Category: Coronaviruset och skolan

Här samlar vi FSL:s senaste artiklar kring coronaviruset och skolan. Vi uppmanar våra medlemmar att också vända sig till ministeriets, UBS:s och THL:s webbsidor för de senaste direktiven och rekommendationerna. 

Vår medlemstidning Läraren levererar också nyheter på www.lararen.fiLäs till exempel den senaste rapporteringen om permitteringshotet i närmare 50 kommuner i höst.

Har du en fråga eller fundering är du välkommen att kontakta någon av våra rådgivare:

Pocke Wikströmjan-mikael.wikstrom@fsl.fi, 020 749 54 67 eller Jens Mattfolkjens.mattfolk@fsl.fi, 020 749 54 70.

 

  • “Coronagenerationens framtid får inte riskeras”

    Det har aldrig hört till lärarnas grunduppgifter att samtidigt undervisa två grupper i två vitt skilda lärmiljöer. Hybridmodeller kan inte tillämpas enbart med motiveringen ”det här blir bra”. Coronagenerationens framtid får inte riskeras, skriver förbundsordförande Inger Damlin i en kolumn i Läraren. 

  • “En smart arbetsgivare erbjuder skyddsutrustning till de anställda”

    Om arbetsgivaren är av den åsikten att dylik utrustning behövs är det också arbetsgivaren som skaffar den och ger instruktioner för användning och övervakar den. I ett sådant fall är arbetstagaren skyldig att använda skyddsutrustningen i arbetet om den anställda inte har en befogad medicinsk anledning för att inte kunna använda utrustningen. Hittills har arbetsgivarens syn övervägande varit den att skyddsutrustning inte behövs i skolorna.

    Användning av skyddsutrustning kan inte förbjudas

    FSL följer noggrant med coronaläget och följderna på våra medlemmar och deras arbete. Våra medlemmar har rätt att använda ansiktsmask eller visir om de så önskar, trots att arbetsgivaren inte anser det nödvändigt. Arbetsgivaren kan inte förbjuda en anställd från att använda skyddsutrustning.

    “Vi anser att en smart arbetsgivare erbjuder skyddsutrustning till de anställda som önskar sådana.”

    Vi anser att en smart arbetsgivare erbjuder skyddsutrustning till de anställda som önskar sådana. Det är ett billigt pris för arbetsgivaren att se till att varje anställd kan fokusera på sitt arbete utan att behöva bära den extra oro som risken för coronasmitta medför. Men som sagt har arbetsgivaren ingen direkt skyldighet att erbjuda den här typen av utrustning i nuläget och då faller det på arbetstagaren att skaffa sin egen utrustning.

    Arbetsgivare, förbered er på det mesta

    FSL uppmanar utbildningsanordnarna att förbereda sig på alla tänkbara scenarier och ha en plan för hur man till exempel gör om det under skoldagen uppstår misstanke om coronasmitta i skolan och hur personalen då går till väga. Det är skäligt att det finns skyddsutrustning att tillgå på skolan för de här situationerna. Det är också skäl att arbetsgivaren informerar om hur lång tid en anställd kan bli hemma med egen anmälan på grund av misstanke om coronasmitta och i vilket skede ett läkarintyg behövs.

    Så här några veckor efter skolstart har det också visat sig att behovet av vikarier är större än normalt och att det finns skäl för utbildningsanordnarna att förbereda sig för att detta fortsätter och ha klara strategier för hur man hanterar den här utmaningen. Man bör också planera hur man kan utnyttja lärare som inte är sjuka men som till exempel måste sitta i karantän för misstanke om coronasmitta. Om det finns elever i samma situation kan dessa till exempel undervisas av de lärare som är hemma så att personalen som ger närundervisning inte också behöver ge distansundervisning.

    FSL uppmanar dig att ta kontakt med din lokala förtroendeman och/eller lärarförening när det finns orsak till det.

    Den här texten baserar sig på en text ursprungligen publicerad (på finska) på OAJ:s webbsida (21.8.2020).

  • Jämförelsevis lugnt på permitteringsfronten för lärarna i Svenskfinland – FSL hoppas på modiga beslutsfattare framöver 

    De flesta förtroendemän som svarat på FSL:s undersökning uppger att de avslutade samarbetsförhandlingar inte har lett till att lärare permitterats. Det tyder på att beslutsfattarna i våra svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner är modiga och vågar satsa på våra barn och unga också i tuffa tider, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

  • Fokus på en trygg närundervisning i höst – “Vi anpassar oss och värnar om skolans grundvärderingar”

    Fokus på en trygg närundervisning i höst – “Vi anpassar oss och värnar om skolans grundvärderingar”

     

    Riksdagen har under sommaren godkänt temporära ändringar i lagen om grundläggande utbildning (gäller 1.831.12.2020). Syftet med lagändringen är att kunna garantera en trygg skolgång.

    – Vi måste anpassa oss till situationen och samtidigt värna om skolans grundvärderingar trots att formerna för skolvardagen kan komma att variera. Skolans viktigaste uppgift är att erbjuda en trygg miljö och värna om eleverna och studerandenas rätt till en jämlik utbildning, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin. 

    FSL uppmanar sina medlemmar att vända sig till ministeriets, UBS:s och THL:s webbsidor för de senaste direktiven och rekommendationerna. Vi strävar naturligtvis efter att bidra med så mycket information och stöd vi kan och hänvisar till vår webbsida där vi samlar alla våra artiklar kring coronaläget och skolan: www.fsl.fi/corona.

    Vår medlemstidning Läraren levererar också nyheter på www.lararen.fiLäs till exempel den senaste rapporteringen om permitteringshotet i närmare 50 kommuner i höst.

    Har du en fråga eller fundering är du välkommen att kontakta någon av våra rådgivare:

    Jan Mikael Wikström, jan-mikael.wikstrom@fsl.fi, 020 749 54 67.

    Jens Mattfolk, jens.mattfolk@fsl.fi, 020 749 54 70.

    Direktiven i ett nötskal  

    1. Närundervisning är utgångsläget för alla grund-, gymnasie- och yrkesskolor i höst. 

    2. Skolvardagen och undervisningen ska beakta de anvisningar som undervisnings- och kulturministeriets (UKM) samt Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat 4.8.2020. 
      • Man får inte komma till läroinrättningen om man har symptom på luftvägsinfektion förrän det genom test är uteslutet att man inte har smittats av coronaviruset.
      • Man ska värna om en god hand- och hosthygien. 
      • Man ska undvika onödig fysisk närkontakt. Undervisningsgrupperna i lågstadierna bör hålls åtskilda under skoldagen. I högstadierna och i de valfria ämnena kan undervisningsgruppen bytas om undervisningen inte kan ordnas på annat sätt. I gymnasiernas, yrkesutbildningens, högskolornas och det fria bildningsarbetets närundervisning rekommenderas att man iakttar säkerhetsavstånd på 1–2 meter.  
      • Man ska sträva efter att utnyttja lokalerna så att man har så mycket utrymme runt sig som möjligt.  
      • Man rekommenderar att personalen undviker att samlas och att lärarmöten ordnas på distans.

    3. Den temporära lagändringen gör det möjligt för kommunerna att fatta beslut om avvikande undervisningsarrangemang, till exempel alternera mellan när- och distansundervisning om man bedömer att normala närundervisningsarrangemang inte är trygga. Beslutet ska grunda sig på lagen om smittsamma sjukdomar och kan fattas endast för en månad i taget och endast då det är absolut nödvändigt. 

    4. I början av läsåret ska läsårsplanerna preciseras med en plan för hur man vid behov övergår till specialarrangemang i undervisningen. Det rör sig till exempel om tillgången till digitala verktyg, skolbespisningen och stöd för inlärning på distans. 

    FSL:s och OAJ:sbudskap inför höstterminen: Ta stöd av arbetsgemenskapen!

    Det digitala och pedagogiska kunnandet förstärktes under distansperioden i våras, det visar både FSL:s medlemsundersökning (april 2020) och OAJ:s medlemsundersökning (augusti 2020). Kunskaperna finns där för en höst med nya utmaningar men vi efterlyser mer konkreta anvisningar det kommande läsåret, till exempel kring hur specialarrangemangen ska genomföras i praktiken

    Så här twittrade Damlin 5.8.2020:

    Våren var belastande för lärare och rektorer och stödet från varandra var då viktigt. OAJ:s undersökning visar att rektorerna och cheferna får tack av lärarna, 71 procent av de som svarade på enkäten sade att stödet från den egna chefen var tillräckligt eller ganska tillräckligt. Lärarna upplevde kollegernas stöd som särskilt viktigt.

    – FSL vill också fungera som en stöttepelare. Vi är måna om att föra en ständig dialog med myndigheter och beslutsfattare för att öka förståelsen och insikten i våra medlemmars arbetssituation. Vi poängterar också vikten av att lita på yrkeskårens kunskaper och erfarenheter, säger Damlin.  

  • FSL:s ombudsmän ger svar på tre brännande frågor 

     

    1. Vilka bestämmelser gäller en lärares pauser under skoldagen?

    Lärarnas arbetstid och lön baserar sig i grundskolan på att minst 45 minuter av en timme är undervisning (förordning om grundläggande utbildning §3). Därav det ofta använda grundsystemet med 45 minuter lektion och 15 minuter rast. Rasterna är alltså betald arbetstid som arbetsgivaren i princip bestämmer över. Ibland arbetar läraren med förberedelser, ibland hinner läraren med en kaffepaus och ibland har läraren förordnats övervakning.  

    Nu, när skoldagen ska genomföras med många anvisningar och rekommendationer från olika myndigheter så råder inte ett normalläge i skolan. Arbetsgivaren har rätt att förordna rastövervakning i samband med varje lektion, vilket sällan behövs under normala omständigheter. Rektorerna, och kommunen i egenskap av utbildningsanordnare, har på bästa sätt försökt att skapa en trygg skolvardag och förhindra smittspridning.

     

    “Vi uppmanar till konstruktiv dialog mellan rektorer och lärare. Alla gör sitt bästa.”

     

    FSL rekommenderar att man med beaktande av de lokala förhållandena och de tillgängliga lärarresurserna samt med hjälp av övrig personal säkerställer att lärarna under arbetsdagen hinner gå på toaletten och äta vid sidan om övervakningen av eleverna. Vi uppmanar till konstruktiv dialog mellan rektorer och lärare. Alla gör sitt bästa. 

     

    2. Kan en lärare förväntas delta i matutdelningen?  

    FSL:s linje är att lärarna också under de sista veckorna ska fokusera på lärararbete. Matutdelningen ska primärt skötas av kosthållspersonalen och i andra hand med hjälp av skolgångsbiträden. I nuläget då skoldagen bygger på många specialarrangemang kan det med tanke på tryggheten accepteras att lärare delar ut mat i enskilda fall, trots att det här inte hör till lärarens uppgifter. 

     

    “Lärarna måste få fokusera på sitt eget arbete, övervakningen och den fostrande uppgiften i samband med skollunchen.”

     

    Det är viktigt med tanke på nästa läsår och den osäkra utvecklingen av coronapandemin att man analyserar de nuvarande arrangemangen. Om skolan fortsätter att fungera med diverse undantagsarrangemang i höst så bör det finnas tillräckligt med kosthållspersonal för att sköta matutdelning och städpersonal för att städa enligt givna anvisningar. Lärarna måste få fokusera på sitt eget arbete, övervakningen och den fostrande uppgiften i samband med skollunchen. 

     

    3. Vilken ersättning får lärare för extra jobb under rådande omständigheter? 

    Om en elev, till exempel genom ett läkarintyg, har getts befrielse från närundervisningen och i stället får distansundervisning så kan en lärare förordnas att med den eleven hålla extra lektioner på distans. För varje sådan enskild lektion ska läraren betalas ett engångstimarvode enligt UKTA del A §27. Kom överens med din förman om hur och när du redovisar de här lektionerna.

     

    “Samma arvodesgrund gäller också de lärare som nu förordnas att undervisa fler lektioner än under normala omständigheter.”

     

    Samma arvodesgrund gäller också de lärare som nu förordnas att undervisa fler lektioner än under normala omständigheter. Ett exempel kan vara en klasslärare som normalt har 24 timmar undervisning per vecka men som nu, på grund av avvikande undervisningsarrangemang, åläggs följa sin klass i årskurs 6 hela tiden. Om läraren förordnas att hålla till exempel 4 lektioner mer än normalt per vecka, ska den här läraren få ett engångstimarvode för varje enskild lektion utöver det normala schemat.

     

    Sist men inte minst

    FSL har tagit del av en del medlemmars oro över att vissa myndighetsdirektiv är omöjliga att följaVi vill påminna om att det rör sig om anvisningar och att ingenkan förvänta sig att arrangemangen fungerar felfritt, speciellt inte från början. Alla i skolan måste få tid på sig att anpassa sig till det ”nya normala” ochdet är viktigt att komma ihåg att anvisningarna och riktlinjerna är allmänna och hur de kan förverkligas varierar från skola till skola.

    OAJ har på sin webbsida (på finska) samlat fler frågor och svar med anledning av att grundskolan har öppnat igen den 14 maj.

  • Digitalt skutt kan inte ersätta vanlig undervisning

    Risken finns nog att någon, i den mycket utmanande ekonomiska situation som kommer att råda framöver i kommunerna, kläcker inbesparingsidén att införa en betydligt större del distansundervisning med orden ”det gick ju så bra”, skriver Jonas Forsman i en kolumn i Läraren.

  • Kaj Kunnas: “Kämpa på – fortsätt med ert viktiga jobb!”

    {mediagallery:31;Kaj Kunnas: “Kämpa på – fortsätt med ert viktiga jobb!”}

    Idag öppnar grundskolan dörrarna igen och sportjournalisten Kaj Kunnas vill uppmärksamma alla lärare och rektorer för det fina jobb som görs på fältet. Han uppmanar oss att inspirera varandra och skapa en positiv laganda. FSL kan bara instämma i Kajs ord: “Kämpa på, fortsätt med ert viktiga fina jobb!” 

  • Anvisningar för slutet av läsåret i gymnasiet

    Utbildningsstyrelsen har publicerat direktiv för hur man i gymnasierna ska ordna undervisningen de sista veckorna i maj. Man rekommenderar att undervisningen fortsätter på distans men skriver till exempel att “det kan vara motiverat att inom en del läroämnen ordna vissa prov på kunnande i form av närundervisning.” Läs mera på UBS:s webbsida.

  • Det kan bli aktuellt att växla mellan när- och distansundervisning i höst

    – Det måste alltid finnas en beredskap att reagera. Det som vi nu vill är att inte behöva använda beredskapslagen när det gäller utbildningen, dvs att vi inte skall behöva ta till kraftiga åtgärder som gäller alla grundskolor och alla elever i hela landet. Det skall vara möjligt att reagera lokalt om det finns behov för det. Om det uppstår ett fall men en coronasmitta i en skola så skall man lokalt kunna fatta beslut att stänga den skolan, säger undervisningsminister Li Andersson.

  • De sista veckorna före läsårets slut skapar en bro inför framtiden

    Vi är medvetna om att anvisningarna varken kan eller kommer att ge svar på alla detaljer som berör arrangemangen. Det är förståeligt att man av en instans skulle önska få tydliga och detaljerade instruktioner för hur man ska gå till väga i alla situationer. Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen har skrivit ett blogginlägg på deras webbsida.