Category: Ingers inlägg

För mig känns det därför extra viktigt att så fort som möjligt få möta er FSL:are, sitta i lärarrum, föra spontana diskussioner och möta föreningar just precis där de befinner sig. Att tillsammans se potential och möjligheter men även dryfta det som sätter käppar i hjulen. Fatta hur massor jag saknar just den biten, de personliga mötena!

Det händer liksom grejer nu, inte bara i mitt huvud utan även inom förbundet.

Målsättningar motiverar mig som ordförande för FSL. Därför är det nu hög tid att presentera projekt ”Föreningsträffen” där förbundskansliets mål är att träffa varje förening i riktiga världen, på riktigt, före utgången av 2022.

Det händer liksom grejer nu, inte bara i mitt huvud utan även inom förbundet. Vi vill träffa unga lärare, ge dem möjlighet att snacka under att AW. Stunder där vi drömmer om att stärka lärarskapet och skapa gemenskap.

Ja, och så kickar vi gång en ny tappning av FSL-akademin. En egen utbildningshelhet i flera moduler med matnyttigheter och facklig medvetenhet för lärare, framför allt med en gemytlig inramning. Akademin har varit en av våra mest uppskattade satsningar, så håll utkik och låt inte chansen passera.

Vi vet att om man vill något så måste man satsa och nu om någonsin känns det läge att satsa på medlemmarna, vår hjärtesak.

Det att regeringen nu helt fredar utbildningssektorn från inbesparningar är en tydlig signal till kommunerna. Det går inte att skära i elevers rättigheter post coronapandemin, då kunskapsluckor ska täppas till, vardagsrutiner återskapas och motivation återfinnas. Budgeten för bildning i kommunerna kan inte vara en bibel, det måste finnas möjlighet att reagera snabbt när det behövs, och nu behövs det. Det är vår framtid vi pratar om.

Elever som inte får det stöd som de behöver riskerar att få kunskapsluckor och samtidigt kan också deras mående äventyras. Vi tenderar skapa andra problem genom att förbise stödbehoven. Utåtagerande, ångest och självdestruktivt beteende är bara några av de symptom vi riskerar att skapa på vägen. Genom tidigt stöd för skolgång kan vi ge ett brett stöd, vilket kan betyda massor för individens framtid.

De politiker som tar sig tid att lyssna på skolfolket hittar de smartaste lösningarna och kan göra prioriteringar och investeringar i rätt riktning.

Vi lärare och rektorer vet exakt hurudan pulsen inne i skolan är. De politiker som tar sig tid att lyssna på skolfolket hittar de smartaste lösningarna och kan göra prioriteringar och investeringar i rätt riktning.

En klok beslutsfattare förstår att inte prata dagens skola, framtidens skola, ur eget skolperspektiv. Det går inte heller an att luta sig mot tidigare beslut och vända blicken åt ett annat håll – blicken måste ständigt vara fäst vid vad som behövs göras framåt.

Tillsammans skapar vi världens bästa skola.

Som vi på FSL ser det innebär arrangemangen kring studentskrivningarna i vår en mängd merarbete som måste ersättas.

Antalet övervakare per skrivningstillfälle är sen tidigare fastställt och lärarna springer mellan övervakning och distansundervisning, ekvationen går nu inte alltid ihop när provdagarna har utökats. Studerandena får nöja sig med allt mer självstudier, en skrämmande trend. 

Karantän innebär i normala fall att individen inte kan avlägsna sig hemifrån. Studentexamensnämnden signalerar däremot att det är möjligt att ordna så att en studerande i karantän kan delta i studentskrivningarna trots allt och jag frågar mig, är det faktiskt möjligt? Utöver arbetsbeslastningen handlar det här i allra högsta grad om lärarnas rätt till en trygg arbetsmiljö. Man kan även fråga sig huruvida det här innebär trygg skrivning för studeranden? 

Nämnden bollar nu beslutet till rektorerna som tillsammans med hälsovårdsmyndigheterna ska fatta beslutet om en studerande i karantän kan avlägga sitt prov ändå. Pressen på skolledarna är redan enorm och jämlikhetsdilemmat som nämndens godtyckliga direktiv leder till är nästintill omöjligt att hantera.

Studentexamensnämnden ger order – men arbetsgivare och arbetstagare förhandlar om villkor. Hur går det ihop egentligen? Som vi på FSL ser det innebär arrangemangen kring studentskrivningarna i vår en mängd merarbete som måste ersättas.

Otydligheten skapar framför allt ovisshet, frustration och otrygghet bland lärare, rektorer, elever och vårdnadshavare. Sådant är illa i ett krisläge. Veckan för viktiga förberedelser inför perioden med distansundervisning håller på att torka in i väntan på slutgiltiga besked.

“Att skolan ges förutsättningar för att komma med tydliga besked kring nya omställningar är avgörande för samarbetet med hemmen.”

Att växla mellan närundervisning och distansundervisning är ingenting man gör i en handvändning. Förutom alla praktiska arrangemang kring skoltransporter och mat så handlar det för lärare om helt olika lektionsplaneringar beroende på om elever är närvarande eller inte. Varje ny period med distansundervisning ökar dessutom trycket på stödfunktionerna och behovet av kreativa och motiverande lösningar i undervisningen. Ett arbete som tär på lärarkraften, den kraft som så väl behövs framåt just nu.

För hemmen ser vardagen fullkomligt olika ut med när- eller distansundervisning och omställningen kan vara väldigt krävande. Att skolan ges förutsättningar för att komma med tydliga besked kring nya omställningar är avgörande för samarbetet med hemmen.

Beslut om övergång till distansundervisning ska inte fattas lättvindigt och det är väldigt viktigt att komma ihåg. FSL har länge framhållit att en tidig vaccinering av lärarkåren skulle skapa ett bättre utgångsläge för närundervisning och på så sätt säkerställa en trygg skolgång och garantera elevers och studerandes rätt till undervisning.

Lärarnas arbete är sådant att det inte alltid går att undvika närkontakt. I nuläget har omkring tio länder vaccinprioriterat lärare, i dag har USA:s president sällat sig till den skara som insett vikten av att vaccinera lärarna.

Lärare och rektorer gör ett enormt viktigt jobb. Det är tack vare er insats vi lyckas hålla skolor öppna. Skolor där våra barn och unga inte bara får viktig kunskap och värdefulla färdigheter utan också trygghet, rutin och social samvaro.

Det är ibland svårt för oss att visa vad som har gjorts och vad som pågår och vi möts ofta av frågan: Varför gör facket ingenting?

Vår roll som lärarförbund är att i svåra lägen stå upp för våra medlemmars bästa. Det är ibland svårt för oss att visa vad som har gjorts och vad som pågår och vi möts ofta av frågan: Varför gör facket ingenting?

Jag ska här försöka beskriva hur vi jobbar just nu: FSL samarbetar alltid tätt med OAJ men kanske mer än någonsin nu kring frågorna som berör pandemin. Vi möts under officiella möten, ringer informella samtal, sprider information, ja, till och med whatsappar när det behövs.

Vi har bland annat fört fram hur viktigt det är prioritera lärare och rektorer i vaccinationsordningen. Det här budskapet har gått direkt till regeringen och Institutet för hälsa och välfärd THL.

Tyvärr finns det ännu inga löften om att prioritera lärare och rektorer vid vaccinering. Tvärtom så har vi mötts av konstaterande om att coronaviruset förekommer i högst ringa omfattning i våra skolor.

I dialogen med centrala politiker och ämbetsmän, statsminister Marin och utbildningsminister Saramo bland andra, har vi fått klara budskap – skolorna hålls öppna så länge det bara är möjligt.

Sådan är också de flesta lärares vilja, det är signalerna vi får från fältet. Så länge omständigheterna är sådana att skolan är en trygg miljö, så vet lärare och rektorer att närundervisning är den mest fungerande just nu.

OAJ för en ständig dialog med THL

Det är svårt att få lärarnas röst hörd men det innebär bara att vi måste fortsätta jobba. Den ständiga dialogen är ett sätt att göra omvärlden medveten om läget i skolan. Medvetenhet är en bra början, utan medvetenhet ingen insats.

Pandemin drabbar regionerna i vågor. Våra skolombud, förtroendemän och aktiva diskuterar gärna aktuella corona-frågor med dig. Våra medlemmar är viktiga för oss – du är viktig för FSL. Även vi på förbundskansliet står gärna till förfogande när frågor ni behöver hjälp med, rullar in.

Slutligen:

Det kollegiala stödet är en livlina just nu, förmansstödet är enormt viktigt och samhällets stöd avgörande för framtiden. Tillsammans är ett ord som ger kraft framåt!

I dag handlar allt mera om kommunikation och information. Det är en väldigt viktig bit av rektorsjobbet och utgör en bra bas för allt samarbete.

Då rektorsbordet svämmar över med tjänstemannauppdrag, beslutsdjungel, elevvård, undersökningar och specialuppdrag som till exempel vaktmästare, kock eller kunnig i byggbranschen – då uppstår en situation som varken är bra för rektorn eller skolan.

Med förstående arbetsgivare som ser det hektiska i rektorvardagen och rensar bort mera än bara undersökningar, är jag ganska säker på att den finländska skolan lyckas bibehålla rektorers entusiasm, en drivkraft som varje skola behöver.

Och jo, rektorsjobbet är det bästa av det bästa i stunder då du som rektor ser att skolan rullar. Du möter underbara barn och ungdomar med brinnande iver. Du ser inspirerade lärare som tar sig an och du kan se ett påtagligt VI, den kollegiala styrkan. Den stunden är fin, den känslan bär.

Attraktionskraften till rektorsjobbet behöver vi satsa på. Vägen dit är varken rak eller enkel men förståelse för rektorers pressade vardag är en bra början på nya ledarskapslösningar som passar skolenheten.

Sociala medier är i dag en del av allt som sker. “Likes” styr den allt mer svartvita världen.Klimatet är hårt, polariseringen stark och desinformationen utbredd. Ledord som respekt och demokratiär svåra att måna om.

Vi lärare och rektorer har ett viktigt jobb, vi är en del av samhällets demokratibygge.

Demokrati är ingen självklarhet. Demokrati kräver ständigt underhåll. Från det att barn i tidig ålder lär sig skillnad på rätt och fel, till levande elevdemokrati och aktivt medborgarskap ska medvetenheten vara närvarande. 

Vi lärare och rektorer har ett viktigt jobb, vi är en del av samhällets demokratibygge. Vi gör vårt yttersta varje dag för att följa det styrdokument där delaktighet, kritiskt tänkande, samhällskunskap och läskunnighet utgör viktiga delar. Vi jobbar för bildning.

Utan lärare, ingen bildning.Utan bildning, ingen demokrati.

De goda erfarenheter coronaåret gett ska vi ta med oss, resten skakar vi av oss och lämnar bakom.

Vikten av samarbete, nätverk och det kollegialastödet har blivit så tydligt under pandemin. Digitala erfarenheter, innovativa lösningar och flexibilitet har fötts i krisens svallvågor. Att skolan är mera än undervisningen är samhällets viktiga lärdom. Lärarnas betydelse har uppmärksammats från många håll.

Enormt fina insikter för framtidens skola.

Vi respekterar våra medarbetare i skolsamfundet, vi ser vikten av andra yrkesgruppers insatser och förespråkar alltid samarbete – men vi jobbar stenhårt framåt för våra medlemmars förbättrade arbetssituation.

Kryddar vi insikterna med att vi aldrig någonsin låtit årets utmaningar överta rodret, så vet vi att vi trots allt känner hopp. Låt oss hålla kvar hoppet, stärka tron på framtiden och tilliten till varandra. Sådant sker i vardagen, i mötet och i bemötandet. 

Inom förbundet kommer vi att gå in i det ny året med visionen ”starkare lärarskap”. Vi kommer att på olika sätt synliggöra det fina i att vara lärare, det fantastiska i att vara rektor. Läraryrket är och måste förbli ett yrke med stark attraktionskraft. 

Lärarkraften och rektorskraften måste alltid vara stark. Elever har rätt till kvalitativt god undervisning. Det som belastar lärares och rektorers välmående tänker vi inte blunda för, inte heller får vårt ständiga arbete för en konkurrenskraftig lön någonsin läggas på vila.

FSL:s grunduppgift är och förblir intressebevakning. Vi respekterar våra medarbetare i skolsamfundet, vi ser vikten av andra yrkesgruppers insatser och förespråkar alltid samarbete– men vi jobbar stenhårt framåt för våra medlemmars förbättrade arbetssituation.

Vi kliver in i det nya året med attityd– Vi är stolta över vårt yrke, vi är lärare vi!

Under processen har vi påverkat i alla de forum vi har kunnat. Vi har insett att reformen trots allt innebär en resurstill utbildningen, en resurs som vi inte lättvindigt kan tacka nej till då faktorer som en förändrad befolkningsstruktur kan påverka utbildningsfältet på ett mindre gynnsamt sätt. Man kan säga att vi sa “nja”!

Till kommunerna garanterar man finansiering för de nya uppgifter som uppkommer, vilket var avgörande för att vi skulle kunna viska ett försiktigt:“ja…”!

Som förbund riktade vi i följande skede blicken mot de faktorer som måste sättas i ordning för att reformen ska generera de önskade effekterna. Vi lärare och rektorer såg att skolresor inte kan uppta en allt för stor del av avgiftsfriheten, en röst som hörsammades. Lärares expertkunskap är en resurs då avgiftsfria läromedel införskaffas och även här lyssnade man på vår åsikt. Till kommunerna garanterar man finansiering för de nya uppgifter som uppkommer, vilket var avgörande för att vi skulle kunna viska ett försiktigt:“ja…”!

Vi är övertygade om att en dimensionering av studiehandledare, ett tak på 200 elever per studiehandledare, är en avgörande faktor för att reformen ska ge effekt. En annan central bit är ett fungerande trestegsstöd, vilket vi hoppas att den arbetsgrupp som granskar stödet månar om, för att inte tala om tillgången på behörig svenskspråkiga lärare och flexibla studiemöjligheter.

Eller förresten.

Kvalitetskriterier för gymnasiet, in med dem som en garant för gymnasieutbildning på lika villkor. Den så kallade HUX:en (träder i kraft 2021) som är tänkt för elever som inte kommer vidare eller som hoppat av studier måste också formas omsorgsfullt.  

Verkligheten i skolan och lärarna och rektorernas möjligheter och begränsningar måste styra förverkligandet av den här reformen. Med rätt förutsättningar kan reformen förverkligas enligt intentionerna och Finlands skola återtar platsen som världens bästa. 

Augusti 2022 ger en arbetsgrupp ett förslag på en revidering av trestegsstödet. Just nu pågår arbetet och undervisnings och kulturministeriet lyssnar in. I den processen är FSL en del, vi blir hörda. 

Under de senaste veckorna har jag träffatspeciallärare från olika regioner och lyssnat in, speciallärare som i sin tur lyssnat in lärare som gett sin syn. En helt fantastisk process som väckt tankar, en process som ännu en gång påmint mig om hur enormt viktiga ni lärare och rektorer är för våra barn och unga.

Man förväntar sig att skolan ska sudda ut ojämlikheterna i samhället men här vill jag vara tydlig;Det uppdraget är en utopi med dagens resurser och system.

Allt för ofta uppgörs planer utan att någon sett över resurserna.Allt för ofta görs planerna på en onödigt detaljerad nivåsom varken stöder eleven eller pedagogiken. Man förväntar sig att skolan ska sudda utojämlikheterna i samhället men här vill jag vara tydlig; Det uppdraget är en utopi med dagens resurser och system.

Grundförutsättningar för ett fungerande stödsystem är och kommer alltid att vara en tillräckligt hög lärartäthet och en stödundervisningsresurs som gör det möjligt att i ett tidigt skede fånga upp barnen i behov av hjälp. En tillräcklig tillgång påbehöriga speciallärare och specialklasslärare är av högsta vikt här, elever har rätt till stöd genast när behov uppstår, men även rätt till behöriga lärare.

I morgon träffar jag arbetsgruppen på ministeriet och framförera tankar på en detaljerad och konkret nivå. Planer i all ära, men det är vad vi verkligen gör som spelar roll.