Category: Mitt yrke

Som så många andra yrkesgrupper jobbar lärare enligt vissa etiska principer. De omfattar bland annat attityder, värderingar och ansvar. Att upprätthålla sin yrkesskicklighet hör också till de etiska principerna. 

 

Så här beskriver undervisningssektorns etiska råd grunden till de yrkesetiska principer som gäller för lärare:

“Värdegrunden i läraryrket är människovärde, sanningsenlighet, rättvisa samt frihet och ansvar.”

En lärares yrkesetik är inte det samma som de juridiskt fastslagna uppgifterna i lagar och förordningar. Lärarens yrkesetik baserar sig på FN:s mänskliga rättigheter och är djup rotade i yrkesrollen.

“Lärarens ansvar bygger på såväl kunskap som på en värdegrund i arbetet. Båda behövs eftersom en svag yrkesskicklighet inte kompenseras av starka etiska principer eller vice versa.

Läraruppgiften förutsätter en kompetens som upprätthålls, en särskild lyhördhet för att identifiera etiska problem i undervisningen och förmåga att arbeta etiskt och professionellt i problematiska situationer.”

 

Värdegrunder

Lärarens yrkesetiska principer genomsyras av en värdegrund där

• Människovärdet måste respekteras oberoende kön, sexuell läggning, utseende, ålder, religion, samhällelig position, härkomst, åsikt, förmåga och prestationer.
• Sanningsenlighet är en bärande princip.
• Rättvisa ska råda och där det är viktigt att bemöta elever och elevgrupper rättvist och att iaktta rättvisa i all annan yrkesutövning.
• Frihet och ansvar gäller. Läraren har rätt till sina egna åsikter och värderingar men i undervisningsarbetet är ansvaret kopplat till bland annat lagstiftningen och läroplanen.

De etiska principerna

Principerna som följer är citerade från Etiska rådet.

 

LÄRARENS RELATION TILL SITT ARBETE Läraren förbinder sig i sitt arbete att följa de normer som reglerar arbetet och de etiska regler som gäller för yrkeskåren. Läraren ska utför sina uppgifter på ett ansvarsfullt sätt. Vidare ska läraren utveckla sitt arbete och sin yrkeskompetens och utvärdera sin egen verksamhet. Lärarens person spelar en stor professionell roll och läraren har därför både en rätt och en skyldighet att satsa på och värna om sin person. I sin yrkesutövning har läraren rätt att bli behandlad rättvist. LÄRAREN OCH ELEVERNA Läraren ska acceptera och ta hänsyn till eleverna som de unika personer de är. Vidare ska läraren respektera elevernas rättigheter och förhålla sig humant och rättvist till sina elever. Läraren ska eftersträva att förstå elevernas utgångspunkter, tankar och åsikter och iaktta diskretion i frågor som gäller enskilda elevers person och integritet. Läraren ska särskilt beakta de elever som behöver omsorg och beskydd och får aldrig godta någon som helst form av mobbning eller utnyttjande. I lärararbetet ingår det att lära eleverna att samarbeta och hjälpa dem att bli goda samhällsmedlemmar. Arbetet omfattar också att bygga upp förtroende och goda mänskliga relationer. Ju yngre eleverna är desto större är lärarens ansvar för dem. Läraren samverkar med de vuxna som ansvarar för barnen och de unga. LÄRAREN OCH KOLLEGERNA Läraren värdesätter sin uppgift och respekterar sina kolleger. Läraren arbetar för att samordna resurser på ett konstruktivt sätt och eftersträvar balans mellan sin egen autonomi och kollegerna på arbetsplatsen. Att visa respekt och förståelse för kollegernas individualism och att ömsesidigt stödja och hjälpa varandra är viktiga principer för arbetsgemenskapen. LÄRAREN OCH INTRESSEGRUPPERNA Läraren samarbetar med elevernas vårdnadshavare och andra som svarar för deras utbildning, uppfostran och välfärd. Bland dem märks expertgrupper inom social- och hälsovården, olika myndigheter och en rad andra samarbetspartner. Målet med samarbetet är att stötta eleverna i deras lärprocess och utveckling och att bredda deras inlärningsmöjligheter. LÄRAREN OCH SAMHÄLLET Undervisning är en av samhällets viktigaste uppgifter. Lärarnas möjligheter att utföra sitt arbete och utveckla sin professionalism är inte bara beroende av deras engagemang utan också av hur stora resurser samhället satsar på undervisning och utbildning. Genom sitt arbete främjar läraren elevernas möjligheter att få fostran och att växa. Framför allt företräder läraren elevernas rättigheter och intressen – med en kritisk hållning om det behövs. Samtidigt hjälper läraren eleverna att växa upp till kunniga och ansvarstagande medlemmar i ett demokratiskt samhälle. LÄRAREN OCH MÅNGFALD Läraren ska se till att alla elever har samma rättigheter och skyldigheter som samhällsmedlemmar. Vidare ska läraren bemöda sig om att elevernas och vårdnadshavarnas kultur och världsåskådning respekteras på lika villkor och att ingen blir diskriminerad på grund av sin kultur eller världsåskådning.

 

I Finland är det undervisningssektorns yrkesetiska råd som behandlar och tar ställning till allmänna etiska frågor. De tar också emot klagomål och får ge ut utlåtanden och anmärkningar. Här hittar du senaste ställningstagandena.

Mitt yrke

Ditt yrke är lärare, men visste du att du samtidigt är tjänsteman, tjänsteinnehavare eller befattningshavare? 

Känner du till din anställningsform? Har du utnämnts till tjänsteman eller har du undertecknat ett arbetsavtal? Typen av anställningsförhållande avgör vilka lagar och avtal som reglerar flera olika rättigheter och skyldigheter gentemot arbetsgivaren.

 

Tjänst eller befattning?

Inom staten och i kommunerna används i regel två typer av anställningsförhållanden; tjänster och befattningar. Om du anställs inom staten utnämns du till tjänsteman, medan kommuner och samkommuner använder sig av benämningen tjänsteinnehavare. Både inom stat och inom kommun finns dessutom arbetsavtalsanställda befattningshavare.

 

Tjänsteman eller tjänsteansvar?

Som lärare utövar du offentlig makt då du bedömer eller bestraffar elever. Detta innebär att lärare i allmänhet innehar tjänster, både inom staten och i kommunerna. Vid privatskolor och vid universiteten är lärare befattningshavare som enligt lag arbetar under tjänsteansvar.

 

Tillsvidare eller till juni?

En ordinarie tjänsteinnehavare eller tjänsteman är anställd tillsvidare. Att du är anställd tillsvidare innebär att anställningen är i kraft tills antingen du själv eller din arbetsgivare säger upp den. Din anställning är alltså inte tidsbunden.

En tillförordnad (tf.) tjänsteinnehavare eller tjänsteman, anställs som vikarie eller för viss tid på en vakant tjänst. Anställningen är därmed tidsbunden. Trots att utgångspunkten är att lärare endast undantagsvis ska anställas för viss tid, är det tyvärr inte ovanligt med tidsbundna anställningar bland lärare. Det är dock endast lärare som uppfyller tjänstens behörighetskrav som kan få en tjänsteutnämning som är i kraft tills vidare.

 

Timlärare i huvudsyssla eller i bisyssla?

Som timlärare kan du vara anställd antingen i huvudsyssla eller i bisyssla. Timlärare i huvudsyssla har minst 16 timmar undervisning per vecka, medan timlärare i bisyssla har färre än 16 timmar undervisning per vecka. Både timlärare i huvudsyssla och timlärare i bisyssla kan vara anställd tillsvidare, förutsatt att läraren är behörig för tjänsten. Timlärare i bisyssla anställs dock oftast för ett läsår i taget. Likaså anställs även obehöriga timlärare i huvudsyssla oftast för viss tid.

 

Behörig?

Undervisningen ska enligt huvudregeln ges av behöriga lärare. Om utbildningsanordnaren har försökt få en behörig lärare, men inte lyckats, får en obehörig lärare anställas för högst ett läsår. I allmänhet ska dock obehöriga anställas endast för högst sex månader.

 

Inget arbetsavtal?

Har du funderat på varför du aldrig undertecknade något arbetsavtal? Eftersom de flesta lärare fungerar som tjänstemän eller tjänsteinnehavare, räcker det att du skriftligen eller muntligen accepterar utnämningen. Endast de lärare som är anställda vid privatskolor eller vid universitet undertecknar ett arbetsavtal med sin arbetsgivare.

Efter att du har avlagt dina lärarstudier är du väl rustad för ditt lärarjobb. Du har en gedigen teoretisk grund och du har också tillbringat tid bland elever och andra lärare. Som nyutbildad lärare kan du känna dig trygg i din lärarroll och i din identitet som pedagog.

 

Bra med en mentor

Som ny lärare i ett stort kollegium kan det vara bra att ha en speciell kontaktperson, en mentor, att vända sig till ibland. Du kan också själv diskutera saken med en kollega eller med skolans rektor.

 

Fråga och nätverka

För många nya lärare är tid en bristvara. Lektionsförberedelser och efterarbete, utvecklingssamtal och möten är ofta mera tidskrävande i början av karriären. Det kan vara bra att minnas att du eventuellt har erfarna kolleger som vill dela med sig av sina råd, metoder eller sitt material. Det kommer säkert ett läge, då det blir din tur att ge en handräckning.

Om det i skolan eller kommunen finns många nya lärare, kanske ni kan skapa ett nätverk för att stöda varandra under de första åren av er karriär. Det här kan dessutom vara ett bra sätt att utbyta erfarenheter, undervisningsmetoder och kanske också att spara litet tid i arbetet.

 

Kom ihåg att andas

Sprudlar du av idéer och pedagogiska initiativ? Då du inleder din lärarbana är det bra att känna till att de första läraråren kan vara arbetsdryga. Eftersom det är naturligt att det tar tid innan du får rutin, är det bra att ge sig själv ett par år för att komma igång och hitta sin plats. Att ofta byta skola under de första åren kan förlänga den här inkörningsperioden. Kom ihåg att också unga lärare måste stanna upp och dra andan.

 

Hjälp och stöd

Ibland kan det uppstå situationer då lärare kan ha svårt att nå överenskommelser med både elever och föräldrar. Om du råkar i en situation som känns svår att lösa på egen hand, kan du alltid vända dig till skolans rektor, skolkurator eller klassens föreståndare. Tillsammans med mera erfarna kolleger går det ofta att få rätsida på en knepig situation. Om du har en problematisk relation till någon kollega, kan du vända dig till rektorn eller företagshälsovården.

 

Läs mer på fsl.fi

FSL:s webbplats innehåller en hel del nyttig information för dig som inleder din lärarkarriär. Surfa gärna runt, speciellt under menyn “Mitt yrke” och “Råd och stöd”. 

Ta dig tiden att framför allt bekanta dig med de lagar och avtal som gäller för en lärare. Du har väl koll på lärarnas kollektivavtal och vad som till exempel sägs om undervisningsskyldigheter?

Lönen brukar också intressera de flesta, att själv känna till hur lärarlönen är uppbyggd och vad som berättigar till extra ersättning och arvoden är smart. 

Att de som jobbar och vistas i skolan ska ha en bra arbetshälsa och en trygg miljö att vistas i garanteras i lagen. Läs på så du vet vilka dina rättigheter och skyldigheter är!

Undervisningspersonalens behörighetskrav regleras i den så kallade behörighetsförordningen. Här kan du läsa mera om vilka behörighetskrav förordningen ställer på olika lärartjänster.

 

Lärares behörigheter regleras i Förordning om undervisningspersonalens behörighetskrav (986/1998). Förordningen berör de lärare som tagit sin examen efter att förordningen trädde ikraft 1.1.1999, dock inte universitets- och yrkeshögskollärare. De lärare och rektorer som tidigare har uppnått behörighet, har behållit sin behörighet också efter att lagen trädde ikraft. Lärare behåller sin redan uppnådda behörighet även om hon eller han inte kontinuerligt innehar en tjänst eller fungerar i ett tjänsteförhållande.

I och med behörighetsreformen 1999 kan behörighetskraven inte längre bindas till tjänstebenämningen. Istället definieras behörigheten numera som rätten att ge undervisning i ett bestämt ämne eller att fungera som rektor.

En lärare ska vara behörig för sin uppgift eller för de ämnen eller studier som han eller hon undervisar i. Behörigheten förutsätter att läraren har avlagt studier i alla de ämnen som han eller hon undervisar i.

 

Hur anställs obehöriga?

Om arbetsgivaren inte har utrett ifall det finns behöriga sökande till en befattning, kan en obehörig anställas som lärare för högst sex månader. Om arbetsgivaren aktivt har sökt och det fortfarande inte finns någon behörig sökande, kan en obehörig anställas för högst ett år. I det senare fallet krävs dock tillräcklig utbildning och den förmåga som arbetet kräver.

En obehörig kan inte anställas för flera sex månaders -snuttar, utan att arbetsgivaren utreder om det finns behöriga sökande att tillgå. Om det rör sig om ett begränsat antal timmar ska arbetsgivaren utreda om någon av de anställda, behöriga lärarna kan ansvara för undervisningen.

Också anställningen av obehörig personal regleras i behörighetsförordningen.

 

Behörighet för rektorer

Av rektorer krävs enligt huvudregeln högre högskolexamen. Detta gäller inom alla skolformer och på alla stadier. Även en person som inte har en högre högskolexamen, men ändå har lärarbehörighet eller studiehandledarbehörighet inom den grundläggande utbildningen, har rektorsbehörighet inom samma skolstadium. Också inom yrkesutbildningen kan en behörig rektorsexamen vara en annan än högre högskolexamen.

Rektorer ska dessutom ha lärarbehörighet på skolstadiet i fråga, tillräcklig erfarenhet av lärarjobbet, examen i undervisningsadministration eller på annat sätt ha fått tillräcklig kännedom i ämnet.

 

Om rektorsbehörighet i enhetsskolor

Inom den grundläggande utbildningen kan klasslärare, ämneslärare, speciallärare eller studiehandledare ha rektorsbehörighet då de uppfyller de krav som beskrivs ovan. Detta innebär att också klasslärare med ”gammal” examen kan ha rektorsbehörighet inom en enhetsskola. Likaså kan en klasslärare ha rektorsbehörighet också i en skola med årskurs 7-9, även om läraren inte har ämneslärarbehörighet. I det här fallet kan lärare undervisa för att fylla sin undervisningsskyldighet i en annan av kommunens skolor för årskurs 1-6.

 

Behörighet inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet

 

Klasslärare

Klasslärare ska ha avlagt pedagogie magisterexamen, minst 60 studiepoäng (35 sv) i ämnen eller ämneshelheter som undervisas inom den grundläggande utbildningen samt pedagogiska studier för lärare. Klasslärarbehörighet fås också genom att först uppnå ämneslärarbehörighet och sedan avlägga studier i de ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen.

En klasslärare med högre högskolexamen och ämneslärarbehörighet i ett gemensamt ämne som undervisas inom den grundläggande utbildningen har dubbelbehörighet. Läs mera om dubbelbehörighet längre ner i den här artikeln. 

 

Speciallärare och specialklasslärare (behörighetskraven gäller från och med 1.8.2025)

Behörig att ge undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupper och i samband med annan undervisning som gruppspecifik stödform enligt 20 b § i lagen om grundläggande utbildning eller som elevspecifik stödåtgärd enligt 20 c § 2 mom. i den lagen är den som:

• avlagt speciallärarexamen eller

• har klasslärarbehörighet och studier för speciallärare (60 sp eller 35 sv) eller

• avlagt högre högskolexamen och studier för speciallärare.

Behörig att ge undervisning som ges av en speciallärare eller specialklasslärare i smågrupper som elevspecifik specialåtgärd enligt 20 c § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning är den som:

• har avlagt speciallärarutbildning och studier i olika ämnen och ämneshelheter eller

• har klasslärarbehörighet och avlagt speciallärarstudier eller

• har ämneslärarbehörighet, avlagt studier i olika ämnen och ämneshelheter samt speciallärarstudier.

Behörig att ge undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass som en i 20 c § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning avsedd elevspecifik stödåtgärd är den som:

• har avlagt speciallärarutbildning och studier i olika ämnen och ämneshelheter eller

• har klasslärarbehörighet och avlagt speciallärarstudier eller

• har ämneslärarbehörighet, avlagt studier i olika ämnen och ämneshelheter samt speciallärarstudier.

 

Ämneslärare i högstadiet och i gymnasiet

Av lärare som ger grundläggande ämnesundervisning krävs grund- och ämnesstudier omfattande minst 60 sp (35 sv) i alla ämnen som läraren undervisar. Av ämneslärare inom gymnasiet krävs grund-, ämnes- och fördjupade studier omfattande minst 120 sp (55 sv) i ett av de ämnen som undervisas. I de övriga ämnen som undervisas krävs grund- och ämnesstudier omfattande minst 60 sp (35 sv).

Av ämneslärare krävs dessutom högre högskolexamen och pedagogiska studier för lärare omfattande minst 60 sp (35 sv).

 

En religionslärare måste inte höra till kyrkan

Av ämneslärare i religion krävs slutförda ämneslärarstudier i undervisningsämnet. Av lärare som undervisar i andra religioner än den evangelisk-lutherska eller ortodoxa krävs avlagda högskolstudier i religionen i fråga eller att läraren på annat sätt har fått tillräckliga kunskaper om religionen.

 

Studiehandledare

Av elevhandledare inom den grundläggande utbildningen och studiehandledare inom gymnasiet krävs

• pedagogie magisterexamen, omfattande 60 sp (35 sv) studier för studiehandledare eller
• någon annan högre högskolexamen och ovannämnda studier för studiehandledare eller
• studiehandledarbehörighet inom yrkesutbildningen.

 

Dubbel behörighet

För att du som är klasslärare skall ha dubbel behörighet måste du ha

1. högre högskoleexamen och
2. klasslärarbehörighet samt dessutom
3. ämneslärarbehörighet för den grundläggande utbildningen i en av de ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen. Ämneslärarbehörighet har de som har avlagt minst 60 studiepoängs/35 studieveckors studier i undervisningsämnet inom ramen för ett universitets eller en fakultets utbildningsprogram för ämneslärare. 

Hör du till de klasslärare som under din klasslärarutbildning avlade minst 35 studieveckors specialiseringsstudier i ett av de ämnen som du idag undervisar i? Om du avlade dina klasslärarstudier och då samtidigt specialiseringsstudier i ett av dina undervisningsämnen före 1.1.1999, uppfyller du enligt undervisningsministeriets ståndpunkt de behörighetskrav beträffande undervisningsämnet som ställs på en lektor inom den grundläggande utbildningen.

 

Behörighet för lärare i fritt bildningsarbete

En lärare i fritt bildningsarbete är behörig om hon eller han har en lämplig högskolexamen samt pedagogiska studier för lärare omfattande minst 60 sp (35 sv). En lärare som var behörig inom det fria bildningsväsendet före år 1999, är fortsättningsvis behörig för motsvarande undervisning.

 

Behörighet för lektorer och universitetslektorer

Varje universitet kan själv uppgöra egna behörighetskriterier.

Av lektorer krävs i allmänhet lämplig doktorsexamen, god undervisningsförmåga och, om det är viktigt för arbetsuppgiften, praktisk förtrogenhet med ämnesområdet. Som timlärare vid universitet kan också en person som har avlagt högre högskolexamen och är mycket väl förtrogen med ämnesområdet anses vara behörig. Innan tjänsten lediganslås beslutar universitetet om man kräver praktiskt förtrogenhet med ämnesområdet.

De samma behörighetskraven gäller också universitetslektorer, dock så att doktorsexamen krävs.

 

Behörig med utomlands avlagd examen

Om du vill ha behörighet för lärarjobb i Finland måste Utbildningsstyrelsen först besluta om godkännande av din examen.

Om du i Sverige, Norge, Danmark eller Island har avlagt examen för klasslärare inom grundskolan och ditt studieprogram var minst treårigt, har du klasslärarbehörighet också i Finland.

EU/EES-ländernas medborgare som har rätt att utöva sitt yrke i ett annat medlemsland, har rätt att få sitt examensbetyg godkänt. Om det finns stora skillnader i utbildningens längd eller uppgifternas innehåll, är det möjligt att införa tilläggskrav. Om den utomlands avlagda utbildningen är minst ett år kortare än i Finland, kan arbets- eller yrkeserfarenhet krävas av den sökande. Om utbildningen eller uppgifterna till stora delar avviker från de i Finland, kan den sökande åläggas en anpassningstid om högst tre år eller ett avlagt behörighetsprov.

Om en sökande kommer från ett land utanför EU/EES, påförs han eller hon alltid tilläggskrav. I tilläggskraven uppges de studier som den sökande måste avlägga för att bli behörig. Vid behov kan den sökande och avkrävas tilläggsstudier i undervisningsämnet. De pedagogiska studierna måste alltid kompletteras.

Närmare information om utomlands avlagda examina och behörigheter i Finland hittar du på Utbildningsstyrelsens webbplats.

 

Krav på språkkunskaper

I och med ändringen av språklagen ändrades också lärarnas och rektorernas krav på språkkunskaper 2004. Av lärare och rektorer inom den grundläggande undervisningen och förskoleundervisningen krävs utmärkta muntliga och skriftliga färdigheter i skolans undervisningsspråk. Också av lärare i modersmål och litteratur vid gymnasiet samt av lärare i modersmål vid yrkesskolor rävs utmärkt muntlig och skriftlig förmåga i undervisningsspråket. Av de övriga lärarna inom gymnasiet och yrkesutbildningen krävs dock endast att läraren behärskar undervisningsspråket. I dessa fall bedömer utbildningsanordnaren om språkkunskaperna är tillräckliga.

Utmärkt muntlig och skriftlig förmåga i svenska och finska uppvisas genom statsförvaltningens språkprov (det så kallade stora språkprovet), allmänna språkprov eller i samband med studierna.

I behörighetsförordningen bestäms att om undervisningens ges på ett annat språk än skolans officiella undervisningsspråk, ska läraren behärska språket som används i undervisningen. I detta fall avgör Utbildningsstyrelsen hur språkkunskaperna påvisas.

Korta dagar och långt sommarlov? Knappast. Här sammanfattar vi vad läraryrket innefattar och ger dig tips på hur du kan behålla orken.

 

Lärarnas arbetstid är baserad på undervisningsskyldighet (usk) i undervisningsämnena. Undervisningsskyldigheterna för de olika lärarkategorierna regleras i lärarnas kollektivavtal (UKTA). Undervisningsskyldigheten inom grundläggande utbildningen och gymnasiet varierar mellan 16 och 24 veckotimmar. Om en ämneslärare eller timlärare i huvudsyssla undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd usk mellan de olika ämnena.

 

Bland annat det här hör till jobbet

• Undervisa enligt läroplanen
• Ansvara för den egna elevgruppen
• Planering och genomförande av lektioner
• Efterarbete (bland annat korrigering och utvärdering)
• Arbete som hänför sig till prov
• Bedömning
• Olika övervakningsuppgifter, ordning och säkerhet som hänför sig till arbetet med undervisning och fostran
• Samplanering
• Utveckling av den egna yrkesskickligheten och deltagande i tre fortbildningsdagar som godkänts av arbetsgivaren, dessa sker utöver elevernas eller studerandenas arbetsdagar
• Samarbete med elevernas vårdnadshavare

Övertimmar

Om du åtar dig övertimmar, alltså undervisar mer än vad din usk ålägger dig, utökas din lön med ett övertimsarvode. Övertimsarvode är en ersättning för de timmar som överstiger din usk. Kom ihåg att arbetsgivaren är inte skyldig att erbjuda övertimmar.

Håll koll på din arbetsmängd

Läraryrket är givande men kan också vara tungt i vissa perioder. Lärarna och rektorernas arbetsuppgifter har ökat stadigt under åren och därför är det viktigt att prioritera den egna hälsan och orken i arbetslivet.

I vår broschyr med “På vilken arbetstid?” ser du en “karta” över hur din arbetstid som lärare är uppbyggd och hur mycket tid för samplanering du har. Vi går igenom arbetstiden för klassföreståndarskapet och beskriver i vilka enstaka fall arbetsgivaren kan köpa mer arbetstid av dig. Borshyern är kortfattad och ger dig en överskådlig bild av din arbetstid och uppmanar dig till att inte utföra uppgifter som det inte avvarats arbetstid för: På vilken arbetstid?

I den här broschyren har vi samlat råd för hur du behåller orken i ditt jobb: Pigg i skolan

Innehållet kan sammanfattas i de här punkterna:

• Gör en prioriteringsordning för dina uppgifter och uppdrag och sätt gränser för hur många nya åtaganden du orkar med. Använd dig av “det professionella nejet” när du känner på dig att tiden inte kommer att räcka till!
• Kartlägg dina kunskaper och färdigheter så har du bättre koll på vilken fortbildning du faktiskt behöver och vilka kurser/fortbildningar du kanske kan låta vänta. 
• Se till att det finns spelregler för hur konflikter i skolan ska lösas. Det skapar trygghet och minskar stressen. 
• Många stressymptom och konflikter på arbetsplatsen kan man råda bot på genom att ingripa i tid. Diskutera med dina kolleger, skolans rektor eller hälsovårdaren! 
• Sänk ribban ibland! Kom ihåg att du som lärare inte kan påverka alla faktorer i din omgivning. Även om du har full kontroll i klassrummet, kan du inte alltid förhindra negativa resultat.

 

Skoltrött eller utbränd?

Utbrändhet räknas faktiskt idag till en av våra vanligaste folksjukdomar. Det här innebär att stress eller utbrändhet kan drabba var och en som upplever att de krav som arbetet eller omgivningen ställer överstiger den egna förmågan. Läs mera om arbetsbelastningen inom läraryrket.

Hur tar sig då utbrändhet uttryck? Ofta känner sig de drabbade obeskrivligt trötta och uppger att vila inte hjälper. Samtidigt kan det vara svårt att överhuvudtaget kunna somna. Man kan ständigt drabbas av små infektioner eller ha problem med magen och stödmuskulaturen. Dessutom känner sig utbrända personer ofta nedstämda, lättirriterade eller till och med ångestfyllda. Det är också typiskt att man tar avstånd från arbetet och kollegerna, tvivlar på sin yrkeskompetens eller till och med blir cynisk mot såväl kolleger som elever.

Förutom de här somatiska symptomen uppstår ofta en rad olika kognitiva symptom. De kognitiva symptomen kan vara minnesstörningar, svåra koncentrationssvårigheter, ljuskänslighet, svårigheter att handskas med vardaglig stress, till exempel att hinna med bussen eller att kopiera prov innan rasten tar slut med mera.

Ge akt på såväl din fysiska hälsa som ditt humör och din arbetskapacitet. Ignorera aldrig kroppens signaler eller din egen intuition! Du kan alltid vända dig till företagshälsovården om du känner dig osäker på din hälsa eller har lagt märke till nya, kanske litet skrämmande symptom.