Category: Ingers inlägg

För säg, inom vilket forum är värdegrunden lika välformulerad och orubblig som inom den grundläggande utbildningen? Var har vi lika goda möjligheter att tillsammans motverka polariseringen?

Värdegrunden är en central del av våra demokratiskt framtagna styrdokument för skolan. Den bygger på tanken om allas unika värde, tolerans och mänskliga rättigheter. Utbildningens målsättning är att forma humana människor som försvarar det goda. Lärarnas uppdrag är att undervisa och handleda eleverna i enlighet med de här värderingarna.

“Det här är en krävande uppgift när samhällsklimatet, politiken och de sociala medierna ser ut som de gör. Men vi måste orka fortsätta med det viktiga värdegrundsarbetet, också då när vi utmanas och trycket utifrån är högt.”

Bildning innebär att kunna hantera motsättningar på etiskt och empatiskt sätt. Utbildningens syfte är att bilda. Det här är en krävande uppgift när samhällsklimatet, politiken och de sociala medierna ser ut som de gör. Men vi måste orka fortsätta med det viktiga värdegrundsarbetet, också då när vi utmanas och trycket utifrån är högt. Vi måste våga föra obekväma diskussioner för att bygga respekt för varandra.

Skolan har möjligheten att fungera som en enande kraft i samhället där vi i det dagliga och vardagliga bygger tolerans och respekt. Det är ett evighetsprojekt där vår uthållighet är en skyldighet gentemot våra barn och deras framtid.

Inger Damlin, förbundsordförande

Men att enbart påtala bristerna är inte tillräckligt för FSL. Vår målsättning är alltid att aktivt söka lösningar. I september samma år ordnar vi därför en lösningsorienterad rundabordsdiskussion kring den varierande tillgången på svenskspråkiga läromedel. Vill man åstadkomma förändring är det alltid bra att diskutera tillsammans och söka samsyn. Jag är glad över den stora uppslutning vi hade då.

Tillräckliga, flexibla och uppdaterade lärresurser är en viktig förutsättning för våra lärare att utföra sitt jobb.

FSL följde upp situationen under våren 2022. Då riktade vi en specifik undersökning till våra gymnasielärare och rektorer. Undersökningen bekräftade den oro vi känt. Det råder brist på högkvalitativa läromedel och läroböckerna blir sällan färdiga i tid. Tillräckliga läromedel är en kvalitetssäkring och en förutsättning för likvärdig utbildning på svenska i Finland.

I vårt opinionsarbete inför riksdagsvalet våren 2023 var läromedelsbristen en given fråga. Tillräckliga, flexibla och uppdaterade lärresurser är en viktig förutsättning för våra lärare att utföra sitt jobb.

Solen lyser in genom fönstret också i dag då jag i statsbudgeten för 2024 läser att 700 000 euro i statsunderstöd för läromedel på svenska beviljas. Det här är pengar som kommer göra skillnad. Det allmänna målet med understödet är att utveckla och öka utbudet av svenskspråkiga läromedel för att stärka och skapa mera jämlika förutsättningar. Man kan förstås ifrågasätta den här finansieringsmodellen men jag anser att stödet är ett steg i rätt riktning.

För att väcka läslusten och utveckla läsförståelsen måste våra barn och unga få tillgång till läromedel som är aktuella, inspirerande och skrivna på svenska.

Läromedel på svenska i Finland är och förblir en stor utbildningspolitisk fråga. Läromedel är ett viktigt verktyg för våra lärare och en garant för kvaliteten på den svenskspråkiga utbildningen. Vi bör också se behovet av mångsidiga och inkluderande läromedel i ljuset av ett sjunkande läsintresse. För att väcka läslusten och utveckla läsförståelsen måste våra barn och unga få tillgång till läromedel som är aktuella, inspirerande och skrivna på svenska.

Inger Damlin, förbundsordförande

När samhället småningom går från en akut chockfas in i en sorgefas önskar jag att diskussionen som följer tar fasta på hur vi kan förbättra det förebyggande elevhälsoarbetet och att vi fortsätter identifiera riskfaktorerna i samhället. Att vi ökar den positiva särbehandlingen och inte sopar problemen under mattan.

Vi omges av en våldskultur som livnär sig på de ungas behov av uppmärksamhet, känsla av samhörighet och beundran.

Illamåendet i skolvardagen i dag är utbrett och mångfacetterat. Det går inte att förbise. Samhällets hårda värderingar, respektlösa politiska diskussioner och fientliga kultur på sociala medier plockas upp av den unga generationen och är ständigt närvarande i de ungas liv. Mobbning är ett allvarligt problem och utanförskap ett växande fenomen. Vi omges av en våldskultur som livnär sig på de ungas behov av uppmärksamhet, känsla av samhörighet och beundran.

De som jobbar inom skolan och har länge och desperat efterlyst konkret hjälp med de ungas allt sämre mående och ökade våldsamhet,men fortsättningsvis lämnas vi ensamma att lösa problemen. Skolan har varken kompetens, kapacitet eller tillräckliga resurser att på egen hand hantera de problem som gror inom hemmen och samhället. Ett starkt sektorövergripande arbete behövs, och det behövs nu.

I våra skolor är säkerhetsfrågorna prioriterade. Planerna är omfattande, det utförs regelbundna inrymnings– och utrymningsövningar och centrala låssystem hör till rutinen i våra skolor. Jag skulle hellre vilja rikta blickarna mot brister i lagstiftningen kring elevvården, kommunernas trängda ekonomi och undervisningspersonalens allt sämre förutsättningar för att skapa skoltrivsel och välmående bland elever och studerande.

Det är läge för beslutsfattare att fråga sig: Stöder liggande lagstiftning elevvårdsarbetet? Ska elevvårdsstrukturer se ut så som de gör? Är välfärdsområdet rätt plats för elevhälsan?

Och slutligen: Det går inte att spara på skolan. Växande barn och ungdom har rätt till en trygg skolmiljö.

FSL:s ordförande Inger Damlin deltog i Yle Vegas debatt “Slaget efter tolv” den 3 april 2024, för att diskutera tryggheten i skolan. 

“Vi talar om ett lönesläp och en verklig kvinnofälla. Det här räcker gott och väl för att skapa kris på arbetsmarknaden.”

Kvinnans euro ligger på dryga 80 cent och med den här regeringens arbetsmarknadspolitik ser utvecklingen mot ett mer jämlikt samhälle och mer lönejämställdhet ut att gå åt helt fel håll.

Regeringens planer på en lagstadgad exportmodell skulle cementera de kvinnodominerade branschernas möjlighet till en vettig löneutveckling. Möjligheten för facket att förhandla fram avtal som justerar löneorättvisor skulle elimineras. Vi talar om ett lönesläp och en verklig kvinnofälla. Det här räcker gott och väl för att skapa kris på arbetsmarknaden.

“Vi behöver reformer som höjer den offentliga sektorns status och garanterar arbetskraft och ork i arbetet, inte reformer som försvagar arbetstagarnas ställning och sätter käppar i hjulen för kompetensutveckling.”

Men utöver det planerar regeringen bland annat att göra den första sjukdagen oavlönad. För arbetstagarna inom vår bransch får det här stora konsekvenser.

Finlands framtid är beroende av en fungerande offentlig sektor. Många kvinnor jobbar inom den offentliga sektorn och ägnar hela sitt yrkesverksamma liv åt att upprätthålla välfärden. Vi behöver reformer som höjer den offentliga sektorns status och garanterar arbetskraft och ork i arbetet, inte reformer som försvagar arbetstagarnas ställning och sätter käppar i hjulen för kompetensutveckling.

Det är den internationella kvinnodagen idag. Vi uppmärksammar ojämställdhet och kvinnor över hela världen. Dagen är till för att inspirera och uppmana till förändring för kvinnor, samt lyfta kvinnor som bidrar till en mer jämställd värld.

Som kvinna och ordförande för ett förbund som representerar en kvinnodominerad bransch, är jag stolt över vårt mod att kräva mer av landets ledning och viljestyrkan vi visar att genom förhandlingar söka vägar framåt.

Inger Damlin, förbundsordförande

När jag blickar framåt ser jag hur viktig uppgift FSL har när det kommer till att förbättra förutsättningarna inom branschen.

De senaste åren visar att världen är föränderlig och att skiften kan ske väldigt snabbt. Inom FSL har vi alltid värnat om en hög beredskap för förändringar. Vi vill ständigt utvecklas och skärpa vår argumentation.

FSL ska också i framtiden erbjuda trygghet i arbetslivet och lättillgänglig medlemsrådgivning på svenska. Med vår intressebevakning, framför allt ute i skolorna och på arbetsplatserna, kan vi bidra till ett mer hållbart arbetsliv och en högre yrkesstatus.

Vi vill att vareviga dag skall vara lite bättre än gårdagen. Det behöver inte betyda att vi måste förändra hela världen, men vi behöver lyfta på stenar för att se om vi kan göra saker på ett bättre sätt. Vi är inte rädda för att uttala brister och ställa krav, det behövs i ett samhälle där ojämlikheten ökar och kvalitén på utbildningen sjunker. 

Skola och utbildning är nyckeln till framgång. När jag blickar framåt ser jag hur viktig uppgift FSL har när det kommer till att förbättra förutsättningarna inom branschen. Det här är helt avgörande för yrkets status, branschens framtid och våra medlemmars ork i arbetet.

FSL ska vara det förbund som stöder och stärker lärare och rektorer i deras yrkesroll och uppdrag.Att alla FSL:are kan göra sin röst hörd och påverka vår verksamhet och agenda är en förutsättning för vårt förbund. Transparens är en ledstjärna för FSL som bidrar till den starka gemenskapen och vi-andan. Det som är vår styrka i pressade lägen.

Jag upplever att vi är väl rustande för nästa uppdrag och utmaningar. FSL kan med tillförsikt blicka framåt.

Inger Damlin, förbundsordförande

Lärare kan sin sak, de kan avgöra vilka metoder som passar vilka individer. Utmaningen ligger verkligen inte där, det är resurserna som inte räcker till. Det är för få lärare i skolan idag, stödsystemet lovar mer än det kan hålla och elev- och studerandevården kan inte erbjuda den uppbackning som skulle behövas med tanke på barn och ungas mående.

Förståelsen för skolan, vår verksamhet och utmaningarna har minskat. En mer ödmjuk nyfikenhet skulle göra gott.

“Vi klarar inte av att skapa en trygg lärmiljö om tilliten sviktar. Vi klarar inte av att höja lärresultat om vi inte tar itu med den här biten.”

I tillitsbygget är kommunikationen central. I dag utgör de skrivna, snabba orden en stor risk. Den ofta hastiga, kortfattade texten kan leda till feltolkningar. Misstag gjorda av lärare sprider sig snabbt och rubriker följer.

Här skulle det vara viktigt att skolan och hemmen drar åt samma håll. I värdediskussioner på det här temat påpekas ofta att ansvaret vilar på skolan. Och det är sant. Men tilliten mellan hem och skola är bredare och mera avgörande. Där finns ett avsevärt större delat ansvar.

Att hemmen och skolan närmar sig varandra och bygger en respektfull kommunikation bidrar till välbefinnandet i skolan. Vi klarar inte av att skapa en trygg lärmiljö om tilliten sviktar. Vi klarar inte av att höja lärresultat om vi inte tar itu med den här biten.

I en skola där lärande i sig är belönande och där bildning diskuteras kan individerna växa. Lägg ner fingerpekandet, slopa skitsnacket och sluta upp med svartmålandet. Tilliten till det otroliga jobb som görs i skolan måste förbättras för utbildningens och bildningens skull. Tilliten skapas i respektfullt diskussionsklimat i sann dialog.

Och det är inte enbart lärarnas sak att fixa. Det här är vår gemensamma sak. Låt oss ta framtidsansvaret och skapa tillit till skolan i ett samhälle där bildningen spelar en avgörande roll.

Inger Damlin, ordförande

Det är viktigt att teaterreplikerna sitter, att betoningen och rekvisitan är rätt. Det övas och övas. Mamma har läst repliker med mig, hon tycker att replikerna ska vara exakt som de står skrivna. Pappa som lyssnar i bakgrunden inte är av samma åsikt. Han är amatörskådespelare och tänker att replikerna ska vara ditåt. Mitt trevande bidrag till skådespeleriet landar någonstans där mittemellan.

Efter lång väntan kommer så äntligen julfestadagen. Pulpeterna är utflyttade ur klassrummet och salen har fyllts med bänkar. Stolta och föräldrar sitter på rad och inväntar programmet, hela byn är samlad. Allting andas fest.

Jag kan inte påstå att jag kommer ihåg så mycket av varken festen eller skådespeleriet, allting var så spännande. Men det jag kommer ihåg är det varma mottagande vi fick av föräldrar, släktingar och bybor efteråt. Oj, så fin den upplevelsen var, att efter långa sega övningar mötas av uppskattning. Inte för att vi nu var speciellt duktiga skådespelare, utan snarare för att vi var just de barn vi var. 

Jag håller med Alf Rehn som säger att skolan ska vara “ett ställe som är tryggt och skapar hopp”, det här ska vi klamra oss fast vid när förväntningarna haglar och uppdraget känns övermäktigt. 

Jag tror många av er bär på liknande julfestminnen som jag. Vi ska inte förminska betydelsen av det här, snarare tvärtom ska vi värna om skolans förmåga att genom sociala seder forma individerna och stärka den så viktiga gemenskapen i samhället.

Jag håller med Alf Rehn som säger att skolan ska vara “ett ställe som är tryggt och skapar hopp”, det här ska vi klamra oss fast vid när förväntningarna haglar och uppdraget känns övermäktigt. 

Traditioner skapar trygghet och förenar. Jag önskar er stämningsfulla och minnesvärda stunder när höstterminen nu avrundas.

God jul till er alla!

Inger Damlin, förbundsordförande

Många av era synpunkter var bekanta medan några var helt nya, åtminstone för min egen del. Det viktigaste var hursomhelst att alla era reflektioner kom dagsfärska från den skoldag ni just hade avrundat.

Det finns inga stödformer som fungerar på en elev som är så sjuk att hen inte bör gå i skola. Den här reflektionen var tydlig, synnerligen aktuell och berörande.

Lärare är proffs på pedagogik och differentiering är vardagsmat, var det många som sade. Men då det kommer till psykiskt illamående så känner många att det inte finns tillräckliga verktyg. Det finns inga stödformer som fungerar på en elev som är så sjuk att hen inte bör gå i skola. Den här reflektionen var tydlig, synnerligen aktuell och berörande.

Dokumentationen kring stödet är en för omfattande och arbetsdryg uppgift i skolvardagen, det var ni alla överens om. Att skala bort överlappande dokumentation är något vi som förbund kommer att eftersträva.

Och så rätt ni har när blickar lite framåt: Det behövs en förnyelse, variationen mellan kommunerna är för stor. Det behövs nationella dokumentationsverktyg. Och det behövs gedigen fortbildning den dag då lagstiftningen kring elevers stöd för lärande och skolgång reformeras.

Vi på FSL fortsätter forma åsikter och inom en snar framtid träffar vi fler lärare, rektorer och lärarutbildare för att diskutera samma tema. Hör av dig om du vill hänga med på dessa träffar eller om du har tankar du vill dela.

Det är du, det är jag – det är vi som är FSL.

Inger Damlin, förbundsordförande

Vi behöver den samhällsdiskussion som den här typen av artiklar väcker. Barn och ungdomar mår sämre, samarbetet med hemmen är utmanande och förväntningar på skolan som institution skyhöga. Det är bland annat det här som är bakgrunden till vår argumentation för till exempel mindre gruppstorlekar, bättre stödfunktioner och en fungerande elevhälsa. Som fackförbund jobbar vi för ett hållbart, tryggt och inspirerande arbetsliv men vi kan inte ensamma åstadkomma den förändring som behövs.

När man läser lärarnas upprörande berättelser och erfarenheter blir det uppenbart att utbildningssektorn läcker och att behovet av investeringar är akut.

FSL vill att dagens lärare och rektorer ska ha ork och vilja jobba inom branschen, och att läraryrket ska locka de bästa studerandena också i framtiden. För att lyckas med det måste arbetsmiljön vara hållbar och villkoren realistiska. Korsdraget i lärarvardagen är för hårt idag. Det måste finnas reella möjligheter för lärare och rektorer att fokusera på sina kärnuppdrag.

Att vara lärare är världens bästa yrke, att få jobba tillsammans med barn och ungdomar är fantastiskt! Med en öppen och ärlig diskussion om olika problemområden inom branschen och hur förutsättningarna faktiskt ser ut, signalerar vi både till de som jobbar och de som funderar på ett yrke som lärare eller rektor, att vi värdesätter och månar om skolan och utbildningen.

Inger Damlin, förbundsordförande

Då vi pratar om att satsa på skolan tänker vi stort, vi tänker på barn och unga som är vår framtid, vi tänker på välfärdssamhället. Att vi värnar om ett gott och respektfullt samarbetsklimat mellan lärarföreningar, arbetsgivare och politiker är viktigt för att kunna trygga kvalitén på vår utbildning.

Här kommer våra lärarföreningar in. Känslan av att det som görs spelar roll skapar engagemang och är en drivkraft för hela lärarföreningen. En stark samhörighet bland medlemmarna ger tyngd i det lokala påverkningsarbetet och därför jag glad när jag hör hur våra lärarföreningar engagerar och aktiverar medlemmarna. 

Det är nu er insats i form av till exempel skrivelser, telefonsamtal och möten gör skillnad.

Höstens budgetmanglingar ute i kommunerna kommer inte att bli lätta. Ekonomin är tuff och risken finns att man enbart stirrar på siffrorna utan att analysera följderna av besluten. Försummas investeringarna i utbildningen kan konsekvenserna bli förödande. Vi pratar till exempel om sociala problem, utslagning och en svag tro på framtiden. 

Ni vet att en undervisningsgrupp på 30 ger minimalt med lärartid för varje elev, värdefull tid nu när lärresultaten sjunker och illamåendet växer och behovet av stöd är större än någonsin.

Ni lärare och rektorer förstår vad följderna av besluten blir. En snygg budget där skolbygget inte rymdes med eller en framflyttad sanering av ett skolhus kan sätta livslånga spår i barns och ungas hälsa och välmående. Ni vet att en undervisningsgrupp på 30 ger minimalt med lärartid för varje elev, värdefull tid nu när lärresultaten sjunker och illamåendet växer och behovet av stöd är större än någonsin. Ni känner till målen i läroplanen och vilka läromedel, material och tekniska verktyg som behövs. Det här sådant vi måste kunna kräva för att garantera jämlikheten i skolan.

Det är nu er insats i form av till exempel skrivelser, telefonsamtal och möten gör skillnad. Det är nu när politiker ute i kommunerna sitter och vänder på slantarna som vi måste påverka besluten i rätt riktning. Styrkan i Finlands svenska lärarförbund ligger i våra lärarföreningar och ert engagemang på lokalnivå.