Category: Coronaviruset och skolan

(Det här är en bearbetning av en ursprungstext på finska av Henna Honkalo, publicerad 28.1 på OAJ:s webb.)

Coronasiuationen har orsakat mera arbete för personalen inom utbildningssektorn. Till exempel daghemsföreståndare, rektorer och andra förmän tvingas göra en del extra arbete när de ska spåra elever som blivit utsatta för smitta inom de egna enheterna.

– Spårningen av smittkedjorna hör enligt lagen om smittsamma sjukdomar till kommunen eller sjukvårdsdistriktets ansvariga läkare för smittsamma sjukdomar, inte till rektorer eller daghemsföreståndare. Om det i skolan eller läroanstalten konstateras coronasmitta så ger den ansvariga läkaren för smittsamma sjukdomar anvisningar om nödvändiga åtgärder, konstaterar Petri Lindroos förhandlingsdirektör för OAJ.

Den ansvariga läkaren för smittsamma sjukdomar samarbetar med skolan eller läroanstalten i smittspårningen, om rektorn eller daghemsföreståndaren har blivit ålagd att inleda ett samarbete med hälsovårdsmyndigheterna. Om det i skolan finns misstanke om smitta så ska frågor i anslutning till situationen riktas till de lokala eller regionala myndigheterna för smittsamma sjukdomar.

– Många förmän, rektorer, biträdande rektorer och skolföreståndare har utfört uppgifter i anslutning till spårningen av smittkedjor på basen av myndighetsförordnande. Arbetsgivaren måste på förhand definiera och informera om vilka arbetsuppgifter i anslutning till spårningen av smittkedjor som hör till rektorerna och hur arbetstid reserveras för detta, fortsätter Lindroos.

Läs mera: “Rektorernas förmän lyser allt för ofta med sin frånvaro och glömmer bort den här yrkesgruppen i diskussioner om arbetshälsa och mående bland utbildningspersonalen.”

 

Arbetarskyddsansvaret är kommunens

OAJ och kommunarbetsgivarna KT är eniga om att daghemsföreståndarnas, rektorernas och andra förmäns förutsättningar för att sköta sitt arbete måste säkerställas. Organisationerna har tillsammans varit i kontakt med myndigheter för att få klarhet i vem som har vilket ansvar och hur beslutsordningen ser ut. 

– Arbetsgivaren är skyldig att se till arbetstagarnas säkerhet och arbetshälsa. Arbetsgivarens ansvar enligt arbetarskyddslagen gäller också rektorer, påpekar Lindroos.

Rektorns arbetstid är inte ändlös konstaterar Lindroos, utan den årliga arbetsmängden begränsas av arbetstiden enligt kollektivavtalet. Trots att arbetstidssystemet för rektorer inte känner till överskridande av arbetstiden måste olika ändringar alltid göras i arbetstidsplanen och utjämnandet av arbetstiden.

För skolföreståndare med undervisningsskyldighet finns inte definierat en årlig arbetsmängd men de har en begränsad mängd arbetsdagar per år, precis som lärarna.
Det här frigör dock inte arbetsgivaren från arbetarskyddsansvaret. Vid oförutsägbara situationer kan det finnas ett behov av att tillfälligt frigöra föreståndaren från den egna undervisningen.

– UKTA känner inte till motsvarande bestämmelser om beredskap eller fortlöpande telefondejourering som i AKTA. En viss nåbarhet ingår i rektorernas och skolföreståndarnas arbete, även utanför den normala tjänstearbetstiden. Det här innebär verkligen ändå inte beredskap 24 timmar i dygnet, eller att arbetsgivaren kan förutsätta beredskap enligt AKTA. En del arbetsgivare har förutsatt fortlöpande beredskap vilket strider mot kollektivavtalet, preciserar Lindroos.

 

Coronaviruspandemin har medfört en rad nya och utmanande arbetsuppgifter för dem som leder verksamheten i våra skolor och utbildningsenheter.  

Det är viktigt att poängtera att rektorernas arbetsuppgifter måste komma från bildningssidan, inte åläggas eller automatiskt överföras från hälsovårdssidan. En rektor kan och bör på basen av ett myndighetsförordnande, bistå för att klarlägga vilka elever som varit i kontakt med varandra om en virussmitta uppdagats på skolan. 

Arbetsgivaren har ett ansvar för att i god tid definiera och informera om vad som förutsätts av rektorn och hur man ska disponera sin arbetstid för de nya uppgifter som uppkommer. 

Läs mer om ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och skolans rektor i coronarelaterade situationer.

Ingen kan vara tillgänglig nonstop

Det finns städer och kommuner som felaktigt krävt att rektorerna ska vara tillgängliga dygnet runt i dessa tider. Ett sådant krav är inte avtalsenligt. En rektor kan inte förutsättas vara anträffbar dygnets alla timmar.

– Ledarskapet i skolan är en nyckelfaktor för hur kollegiet hanterar och orkar under pandemin, vi måste hushålla med orken på alla fronter för att korthuset inte ska falla samman, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande.  

FSL vill rikta en tydlig signal till arbetsgivarna: Utnyttja alla möjligheter för att avlasta rektorerna så att de hinner och orkar sköta alla nya uppgifter under pandemin och måna om personalens arbetsmotivation och -ork. Se också till att extra jobb ersätts.  

Avtalet möjliggör till exempel ett tillfälligt högre personligt tillägg eller uppgiftsrelaterat tillägg. Även engångsersättning enligt AKTA kan tillämpas på de som är anställda inom UKTA.

– Rektorernas förmän lyser allt för ofta med sin frånvaro och glömmer bort den här yrkesgruppen i diskussioner om arbetshälsa och mående bland utbildningspersonalen. Den senaste rektorsbarometern från i höstas visar att 48 procent av rektorerna riskerar utmattning, det är skyhöga siffror, konstaterar Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.  

– Arbetsgivaren har ansvar för personalens hälsa och trygghet på jobbet, det här gäller även rektorer fastän de inte har en fastställd veckoarbetstid, säger Petri Lindroos, förhandlingsdirektör på OAJ.

(Det här är en bearbetning av en ursprungstext av Sari Melkko, publicerad 27.1 på OAJ:s webb.)

Allt i mitt jobb känns intressant, jag hjälper gärna mina kollegor och jag är frivilligt med i projekt eftersom de är intressanta och givande. Jag vill hjälpa barn, elever, studerande och mina anställda och kollegor.

De undantagstillstånd som coronapandemin för med sig ökar belastningen och kräver att vi lär oss nytt och använder oss av ny praxis, men jag har bestämt mig för att prestera även i de här områdena. Nu upptäcker jag, att kvällarna fylls med arbete. Jag börjar avboka egna hobbyn och inser att jag sitter framför datorn till sent på kvällen. Saker och ting börjar irritera allt mer.

Stopp.

Senast i det här skede är det skäl att stanna upp och fundera; Är du på väg att bli utbränd? När det vardagliga arbetet kör slut på krafterna är det dags att ta upp saken till diskussion med din förman och med låg tröskel ta kontakt med företagshälsovården.

 

Diskussion utan brådska hjälper

Var ska man då börja?

Förmannen har ett lagstadgat ansvar för att se till att arbetet inte orsakar fara för eller skada på arbetstagarens hälsa eller säkerhet.

– Det här ansvaret gäller även den psykiska belastningen, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.

Med förmannen bör man initiera en icke brådskande diskussion om hur arbetet kunde ordnas så att man kan hantera arbetsbelastningen utan att förlora orken i arbetet.

– Med förmannen ser man över arbetsuppgifterna man har och funderar över lösningar på hur arbetet kan ordnas på delvis andra eller nya sätt. Eller är det möjligt att komma överens om att arbeta deltid för en viss tid?

Trots att det kan vara ont om tid bör diskussionerna med förmannen göras utan stress, det måste finnas tillräckligt med tid för att hitta de rätta lösningarna. Man bör också komma överens om ett uppföljande samtal för att säkerställa att arbetsbelastningen är på en lämplig nivå. Då kan man komma överens om ytterligare åtgärder.

– Bara det att man tillsammans diskuterar saken och lägger korten på bordet kan ha en förmildrande effekt, säger Mattfolk.

 

Kom ihåg: Du är inte ensam

Det lönar sig att med låg tröskel kontakta den egna förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktige. De känner väl till de lokala förhållandena, handlingsplanerna och modellerna.

En del behöver få prata igenom situationen med någon utomstående, andra behöver mer konkreta förändringar i sin arbetsbild, de flesta en kombination av det här.

– Kom ihåg att du inte är ensam om att känna att orken inte räcker till, det är tyvärr ganska vanligt bland undervisningssektorns personal och våra förtroendevalda möter många i samma sits. En del behöver få prata igenom situationen med någon utomstående, andra behöver mer konkreta förändringar i sin arbetsbild, de flesta en kombination av det här, säger Mattfolk.

Om det är frågan om ett allvarligare hot mot arbetshälsan, så kan det också bli aktuellt med en bedömning av arbetshälsan. Då är avsikten att tillsammans med arbetstagaren, förmannen och företagshälsovården hitta verkliga förändringar i orken i arbetet. Till förhandlingen om arbetshälsan lönar det sig att förbereda sig i lugn och ro.

Läs mer på vår webb om arbetshälsa och hur företagshälsovården stöder dig.