Läs förbundsordförande Inger Damlins kortfattade kommentarer och analyser kring aktuella frågor som berör skola och utbildning. Delta gärna i diskussionen på #ingersinlägg och hör av dig om du har en fråga till Inger!
På Facebook: @Inger Damlin
På Instagram: @ingerdamlin
inger.damlin@fsl.fi
Tfn: 040 089 7300
Pressbilder hittar du här!
Skolan och lärare är avgörande för hur jämställdheten utvecklas.
Skolan är en självklar arena för att förändra synen på jämställdhet. I skolan bygger vi normer och värderingar. Där är lärarens roll ovärderlig i att förmedla kunskaper om jämställdhetsfrågor, våga utmana normer, ifrågasätta könsroller och skapa inkludering.
Utan facket hade vi inte fått till stånd det här, säger docent Matias Kaihovirta i en videointervju med FSL. Han pratar om fackförbundens betydelse för arbetstagarens rättigheter i Norden. Stora, bärande saker som till exempel hälsovård och årssemester är resultat av ett målmedvetet arbete för lärares och rektorers bästa.
Utvilade och med nya krafter tar vi oss an det nya året. Ett år som är till brädden fyllt med action nom FSL. Ett år då vi verkligen visar vägen.
Coronvavågen sveper över oss ännu en gång - skolan som helhet är utsatt. Grupper av elever sätts i karantän för femhundraelfte gången. Närundervisning, distansundervisning och tillfälliga arrangemang blir återigen en salig blandning i skolvardagen. Det här ville vi inte se i en skolmiljö som redan i över ett och ett halvt års tid fått tänja på gränserna och på bästa möjliga sätt anpassa sig till pandemin – en pandemi som verkar påverka skolan ännu under en lång tid.
För ett par veckor sedan presenterade lärarfacket OAJ alarmerande siffror kring hur många inom yrkeskåren som överväger branschbyte. Nu står vi då här med Prakticum, en skola där 16 av 90 lärare valt att göra slag i saken.
Är det god personalpolitik att bara acceptera att ett stort antal lärare flyr fältet, rycka på axlarna och tänka att det här är det nya normala?
FSL avfyrade genom eventet ”Från läromedel till lärresurs – på svenska i Finland” startskottet för en gemensam lösningsinriktad diskussion kring problematiken med tillgången på läromedel.
En av förutsättningarna för att den svenskspråkiga utbildningen ska vara likvärdig med den finska och av hög kvalitet är tillgången på läromedel. Betydelsen av läromedel för en minoritet är rimligen ännu större än för majoriteten.
Lika viktiga som alla extra resurser till skolan är just nu är att pengarna landar rätt, att de går till att reparera de skador som är mest akuta. I skrivande stund är det en utmaning eftersom man inte exakt vet hur läget ser ut, var resurserna kommer att behövas som mest. Man kan inte riktigt säga hur behovet ser ut, eleverna och studerandena har knappt klivit över tröskeln till skolhuset och inlett sin termin.
Att anställa lärare i slutet av sommaren är långt ifrån en optimal tidpunkt och skolor får med ljus och lykta söka hugade. Det finns inte oändligt med lärare, vilket i värsta fall kan innebära att man inte får den typ av lärare som klarar de lägen där kunskapsluckor finns. Ett par extra matematiklärare är inte det man behöver om stödbehovet finns inom språkkunskaperna, till exempel. Ett läge där lärarens kunskaper formar stödet istället för att elevens behov styr, riskerar att uppstå.
Snart är en fantastiskt skön sommar förbi och ett nytt läsår står vid dörren.
Ett läsår då vi i skolan mera än någonsin behöver lugn och ro, tid för att se elever – tid för att se varandra. Luft i kalendern gör gott för all utveckling, allting går inte att effektivera efter den kristid vi gått igenom. Vi håller tummarna för att alla förstår vikten av just lugn och ro i skolan just nu.
Tummen upp för det stora digiskutt ni tagit under året som gått. Ute i föreningar har ni på ett alldeles fantastiskt sätt synliggjort verksamheten och påverkansarbetet via sociala medier. Synlighet och genomskinlighet ger varje lärare och rektor en känsla av att ”det här är min förening”. Just så bygger vi lärargemenskap, tack alla föreningar för att ni är en del av det bygget!
Ander Adlercreutz lyfter i sin kolumn i tidningen Läraren förtjänstfullt fram en fråga som har diskuterats bland oss speciallärare och skolfolk i Svenskfinland så länge jag kan minnas; Behovet av standardiserade kartläggningsredskap för inlärningssvårigheter på svenska i Finland, mera specifikt normerade läs- och skrivtest som används för att bedöma gymnasiestuderande med tanke på specialarrangemang i studentexamen.