslut. FSL listar behovet av preciseringar lite längre ner i den här artikeln.  

    Viktigt att komma ihåg är att man i kommunerna skapar skräddarsydda lösningar eftersom utgångsläget kring till exempel skolfastigheterna, skolskjutsarna och skolbespisningen varierar mycket.

    Regeringens besked om gymnasier, yrkesläroanstalter, högskolor och fria bildningen kom den 4 maj. Restriktionerna hävs från och med den 14 maj men man rekommenderar ändå distansundervisning terminen ut.

    FSL håller koll på anvisningar som kommer och samlar länkar och information här: www.fsl.fi/corona 

    Det här kan vi med säkerhet säga nu

    Punkterna i den här listorna baserar sig på ministeriets anvisningar som publicerades den 29 april. Här samlar ministeriet frågor och svar, artikeln uppdateras kontinuerligt.

     

    • Hör du som lärare till en riskgrupp har du rätt till en riskbedömning. Arbetshälsovården ska stödja arbetsgivaren i riskbedömningen och FSL vill poängtera att den här bedömningen måste göras innan skolorna öppnar.  
       
    • Personalmöten ska undvikas eller ordnas på distans. Lärarna kan delta hemifrån eller från sitt arbetsrum/klassrum. 
       
    • Stora sammankomster, såsom vårfester, ordnas inte. 

      

    Åtminstone det här behöver preciseras i anvisningarna

    • Skolornas utrymmesplanering genomförs så att färre elever än vanligt befinner sig i ett utrymme samtidig.

      Kommer det att finnas rekommendationer på avståndet mellan eleverna? Om elevgrupperna delas, hur gör man då med lärare till de olika undervisningsgrupperna?   

    • Rasterna och skolmåltiderna ska ordnas tillsammans med den egna klassen eller gruppen. 

      Ska rasterna ordnas i etapper så att bara några klasser åt gången har rast? Hur sköts utdelningen av maten till klassrummen om eleverna äter i klassen?  

    • Lärarna ska jobba med samma barngrupp. 

      Hur gör man med ämneslärare? Även i lågstadierna har en hel del av klasslärarna timmar utanför sin klass i olika ämnen.  

    • Personalen ska inte flytta från en enhet till en annan 

      Ger man ambulerande lärare andra arbetsuppgifter? Kan/ska en ambulerande special- eller timlärare jobba normalt vid alla sina enheter?

    • Elever i riskgrupp 

      Om en elev av en läkare får ett intyg på att eleven inte kan komma till skolan, blir den eleven utan undervisning?  

     

    – De sista veckorna i maj blir en tid för lärarna att inleda kartläggningen av hur eleverna har klarat av distansundervisningen och förstås stämma av hur barnen och de unga mår, säger Felixson.

     

    Artikeln har uppdaterats 5.5. kl.08.50 med information om att restriktionerna för gymnasier, yrkesläroanstalter, högskolor och fria bildningen också hävs.

     

     

  • Nu är det klart – skolorna öppnar igen

    Skolorna öppnas den 14.5. Regeringen fattade beslutet på onsdagskvällen. Det blir nog en hel del jobb med det praktiska för rektorerna, säger vice ordförande Linda Felixson och konstaterar att det finns en hel del frågor att lösa nu. Skolskjutsarna kommer att vara den mest svårlösta delen av ekvationen när vi skall återgå till närundervisning. Dels hur vi ska kunna hålla avstånden under transporten, men kanske främst om det alls finns någon transport, säger Martin Ahlskog, rektor för Sursik skola i Pedersöre.

  • En exceptionell och lärorik vår

    Vi kommer att ha mycket arbete framför oss under hösten då eleverna återvänder till sina skolor. Tilläggsresurser behövs för att kunna ordna och erbjuda stöd- och tilläggsundervisning för alla som behöver det, skriver Li Andersson i en kolumn i Läraren.

  • Var schysst mot dig själv – 9 tankar om distansundervisningen

    Var schysst mot dig själv – 9 tankar om distansundervisningen

     

     

    – Det har varit en turbulent tid och kommer att fortsätta så ett tag. Coronakrisen har förändrat många saker men skolan är och kommer att bestå som en jätteviktig samhällsresurs. För att kunna garantera det här behöver vi måna om att varje lärare och rektor orkar med, säger Linda Felixson, vice ordförande för FSL.

     

    1.Krångla inte till det

    Nu kryllar det av tips på (och marknadsföring av) olika användbara program och appar men kom ihåg att ingen behöver behärska alla. Det viktigaste är att du har några bra verktyg som du och dina elever/studerande känner till och som funkar för din undervisning.

     

    2. Ett maratonlopp kan inte inledas med en slutspurt 

    Ni lärare är fantastiskt kreativa och påhittiga! Ni gör videoklipp, producerar elektroniskt undervisningsmaterial och hjälper kolleger med digi-frågor på kvällarna. Den här kreativiteten gör det möjligt att klara av sådana här undantagstillstånd. Det är däremot viktigt att komma ihåg att vi kanske kommer att ha det så här resten av vårterminen (och då har ingen ännu vågat spekulera om hösten) och att man måste se på det här som ett maratonlopp. Se till att fördela orken och jobbintensiteten så att ni orkar ända i mål. Direktiven ger lärarna möjlighet att med olika pedagogiska lösningar justera sin arbetsbelastning.  

     

    3. Undervisningsmaterial 

    Om det inte är din uppgift annars att producera undervisningsmaterial, så är det inte det nu heller.

     

    4. Om att vara anträffningsbar

    “Du behöver inte ha Wilma eller e-posten öppen hela kvällen och du måste inte heller ge ut ditt privata telefonnummer.”

    Det är viktigt att hålla kontakten med elever och studerande under distansundervisningen men kom ihåg att sätta gränser för när och hur. Du behöver inte ha Wilma eller e-posten öppen hela kvällen och du måste inte heller ge ut ditt privata telefonnummer. Det är också smart att ha telefontider för din jobbtelefon. 

     

    5. Interaktion med enskilda elever

    I närundervisningen använder läraren ofta merparten av tiden till interaktion med eleverna. Därför är det är viktigt att reservera tillräckligt med tid för interaktion även i distansundervisningen, om det så sker via till exempel telefon, Whatsapp eller liknande. När det kommer till interaktion med elever och studerande ska lärarna fungera inom ramen för normal arbetstid.

     

    6. Rätt mängd uppgifter åt eleverna

    I distansundervisning blir det mera skriftliga och självständiga studier jämfört med i närundervisningen. Det kan belasta mera än de vanliga studiesätten, där funktionalitet och praktiska uppgifter är vanligare. Mängden uppgifter bör ges i en sådan omfattning, att eleverna och de studerande kan klara av dem inom en rimlig tid. 
     

    7. Personlig feedback

    Det är givetvis viktigt att eleverna och studerandena får personlig feedback, men läraren har för detta ändamål endast begränsade möjligheter och begränsat med tid. Det är inte nu realistiskt att läraren går igenom alla uppgifter som eleverna/studerande gör och sedan ger feedback på alla dessa uppgifter. Precis som i närundervisningen kan eleverna bland annat själv korrigera en del uppgifter, man kan korrigera tillsammans i grupp eller så kan eleverna ge varandra feedback. Endast en del av uppgifterna är sådana som läraren korrigerar och ger personlig feedback på.

     

    8. Målen i läroplanen

    “Kom ihåg att läroplansmålen är övergripande och att det finns möjlighet att banta innehållet.”  

    Målen i läroplanen ska uppfyllas även under undantagstillståndet. Kom ihåg att läroplansmålen är övergripande och att det finns möjlighet att banta innehållet.   

     

    9. Till sist en hälsning till alla vi föräldrar med barn och unga som deltar i distansundervisningen

    På hemmafronten är ju fokus naturligtvis på det egna barnets skolgång och hur skolarbetet går. Det är trots allt viktigt att komma ihåg att läraren på andra sidan skärmen har ansvar för ungefär 25–30 elever, ibland så många som 140 studerande i de högre klasserna. Bland dessa finns det fall där man inte får kontakt med eleven, där tekniken inte fungerar eller där någon behöver väldigt mycket stöd och handledning. Lita på att man gör så gott det bara går för att garantera alla barn och ungas lärande.

     

    Den här texten är en översättning och bearbetning av Jaakko Salos finskspråkiga text på OAJ:s webbsida.

  • Så här säger UBS om att ingripa i frånvaro under distansundervisningen

    De senaste anvisningarna som publicerats på UBS berör elevfrånvaron när undervisningen sköts på distans. Det handlar om hur man ska följa upp deltagande och frånvaro i distansundervisningen  och hur man ska ingripa vid och förebygga eventuella problem.

  • Fyra frågor om permitteringar

     

    1. Många kommuner samarbetsförhandlar och det pratas om permitteringar – vilka FSL-medlemmar riskerar att permitteras?

    Största delen av FSL:s medlemmar är lärare inom grundläggande utbildningen eller gymnasiet. Eftersom alla ämnen också under dessa undantagstillstånd ska undervisas och bedömas finns arbetet kvar och lärarna kan inte permitteras på grund av produktionsorsaker.

     

    2. Hur går det till när man permitteras?

    I kommunerna har undantagstillståndet inte medfört några ändringar i hur länge samarbetsförhandlingar ska föras eller tiden för meddelande om permittering. Då det gäller den privata sektorn har tiden som samarbetsförhandlingar ska föras förkortats till fem dagar.

     

    3. Hur länge kan man permitteras?

    Man kan permitteras antingen på viss tid eller tillsvidare. Gäller samarbetsförhandlingarna inom kommunen permitteringar på över 90 dagar ska samarbetsförhandlingar föras i 6 veckor.

     

    4. Hur tryggar man sin inkomst under en permittering?

    Blir man permitterad kan man ansöka om inkomstrelaterad dagpenning från Lärarnas Arbetslöshetskassa. Viktigt är att anmäla sig som arbetslös arbetssökande senast första permitteringsdagen vid arbets- och näringsbyrån.