Category: Om FSL

– Det är inte är kö till styrelseposterna precis men när folk väl kommit med så tenderar de att stanna kvar, säger lektor Johanna Räihä-Jungar som har varit aktiv i styrelsen i närmare tio år.

Hon halkade in på ett bananskal och tycker att det fackliga engagemanget ger henne som lärarutbildare en värdefull insyn och förståelse för läraryrket runtom i Svenskfinland.

I Vasa svenska lärarförening (VSL) är det tradition att alla ortens grundskolor är representerade i styrelsen.

– Det här underlättar verkligen informationsgången, säger klassläraren och utbildningsplaneraren vid Åbo Akademi Jenny Teir, ordförande sedan 2019.

Hon tycker att styrelseuppdraget ger henne ett fantastiskt kontaktnät.

– Dessutom, vem ska jobba för våra rättigheter om vi inte gör det själva?

Teir berättar att alla numera har en egen uppgift i styrelsen och att det finns en beskrivning av alla uppdrag för att göra det tydligt vem som gör vad. Den som är intresserad kan ladda ner VSL:s uppgiftsbeskrivningar här: Styrelseuppdrag_Vasa svenska lärarförening

”Jenny är guld”

VSL har en ganska ny post i styrelsen som man i föreningen inte kan tänka sig vara utan längre, nämligen en informations- och webbansvarig. Den uppgiften basar Jenny Haagensen, utbildningsplanerare i pedagogik, för i dagsläget.

“Enbart utskick via skolombuden räcker inte.”

– Jenny är guld, det finns ingen annan möjlighet än att ha en sådan här ansvarsperson. I dagens läge måste man nå ut på många olika sätt till medlemmarna för att sprida information om det som görs och det som är på gång. Enbart utskick via skolombuden räcker inte, säger Teir.

Det var aktiviteten på sociala medier och uppdateringen av föreningens nya webbsida som födde behovet av den nya styrelseposten.

– Jag lägger ut information i alla våra kanaler, skapar anmälningsformulär, kommunicerar med skolombuden med mera. Det är tidskrävande, säger Haagensen.

– Synligheten är oerhört viktigt idag, om man puffar tillräckligt många gånger så har kanske alla sett det åtminstone en gång, säger Teir.

Tröskeln för medlemmarna måste vara låg

Precis som många andra föreningar måste man inom VSL ständigt fundera på vad som kunde locka medlemmarna och hur man ska forma sin verksamhet. I dagsläget, när många inom medlemskåren upplever en hög arbetsbelastning, satsar föreningen på evenemang med låg tröskel utan krav på motprestationer, man ska inte ens behöva anmäla sig på förhand.

– Dessutom behövs det en morot som lockar med medlemmarna, säger Räihä-Jungar.

Hösten 2021 ordnade man till exempel en after work som nästan 80 medlemmar deltog i. Ingen anmälan behövdes och alla som kom fick dryck och tilltugg.

– Vi jobbar på att få upp måendet bland medlemmarna nu, säger Haagensen.

Hur tänker föreningen framåt?

Inom VSL upplever man att lärarföreningens styrelse har fått mera mandat de senaste åren och att medlemmarna också tycker det är rätt att de som engagerar sig får en ordentlig ersättning för sin insats.

I framtiden vill lärarföreningen utöka samarbetet med lärarföreningarna i regionen, det här för att ”spara in” på en del planeringsarbete och garantera att man får tillräckligt med deltagare till de evenemang man ordnar. Just nu planerar man en gemensam lärarkryssning med Korsholms svenska lärarförening och FSLF, förbundets förening för lärarstuderande.

– Tillsammans med fler föreningar kunde vi kanske också förhandla om bättre förmåner för medlemmarna, säger Teir.

Läs också: 

• “Utan facket skulle vi inte ha fått det här” – Fackrörelsen på fem minuter
• I Borgå bidrar en regelbunden dialog och en dos humor till färre konflikter och felaktiga beslut
• Facket satte stopp för lärarpermitteringar i Lovisa

I juni 2020 kom beskedet. På grund av det ekonomiskt kärva läget skulle Lovisa stad tvingas permittera hela sin personal, även utbildningssektorn skulle beröras.

– Vi hade nog nys om att den ekonomiska situationen var dålig men vi kunde förstås inte godkänna beslutet om permitteringar när det sen kom, säger Alexander Smeds, förtroendeman och ordförande för Lovisanejdens lärarförening. 

Smeds berättar att huvudförtroendemannen för FOSU (Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildades) Eveliina Passi lusläste stadens beslut, tog fasta på felaktigheter i själva beslutsprocessen och permitteringsbeslutet och skickade in ett besvär med snabba ryck.

Det här är ju fackets uppgift, att vara medlemskårens gemensamma röst.

Stadsstyrelsen gick trots besväret vidare med beslutet om permitteringar och Smeds berättar att man under hösten satte mycket krut på att påvisa vilka problem som permitteringarna skulle medföra.

– Vi ringde till statsdirektören, fullmäktiges ordförande, bildningsnämndens direktör och så vidare. Det här är ju fackets uppgift, att vara medlemskårens gemensamma röst. Vi drog inga snyfthistorier utan lade fram fakta om vad det får för faktiska konsekvenser, säger han. 

Bland lärarföreningens medlemmar var ovissheten det som var värst. Många var oroliga för om, när och hur de skulle permitteras.

– Alla var ju bestörta och alla som såg mig hade frågor om permitteringarna.

Coronastödpengarna var den avgörande faktorn

Under hösten 2020 genomförde Lovisa stad en del av de planerade permitteringarna, bland annat tjänstesektorerna permitterades i två veckor.

Smeds och Passi fortsatta driva på och sände vid årsskiftet ytterligare in en skrivelse där de bland annat beskrev hur lärarpermitteringar skulle leda till att elevernas rätt till läroplansenlig undervisning och trygg skolgång inte kunde garanteras med så få vuxna på plats. Man framhöll också att permitteringarna ytterligare skulle äventyra abiturienternas studieresultat och framtidsutsikter efter flera långa perioder av distansstudier.

Det som sen kom att häva permitteringsbeslutet handlade om stadens coronastödpengar. Den inbesparing staden hade räknat med att göra skulle ha ätits upp eftersom lärarpermitteringarna skulle ha tvingat Lovisa att betala tillbaka statens coronastöd. Det här var minister Li Andersson och Undervisnings- och kulturministeriets riktlinje beträffande stödet, att det skulle gå åt till att täppa till de kunskapsluckor som uppstått för barn och unga under pandemin.

– Jag ringde nog staden och frågade om det inte hade koll på det här. Jag vet inte varför man stod fast vid beslutet, kanske de inte hade insett hur stor peng det var frågan om, säger Smeds.

När nämnden för fostran och bildning beredde ärendet igen vårvintern 2021 så röstade hela nämnden emot permitteringarna av undervisningspersonalen inom förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen, vilket sedan också blev beslutet i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige.

Läs också: 

• “Utan facket skulle vi inte ha fått det här” – Fackrörelsen på fem minuter
• I Borgå bidrar en regelbunden dialog och en dos humor till färre konflikter och felaktiga beslut
• Program utan anmälan och ett aktivt infoflöde – så här jobbar Vasa svenska lärarförening

Med engagemang, kommunikation och en dos humor samarbetar FSL:s lokalförening i Borgå och de finskspråkiga lärarna inom OAJ med stadens politiker och framför allt utbildningschefer. Man möts regelbundet och bollar aktuella frågor, ibland sådant som finns på föredragningslistorna, ibland saker som bara dyker upp.

– Det är lätt att med låg tröskel ta kontakt med utbildningscheferna. De lyssnar och är genuint intresserade av hur vi har det, säger Pernilla Granlund, som berättar att det finns en lång tradition av samarbete i Borgå.

Lärarföreningen gör en hel del tillsammans med den finskspråkiga lärarföreningen och i samarbete med regionföreningen sänder man ibland in skrivelser, till och med så att man varvar texten på båda språken.

– Vi försöker påverka politikerna och ringer nog helt kallt upp och diskuterar om det är något, säger Anna Wahren, förtroendeman i Borgå, som konstaterar att det fungerar åt andra hållet också, att beslutsfattarna kontaktar facket.

Lärarföreningen har förutom en bra dialog också tänkt till hur de kan stärka beslutsfattarnas kunskap och intresse för lärarfackets frågor. Regionföreningen har till exempel gått in för att betala en prenumeration på tidningen Läraren och/eller Opettaja-tidningen för intresserade beslutsfattare.

Proaktivitet förebygger konflikter och felaktiga beslut

Att jobba förebyggande och diskutera innan beslut fattas är ett hållbart och konstruktivt sätt att samarbeta både för facket och arbetsgivaren. På så sätt undviker man konflikter och sådana beslut som i värsta fall måste rivas upp.

Väldigt sällan har de gått emot våra önskemål.

I Borgå jobbar man på så sätt kring läsårets arbetstider.

– Vi träffar alltid utbildningscheferna och går igenom förslaget innan de för det vidare för beslut. Väldigt sällan har de gått emot våra önskemål, säger Granlund.

Ett annat exempel är när Borgå stad gick in för ett omfattande områdesrektorprojekt på svenska.

– Där önskades snabba beslut men ärendet bordlades efter att vi hade fört diskussioner och konstaterat att det fanns för många öppna frågor ännu, säger Wahren.

När projektet väl kom igång hösten 2021 hade många frågor fått ett svar och det kändes mera genomtänkt.

Läs också: 

• “Utan facket skulle vi inte ha fått det här” – Fackrörelsen på fem minuter
• Facket satte stopp för lärarpermitteringar i Lovisa
• Program utan anmälan och ett aktivt infoflöde – så här jobbar Vasa svenska lärarförening