{mediagallery:58;30 procent av lärarna får utstå osakligt bemötande och illabehandling}
Vår medlemstidning Läraren levererar också nyheter på www.lararen.fi. Läs till exempel den senaste rapporteringen om permitteringshotet i närmare 50 kommuner i höst.
Har du en fråga eller fundering är du välkommen att kontakta någon av våra rådgivare:
Pocke Wikström, jan-mikael.wikstrom@fsl.fi, 020 749 54 67 eller Jens Mattfolk, jens.mattfolk@fsl.fi, 020 749 54 70.
{mediagallery:58;30 procent av lärarna får utstå osakligt bemötande och illabehandling}
Jag beundrar er lärare och rektorer som jobbar i det här. Ni som fortsättningsvis får luddiga instruktioner och som trots pressen utifrån håller huvudet kallt. Ni som varje dag går in på arbetsplatsen med vetskap om att det trots skyddsåtgärder finns en risk att exponeras och i värsta fall bli smittad. Ni som ser till att vi kan hålla skolorna öppna. Samhällets uppskattning för yrkeskåren måste översättas i en konkurrenskraftig lön och förbättringar i arbetsbilden – och det är bråttom, skriver ordförande Inger Damlin i Läraren.
Distansundervisning är ett nödvändigt ont, men omställningen går lättare för varje gång eftersom både lärare och elever har mer rutin. Det säger skolledare och lärare på Åland efter beslutet att inleda vårterminens första två veckor med distansundervisning för högstadier och gymnasier.
(Den här artikeln baserar sig på de två nyhetsartiklar, på finska, som OAJ publicerade 19.1.2022: Etä- ja lähiopetuksen samanaikainen järjestäminen sekä lähiopetuksen suoratoisto & Poissaolot koronaan altistumisen tai oireiden vuoksi)
Enligt FSL kan en lärare inte sköta när- och distansundervisning samtidigt eftersom det innebär en oskäligt stor arbetsbörda, inte minst i planeringsskedet eftersom undervisning i klass och på distans ser olika ut och kräver olika typer av förberedelser. Denna åsikt stöds också av kulturutskottets och undervisningsministeriets ställningstaganden. Risken finns att ingendera av undervisningen då möter de krav som finns i de gällande styrdokumenten.
Med hänvisning till arbetsledningsrätten kan trots allt arbetsgivaren besluta att en elev ges möjlighet att följa med undervisningen i klassen genom strömmad undervisning. Strömmad undervisning är inte undervisning utan endast en möjlighet att följa med undervisningen på distans.
Om en elev är sjukanmäld gäller tidigare förfaranden, det vill säga eleven deltar inte i undervisningen. När eleven är tillbaka har hen enligt lagen rätt till exempelvis stödundervisning om det skulle behövas för att täppa till kunskapsluckor. På andra stadiet bedömer man från fall till fall.
Om en elev stannar hemma i så kallad frivillig karantän har utbildningsanordnaren ingen skyldighet att erbjuda distansundervisning eller någon typ av strömmad undervisning. Grundprincipen är att de elever som är i skolan ska ha rätt till läroplansenlig undervisning och lagstadgad stödundervisning av till exempel en speciallärare.
När det kommer till distansundervisning för en elev i grundskolan krävs ett beslut om detta av utbildningsanordnaren utgående från lagen om grundläggande utbildning. Den här typen av beslut är inte ändamålsenliga för kortare perioder av frånvaro utan förutsätter ett vägande skäl, till exempel ett hälsoskäl som konstaterats av en läkare.
Om en elev har ett beslut om särskilda undervisningsarrangemang bör det i beslutet framgå hur distansundervisningen ska ordnas. Samtidigt är det också skäl att komma överens om hur många timmar läraren har till förfogande för att sköta den undervisningen och om ersättningen för detta arbete.
Om en lärare upplever att undervisningsarrangemangen nu föder sådana situationer i skolan där elevernas trygghet inte går att garantera, till exempel på grund av att det är för få lärare på plats, ska hen omedelbart ta kontakt med rektorn. Rektorn har i sin tur ansvar för att meddela sin förman om tryggheten inte går att garantera med de resurser som för tillfället finns till förfogande.
Arbetsgivaren är skyldig att sköta om sina arbetstagares arbetshälsa och säkerhet, detta gäller även under en pandemi. Arbetsgivaren har en skyldighet att med de medel som står tillhands minska på de faktorer som orsakar en risk för de anställdas arbetshälsa.
Din förtroendeman är expert på lokala avtalsfrågor och kan hjälpa dig att tolka direktiv och diskutera till exempel ersättning och andra rättigheter du som arbetstagare har.
FSL förutsätter att lärare ersätts för det merarbete som kan uppstå i samband med de exceptionella undervisningsarrangemang som coronapandemin orsakar.
Om du som anställd har coronasymptom har du rätt till sjukdagpenning i vanlig ordning. FSL rekommenderar att medlemmar som misstänker att de blivit smittade på arbetsplatsen gör ett officiellt laboratorietest så fort som möjligt. Ett officiellt testresultat behövs för att konstatera en eventuell yrkesskada. Får du ett positivt resultat i ett hemmatest lönar det sig alltså att också söka dig till ett officiellt coronatest.
Om du som anställd har exponerats av coronaviruset och är i karantän, frivillig eller officiell, är utgångsläget att du kan komma överens om arbetsuppgifter som ska göras, förutsatt att arbetsgivaren betalar ut lön och du som arbetstagare är frisk. Arbetsgivaren måste då förse dig med arbetsredskap för arbete på distans.
Om distansjobb inte är möjligt men arbetsgivaren inte önskar att arbetstagaren jobbar på arbetsplatsen, kan man komma överens om tjänstledigt med lön och med låg tröskel sjukledigt om symptom uppstår.
En del arbetsgivare har rekommenderat personalen till frivillig karantän. Eftersom det här innebär obetald frånvaro kan arbetsgivaren inte kräva det av arbetstagarna.
Arbetsgivaren bör ge tydliga anvisningar om hur lärarna ska förfara om de uppvisar symptom, får ett positivt resultat på hemtest eller har exponerats för coronaviruset.
Som förbund kommer FSL att vara tydligare än någonsin kring vikten av trygghet på arbetsplatsen. Vi kommer att ständigt påminna om att gällande arbetarskyddslagstiftning också är i kraft under pandemier. Undervisningspersonalens hälsa och välmående kan absolut inte förbises, skriver förbundsordförande Inger Damlin.
I en del kommuner, bland annat i huvudstadsregionen, har den kommunala myndigheten beslutat att upphöra eller minska på smittspårningen och frångå förfarandet med att försätta insjuknade eller exponerade av coronaviruset i karantän. Orsaken är att smittspårningen är överbelastad och resurserna inte räcker till. Medborgarna förutsätts ett ansvarsfullt förfarande och själva besluta om en frivillig karantän.
Arbetsgivaren bör ge tydliga anvisningar om hur lärarna ska förfara om de uppvisar symptom, får ett positivt resultat på hemtest eller har exponerats för coronaviruset.
Eftersom en förutsättning för att kunna få FPA:s dagpenning är att ett beslut om karantän fattats av en läkare för smittsamma sjukdomar, bör man nu få anvisningar av arbetsgivarna hur det blir med lönen för lärare som frivilligt är i karantän. FSL:s förtroendemän har uppmanats förhandla med arbetsgivarna om det här för att sedan kunna informera medlemmarna.
Arbetsgivaren bör ge tydliga anvisningar om hur lärarna ska förfara om de uppvisar symptom, får ett positivt resultat på hemtest eller har exponerats för coronaviruset. Ska lärare anhålla om sjukledighet eller avlönad tjänstledighet? Arbetsgivaren bör också informera cheferna om förfarandet.
Givetvis kan man komma överens om att en lärare som är arbetsförmögen men i karantän, i frivillig eller officiell sådan, kan sköta till exempel distansundervisning för elever försatta i karantän. Det är även möjligt att komma överens om andra arbetsuppgifter som läraren kan sköta på distans. I dessa fall betalas lön i normal ordning och man är inte tjänstledig.
Det kan finnas skäl att tillfälligt ge cheferna möjlighet att bevilja sjukledighet för en längre tid utan att ett läkarintyg krävs, än det som nu är praxis i kommunen eller på arbetsplatsen.
Det är också skäl att se över förfaranden gällande sjukledighet. Enligt avtalet kan “arbetsoförmågan påvisas också på något annat tillförlitligt sätt i fråga om arbetsoförmåga som varar högst fem dagar eller, enligt beslut av den behöriga myndigheten, också i fråga om arbetsoförmåga som varar längre än fem dagar, såvida inte den som beviljar sjukledigheten av särskilda skäl anser att det i dessa fall behövs ett läkarintyg”. Det kan finnas skäl att tillfälligt ge cheferna möjlighet att bevilja sjukledighet för en längre tid utan att ett läkarintyg krävs, än det som nu är praxis i kommunen eller på arbetsplatsen.
I sitt betänkande har riksdagens kulturutskott (16/2020) konstaterat att man i arrangemang med turvis när- och distansundervisning (hybridundervisning) bör se till att arrangemangen inte leder till att en lärare gör den dubbla mängden arbete för att ge samma undervisning.
FSL ser, framför allt ur ett jämlikhetsperspektiv, ett behov av nya preciseringar av Utbildningsstyrelsen kring hur utbildningsanordnarna ska tolka till exempel rätten till distansundervisning.
Elever som har ett beslut om karantän har rätt till undervisning under den tid karantänen varar. Utbildningsstyrelsen ger anvisningar om hur denna undervisning kunde skötas.
FSL ser, framför allt ur ett jämlikhetsperspektiv, ett behov av nya preciseringar av Utbildningsstyrelsen kring hur utbildningsanordnarna ska tolka till exempel rätten till distansundervisning. Vilken rätt till undervisning har en elev i frivillig karantän? Hur säkerställer vi att elever behandlas lika över hela landet oavsett om testning och karantänstillämpning varierar lokalt?
Med fördel ordnar man undervisningen så att lärare som är i karantän sköter undervisningen av eleverna i karantän. Om en lärare förväntas undervisa elever på distans, samtidigt som hen undervisar sin egen klass ska förtroendemannen förhandla om ersättning för det här arbete. På Åland och i Uleåborg samt i Lempäälä har man avtalat om en ersättning på 30% för varje lektion som läraren samtidigt undervisar både elever i klassrummet och på distans.
Med undervisning avses inte strömmad undervisning. Vid strömning av undervisning sker inte någon interaktion med eleverna som deltar via videouppkopplingen utan eleverna följer endast med undervisningen.
FSL rekommenderar att medlemmar som misstänker att de blivit smittade på arbetsplatsen gör ett officiellt laboratorietest så fort som möjligt, först och främst via företagshälsovården. Ett officiellt testresultat behövs för att konstatera en eventuell yrkesskada. Får du ett positivt resultat i ett hemmatest lönar det sig alltså att också söka dig till ett officiellt coronatest.
Läs också: Hemtest, munskydd och hybridundervisning – Vad är skolans ansvar?
Man kunde vid det här laget förvänta sig en tydligare kommunikation och klarare direktiv från myndighetshåll. Det är det minsta en yrkeskår som går på knäna kan förvänta sig, skriver Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm.
Fredagen den 7 januari 2022 kom regeringen med en rad nya rekommendationer som rör skolan. Bland annat vill man att elever och studerande i grundskolan och på andra stadiet ska testas två gånger i veckan med självtest. Vad innebär det här i praktiken?
FSL förutsätter att snabbtesten tas hemma och är på hemmens ansvar.
I dagsläget är frågorna betydligt fler än svaren på den här frågan. Enligt uppgifter kommer tydligare instruktioner om bland annat distribuering, testning och kontroll de närmaste dagarna. FSL förutsätter att snabbtesten tas hemma och är på hemmens ansvar.
– Kostnadsfrågan här är också relevant. Testerna är långt ifrån gratis och får inte betalas med medel tänkta för undervisningen, säger Inger Damlin som konstaterar att staten signalerat att kommunerna kommer att kompenseras fullt ut.
Regeringen vill också se en effektiverad användning av munskydd i skolorna, vad innebär det?
“Personalen har inte kapacitet att agera mera “munskyddspoliser” än de redan gör.”
Som med de flesta rekommendationer för skolan är det de lokala myndigheterna som fattar beslut kring hur de implementeras och på flera håll i landet har man i helgen kommit med specificeringar. I vissa kommuner kan det handla om att utöka munskyddsrekommendationen att gälla även de lägre klasserna eller gå in för ffp2-masker.
– Personalen har inte kapacitet att agera mera “munskyddspoliser” än de redan gör. Här vädjar vi till vårdnadshavarna att instruera sina barn och ungdomar i att använda munskydd. Det är viktigt att alla ser myndigheters uppmaningar som viktiga för att bromsa pandemins framfart, säger Damlin.
FSL förväntar sig att de lokala myndigheterna är tydliga i sin kommunikation kring vad det här innebär i praktiken.
Eftersom smittläget är svårt måste man i skolorna räkna med en hel del elever och studerande i karantän och att behovet och förväntningarna på speciella undervisningsarrangemang kommer att vara stort.
Lärarfackets linje i frågan om så kallad hybridundervisning är att lärarna inte kan förutsättas ge både närundervisning och distansundervisning via videouppkoppling samtidigt. Med hänvisning till arbetsledningsrätten kan trots allt arbetsgivaren bestämma vilket jobb som utförs, var det utförs, med vilka redskap och vid vilken tidpunkt det utförs, en lärare kan med andra ord inte vägra strömma sin undervisning.
Lärarfacket uppmanar om lokala förhandlingar kring ersättning för så kallad hybridundervisning, så som man till exempel gjort på Åland.
Strömningen ska i så fall utföras på ett sådant sätt så att så lite merarbete som möjligt uppstår. Om ett avsevärt merarbete uppstår ska man avtala om ersättning till läraren för detta, ta kontakt med din förtroendeman om saken!
Lärarfacket uppmanar om lokala förhandlingar kring ersättning för så kallad hybridundervisning, så som man till exempel gjort på Åland.
– Jag tycker det är viktigt att framhålla att varken samhället, hemmen eller personalen kan förvänta sig att undervisningen ska hålla samma nivå om den sköts på olika sätt samtidigt. Pandemin kräver undantagsarrangemang och kvalitén lider, det här något som vi alla måste acceptera, säger Damlin.
När det kommer till frågor om karantän uppmanar FSL alla sina medlemmar att vara i kontakt med de lokala sjukvårdsmyndigheterna och med den egna arbetsgivaren. Vi vet att smittspårningen och testningen är överbelastad på många håll och att man i flera städer och kommuner nu lägger om smittspårningen.
“Utgångspunkten är ju att vid symptom med låg tröskel isolera sig och vid behov låta testa sig.”
– Det råder en del oklarhet kring de här frågorna och direktiven varierar också mellan regionerna. Här gäller det att följa med de lokala myndigheternas anvisningar och de anvisningar arbetsgivaren ger. Utgångspunkten är ju att vid symptom med låg tröskel isolera sig och vid behov låta testa sig, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare vid FSL.
Om arbetsgivaren betalar ut lön och arbetstagaren är frisk men i karantän, officiell eller frivillig, är utgångsläget det att man kan komma överens om arbetsuppgifter som ska göras. Arbetsgivaren måste då förse arbetstagaren med arbetsredskap för arbete på distans.
– På många håll försöker man strukturera undervisningen så att eventuella lärare i karantän sköter distansundervisningen och lärare på plats sköter närundervisningen. Det här kan vara en fungerande lösning som är värd att överväga, säger Wikström.
Om lön inte betalas ut utan arbetstagaren får FPA:s dagpenning, finns inget arbetstvång.
Det gör vi och det kräver vi att din arbetsgivare också gör.
– Pandemin är en kris vi tillsamman måste ta oss igenom, men det innebär inte att du som arbetstagare ska behöva äventyra din hälsa. Som förbund gör vi allt vi kan för att upplysa, påminna och uppmana arbetsgivarna att ta sitt ansvar. Arbetarskyddslagstiftningen måste följas, säger Damlin.
FSL efterlyser ständigt tydliga direktiv och rak och redig kommunikation. Vi har föreslagit en rad åtgärder för att det ska vara tryggt och säkert för dig att arbeta i våra skolor och läroinrättningar; till exempel vaccinprioritering, säkerhetsutrustning, ventilation, mer resurser för stödformer etc.
– Förra veckans fiasko visar bara att det finns mycket kvar att göra. Nu är högsta prioritet att få myndigheterna och beslutsfattarna att förstå att vi behöver tydliga direktiv och information för att få skolvardagen att rulla.
På en del håll i landet, till exempel i Huvudstadsregionen, läggs smittspårningen nu om eftersom hälsovården är så belastad. Då blir det ännu viktigare att alla tar sitt ansvar för att förhindra att smittan sprids. Så här twittrade förbundsordförande Inger Damlin på måndagen den 10 januari:
I ett läge då smittspårning läggs ner
är det à och o att alla som vet om att man exponerats eller har symptom stannar hemma. Alla måste ta eget ansvar för att skolan ska kunna rulla på. Effektiverad maskanvändning måste tas på allvar av alla!— IngerDamlin (@IDamlin) January 10, 2022
… som gäller din arbetshälsa, det kan gälla frågor kopplade till coronaviruset men också arbetsbelastningen som pandemin medför, uppmanar vi dig att vara i kontakt med företagshälsovården. Arbetsgivaren är skyldig att sköta om sina arbetstagares arbetshälsa och säkerhet, detta gäller även under en pandemi. Arbetsgivaren har en skyldighet att med de medel som står tillhands minska på de faktorer som orsakar en risk för de anställdas arbetshälsa.
Din förtroendeman är expert på lokala avtalsfrågor och kan hjälpa dig att tolka direktiv och diskutera till exempel ersättning och andra rättigheter du som arbetstagare har.
Du är också alltid välkommen att ta kontakt med våra rådgivare på FSL, antingen per mejl, telefon eller via frågelådan här på vår webb.

– Det är olycklig att man bollar av och an med skolan som en slags politisk spelbricka. Vi har levt med pandemin ett bra tag nu och man skulle förvänta sig mindre maktkamp mellan olika ministerier och myndigheter och mer framförhållning och samsyn, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL,som inte kan förstå varför beskedet inte kunde ha levererats tidigare och gjort omställningen något lättare.
Både timingen och tidtabellen för förslaget har kritiserats hårt och med tanke på alla de lokala beslut som fattats under fredagen, kan man konstatera att regeringens besked ikväll kom för sent, utbildningsanordnarna kunde inte vänta så länge.
FSL har från första början kritiserat ministeriets sista minuten-förslag om en nationell rekommendation om distansundervisning. Förslaget har förbryllat och skapat merarbete ute i kommunerna, en rekommendationen förändrar inte heller det faktum att man på lokalnivå beslutar om distansundervisning.
– Vi vet att närundervisning är den bästa pedagogiska lösningen för våra barn och unga. Flera städer, till exempel Helsingfors, Borgå och Åbo, har redan tidigare idag meddelat att de inleder vårterminen med närundervisning på måndagen, säger Damlin.
FSL ser risker med att så många, bland annat Institutet för hälsa och välfärd, motsätter sig regeringens rekommendation om distansundervisning.
– Smittläget är alarmerande och som förbund har vi förståelse för att något måste göras men för tydlighetens och jämlikhetens skull hade det kanske varit vettigare att ta i bruk undantagslagen igen, säger Damlin.
Pandemins framfart skapar en stor oro bland undervisningspersonalen och åsikterna kring hur undervisningen borde arrangeras varierar. FSL understryker att det är arbetsgivarens ansvar att göra allt för att garantera lärarnas och rektorernas arbetssäkerhet, såväl i när- som distansundervisning.
– Arbetsgivarna måste visa personalen att man tar deras hälsa och säkerhet på största allvar. Trots att vi är bättre förberedda på snabba omställningar än någonsin är det tidskrävande och belastande för våra rektorer och lärare. Som förbund är vi väldigt oroliga över yrkeskårens ork nu och på längre sikt.
En period av distansundervisning utplånar inte heller pandemin. FSL vill se snabba åtgärder för att det ska vara så tryggt som möjligt att återgå till närundervisning.
– Vi vill bland annat se en prioritering i vaccinationsordningen för personalen, omfattande användning av munskydd och en seriös utredning av snabbtest av skolbarn. Det är fortsättningsvis viktigt att elever och studerande som uppvisar förkylningssymptom stannar hemma, säger Damlin.
Personalbrist och hög arbetsbelastning är ett mycket sannolikt scenario i början av terminen och Damlin vädjar om förståelse för att skolan inte kan prestera på samma höga nivå som i normala fall.
– Vi kräver att utbildningsanordnarna ser över tillgången på utrustning och maximerar förutsättningarna för olika typer av undervisningsarrangemang. Vi uppmanar hemmen att med låg tröskel kommunicera med skolan om eventuella utmaningar. Vi hoppas också på mycket stöd och uppmuntran inom kollegierna för att värna om välbefinnandet och orken.
FÖR MER INFORMATION:
Inger Damlin
förbundsordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300
Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959

(Den här texten är en översättning och bearbetning av OAJ:s nyheter från 17.12.2021 och 19.12.2021, på finska).
FSL:s förbundssekreterare Pocke Wikström säger till tidningen Läraren att det finns andra åtgärder som kan användas framom en förlängning av jullovet.

– Vi har ju möjligheten till distansundervisning inom den grundläggande utbildningen som vi har tillgripit tidigare då smittläget varit besvärligt. Vi har ju inte avbrutit undervisningen i vårt land under pandemin tills vidare och lagen ger utbildningsanordnarna möjlighet att gå in för distansundervisning, säger han.
– En förlängning av jullovet med några dagar utrotar inte coronan från Finland, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.
Att förlänga läsåret in i juni skulle också föra med sig problem av andra slag, till exempel kring bedömning och elevantagningar. Luukkainen konstaterar också att det är utbildningsanordnarna som enligt gällande lagstiftning har behörigheten att fatta beslut om att flytta skoldagar, inga andra myndigheter.
– Att förlänga jullovet innebär att skolan stängs helt, vilket garanterat får mer negativa konsekvenser för våra barn och unga än en period av distansundervisning, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande och efterlyser en möjlighet till regionala och kommunala lösningar.
Luukkainen har diskuterat frågan under ett coronamöte för undervisningssektorn ordnat av undervisningsminister Li Andersson förra fredagen. Enligt honom sköt även de andra mötesdeltagarna ner tanken om en förlängning av jullovet.
Om daghem, skolor och läroanstalter hålls öppna, måste man ta i bruk alla till buds stående medel för att skydda undervisningspersonalen. FSL och OAJ kräver omedelbara åtgärder och riktade, mera precisa anvisningar och instruktioner.
I Estland till exempel, använder man sig av snabbtest. Varför har man inte utrett användningen av dem även i Finland?
Luukkainen säger att man måste följa med hur man gör i andra länder och ta i bruk metoder som bevisligen fungerar i kampen mot coronaviruset.
– I Estland till exempel, använder man sig av snabbtest. Varför har man inte utrett användningen av dem även i Finland? Och varför utvidgas inte användningen av munskydd?
Minister Andersson lovade för över en vecka sedan uppdaterade coronainstruktioner för daghem, skolor och läroanstalter.
– De här behövs nu, så att verksamheten kan planeras för tiden efter årsskiftet. Under hela hösten har fältet tampats med för långsam testningstakt, bristande luftcirkulation och otydlig kommunikation. Dessutom ligger smittspårningen ofta så långt efter att man måste vänta på svar alltför länge, samtidigt som planeringen av verksamheten är beroende av karantänsbesluten, konstaterar Luukkainen.
Otydliga instruktioner och olika praxis på olika områden, olika kommuner och till och med i skolorna innebär en ökad arbetsbelastning för daghemsföreståndare, lärare och rektorer.
Hur har man tänkt att det här ska vara hanterbart utan mer resurser för ledarskapet?
– Det råder en outtalad förväntan om att rektorerna ska vara tillgängliga dygnet runt. Nya direktiv kan komma med några timmars varsel och så måste man ställa om. Hur har man tänkt att det här ska vara hanterbart utan mer resurser för ledarskapet? Det här är mycket nonchalant och slår hårt mot en överbelastad yrkeskår, säger Damlin.