Debatten kring en tvåspråkig skola har pågått under flera år och fick ny fart för ett par veckor sedan då Fritjof Sahlström och Christoffer Taxell diskuterade frågan i Vasa under Akademiforum.
Diskussionen saknade bredd och skulle ha gagnats av en forskare i minoritetsspråk med kunskap om språkundervisning i andra länder med språkminoriteter. En lärare med erfarenhet av att undervisa i finska idag skulle också ha gynnat diskussionen.
Nya arbetstider utprövas i yrkesutbildningen från i höst, men i grundskolan blir det knappast några försök. I slutskedet av förhandlingarna, som fördes mellan Kommunarbetsgivarna KT och lärarfacket OAJ, hade skaran av försöksskolor krympt till en handfull.
I samband med Educa-mässan hade jag glädjen att träffa styrelsen för FSLF (Finlands svenska lärarstuderandes förening). Föreningen, som har utvecklat sin verksamhet under de senaste åren, uttryckte ett behov av att utreda hur dagens lärarstuderande förhåller sig till att flytta till Sverige för att jobba som lärare.
Lugn rådde i Jokirannan koulu i mitten av januari. Endast en handfull elever sökte sig till grundskolan i Kiminge i Uleåborg, medan över 600 elever blev hemma i några dagar. Föräldrarnas mått var rågat och de utlyste en skolstrejk i protest mot den undermåliga arbetsmiljön i skolutrymmena.
Jag tog med glädje del av valdebatterna i samband med Educa, där politiker som representerade olika partier diskuterade framtidens utbildning och hur de ville utveckla den.
Varje gång politiker lyfter ”det är dåliga tider, det finns inte resurser att satsa på utbildning” blir jag alltid lika konfunderad och besviken. Det måste alltid finnas en vilja att satsa på utbildning, utbildning är början på allting.
Arbetsgivarna och arbetstagarna inom exportsektorn är eniga, men i övrigt är läget mycket svåröverskådligt. Avtalsrörelsen i höst ska få en ny kostym, men ingen vet riktigt hur den ska se ut.
Diskussionen om lärarsituationen dyker upp med jämna mellanrum i den finlandssvenska pressen. På hösten synas behörighetgraden i skolorna och på våren diskuteras de ledigförklarade jobben, deras antal och hur de ska besättas.
Nytt för denna gång är den hårdare konkurrensen de finlandssvenska kommunerna fått från Sverige.
I höstas ingick i denna tidning en annons, där Eskilstuna kommun i Sverige ville etablera kontakt med finländska lärare. Sverige dras med en enorm lärarbrist, delvis pga. tillströmningen av nyanlända.
Efter att ha jobbat i nästan tio år i FSL:s tjänst är jag insatt i landets utbildningspolitik, lönepolitik och tycker mig vara rätt hyfsad på skolfrågor. Under höstens lopp har jag dock flera gånger påmints om att skolan förändras hela tiden. Dagens skola är inte ens den samma som när jag jobbade där för nio år sedan.
När de allra första Pisa-resultaten offentliggjordes år 2001 drabbades Finland av en chock. Dock en positiv sådan, eftersom det visade sig att de finländska 15-åringarna presterade toppresultat i en internationell jämförelse. Då var läsförståelse huvudtema i undersökningen och Finland låg etta inom detta område. I fråga om matematik och naturvetenskap var placeringarna 4 resp. 3.