Category: Påverka

  • Lön – övriga

    Den här artikeln är under uppbyggnad!

     

    Privata skolor

    Lönen för en lärare och en timlärare i huvudsyssla som har en befattning inom den privata undervisningssektorn består av grundlönen och ett tillägg som bygger på arbetserfarenhet samt av andra tillägg och av särskilda uppgifter. Lärarnas grundlöner är uppdelade enligt statistikkoder enligt beteckning, form av läroanstalt och enligt avlagd examen. Lönen för en behörig lärare är minst grundlönen eller minst enligt lönegaffelns nedre gräns.

    På vår medlemsintra hittar du en löneräknare.

    Erfarenhetstillägget grundar sig på arbetserfarenhet. Som tid som berättigar till årsbundna tillägg räknas all anställning i huvudsyssla under följande förutsättningar:

    • Minst 30 kalenderdagars anställning eller en månads arbete.
    • Minst 18 års ålder.
    • Arbetet som timlärare i huvudsyssla.
    • Arbete som företagare i en uppgift som är till väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna dock högst 5 år.
    • Annat arbete som är till väsentlig nytta i det nuvarande arbetet (enligt arbetsgivarens prövning). 

    Då du ansöker om tillägget ska du förevisa arbetsgivaren tidigare arbetsintyg.

     

    Vetenskapliga högskolor och statens övningsskolor

    Den statliga utbildningssektorn har ett lönesystem baserade på arbetsvärdering. Detta innebär att alla löner är individuella. En lön består dels av en uppgiftsrelaterad del som är graderad enligt kravnivåer utgående från arbetsuppgifternas svårighetsgrad, dels av en individuell del som beaktar bl.a. kvalitets-, erfarenhets- och utbildningsaspekter.

    Ålderstillägg och tidsbestämda höjningar ingår inte i systemet.

     

    Lärare anställd på viss tid

    Hur lönen för en lärare som anställts på viss tid bestäms beror på längden av anställningen. Om anställningen på viss tid räcker högst fem skoldagar betalas läraren lön enligt hållen timme. Då anställningen på viss tid räcker längre fem dagar betalas läraren månadslön.

     

    För högst fem skoldagar 

    Timarvode för varje hållen timme

    • Förberedelsearbete, efterarbete, övervakningar
    • Ingen samplaneringsskyldighet
    • Ingen gymnasiekoefficient eller gymnasieresurs
    • Ingar årsbundna tillägg
    • Inga dyrortstillägg
    • Ingen semesterpenning
    • Ingen semesterdagpenning
    • Ingen avlönad tjänste- eller arbetsledighet

     

    Mer än fem skoldagar 

    Lönegrunderna och arbetsskyldigheten som hos tillsvidareanställda tjänsteinnehavare

    • Månadslön
    • Årsbundna tillägg
    • Övertimarvoden
    • Skyldighet att delta i samplanering
    • FBA-dagar om anställd för hela läsårets arbetstid
    • Semesterpenning (om över 16 dagar/månad anställning)
    • Semesterdagersättning (om över 16 dagar/månad anställning)
    • Sjuklön på samma sätt som hos tillsvidare anställda
    • Rätt till avlönad tjänst-/ arbetsledighet beror på längden av anställningsförhållandet
  • Samplanering

    Samplanering

    I lärarens uppgifter ingår hela tiden mera uppgifter utanför undervisningen. Lärarna bör bland annat delta i samplanering av undervisningen, i rådslag med ämnes- och sakgrupper, i samarbete med hemmen samt i planering av undervisningen och i att utveckla skolan. För detta arbete finns samplaneringstid.

     

    För att trygga att arbetstiden räcker till ska man in början av läsåret göra en plan över användningen av samplaneringtiden.

    För samplaneringen finns ett avtalat antal timmar som inte kan överskridas:

    • Lärare i kommunala grundskolor – högst 120 timmar per läsår
    • Lärare i kommunala gymnasier – högst 101 timmar per läsår 
    • Lärare i kommunala skolor på Åland – 114 timmar per läsåer
    • Lärare i en privatskola – 45–100 timmar per läsår
    • Lärare i övningsskolorna – 69–107 timmar per läsår

    Samplaneringstiden skall användas till sådant samarbete mellan lärarna och sådant arbete med skolutveckling som man lokalt upplever som viktigt. En samplaneringstimme är 60 minuter. 

    Eftersom samplaneringen slås ut på hela läsåret bör man planera den genast i början av läsåret.Timmarna ska så långt som det är möjligt användas jämnt under hela läsårets arbetstid, vilket bör tas i beaktande när samplaneringstidens användning planeras. När användningen av samplaneringstiden planeras skall det beaktas att arbetstiden ska räcka till de planerade uppgifterna. Planeringsarbetet får inte leda till att antalet lärararbetsdagar utökas under läsåret. 

    Viktigt att minnas är också att samplanering är lärararbete som sker utanför de egentliga undervisningstimmarna. Även om man på en rast utför arbete av samplaneringskaraktär så kan en rast inte vara samplaneringstid.

    Så här kan du använda samplaneringstiden

    • Kontakter till elevernas vårdnadshavare samt samarbete mellan hem och skola
    • Pedagogiskt utvecklingsarbete och planering av skolans fostringsarbete
    • Gemensam fortbildning
    • Elevvårdsarbete
    • Samarbete med lärarna vid andra skolor eller vid daghem
    • Lärar- eller personalmöten
    • Uppgifter i anslutning till utvärderingen av utbildningen
    • Planering av evenemang som hör till skolans verksamhet, till exempel fester, resor och utfärder
    • Planering av undervisningen tillsammans med en eller flera lärare

    Syftet med samarbetstiden är alltså att lärarna gemensamt utvecklar skolan. Däremot kan också en lärare ensam planera och förbereda skolans utvecklingsarbete inom ramen för samplaneringstiden. Platsen för samplaneringen behöver inte vara skolan. Samplaneringen ger en möjlighet för lärarna att delta i utvecklingen och profileringen av skolan.

    Enligt 1985 års tillämpningsdirektiv är det rektorns uppgift att leda, följa upp och ansvara för samplaneringen i skolan.

     

    Inte möten för mötens skull

    Lärarfacket OAJ och FSL har vidhållit att samplaneringstiden inte bör fyllas med gemensamma möten för alla skolans lärare. Det här är motiverat, eftersom en stor del av det arbete som borde ingå i samplaneringen i så fall inte får plats i samplaneringstimmarna. Onödiga kollegiemöten bör alltså undvikas!

     

    Räkneexempel

    Här ger vi ett par exempel på hur samplaneringstiden (120 timmar) kan fördelas i bunden och obunden tid (pausa i videon om du vill stanna upp och läsa). 

     {mediagallery:39;Räkneexempel för samplaneringstiden (2020)}

    Här kan du ladda ner presentationen och till exempel visa den på ett lärarmöte: ppt Räkneexempel för samplaneringstiden (2020)

    Här kan du ladda ner en excel-fil som du kan använda som stöd när du planerar hur samplaneringstiden används: xls Räknare för planering av samplaneringstiden
     

    Håll koll på din samplaneringstid

    Nya appen sampla

    I vår mobilapplikation Lärarrummet kan du enkelt följa upp hur mycket timmar du har använt på samplanering och hur mycket som återstår.

  • Fråga ombudsmannen

    Har du en fråga som till exempel rör din anställning, lön eller ledighet? Skicka din fråga till oss via det här formuläret! 

    Vi återkommer till dig så snabbt som möjligt. Som medlem kan du också gärna vända dig till din lokala förtroendeman med frågor.

    { BreezingForms : Ombudsmannen }

  • Om fsl.fi

    FSL:s webbsida består av en öppen del och en medlesintra (bakom inloggning). Välkommen!

     

    Vårt offentliga material kommer du åt via huvudmenyn i övre kanten. En stor del av FSL:s webbinnehåll ligger på vår öppna webbsida.

    Som FSL-medlem kan du logga in till medlemsintran där du kan kontrollera dina medlemsuppgifter, anmäla dig till kurser, påverka, ta del av medlemsrabatter och annat. Via medlemsintran kommer även våra förtroendevalda åt mappar med mötesdokument, information och dylikt. 

    Alla texter, bilder, publikationer och liknande är skyddade av upphovsrätt. Texten på FSL:s webbplats är fri att använda och sprida vidare, förutsatt att du anger Finlands svenska lärarförbund som källa.

    Ansvarig utgivare för webbplatsen är FSL:s förbundsordförande.

     

    Vi jobbar vidare med sidan

    Vi jobbar ständigt med att uppdatera innehållet på vår webbsida för att du ska hitta relevant information. Om det är något du saknar eller om du stöter på felaktigheter ber vi dig ta kontakt med FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi.

  • fsl.fi

    Vår webbsida förnyades sommaren 2017 och bygger på en öppen del och medlemssidor där inloggning krävs. 

     

    Allt offentligt material kommer du till via huvudmenyn i övre kanten, bland annat våra senaste uttalanden, råd och stöd till lärare och information för våra medlemmar.

     

    På första sidan www.fsl.fi hittar du till exempel länkar till de olika lokalföreningarnas kontatkuppgifter och tidningen Lärarens senaste nyheter.

     

    FSL-Intra

     

    Sådant material som är avsett endast för FSL:s beslutsfattare eller aktiva medlemmar (närmaste förtroendemän och föreningsaktiva) har vi samlat på våra medlemssidor. Kontakta FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, mirjam.heir-lindström@fsl.fi, om du har frågor eller problem med inloggningen.

     

    Upphovsrätt

     

    Alla texter, bilder, publikationer och liknande är skyddade av upphovsrätt. Texten på FSL:s webbplats är fri att använda och sprida vidare, förutsatt att du anger källan.

     

    Ansvarig utgivare

     

    Ansvairg utgivare för webbplatsenär FSL:s förbundsordförande. Om du har frågor om innehållet kan du kontakta FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström.