En lärare konstaterade, när vi träffades under våren, att när man jobbar länge med samma sak i samma omgivning är det nyttigt att söka sig till situationer som ger nya perspektiv på tillvaron. Den här våren har jag haft flera möjligheter att spräcka min egen finlandssvenska lärar- och fackföreningsbubbla, vilket jag är tacksam för. En av de mest inspirerande möjligheterna kom när jag deltog i Education Internationals konferens Unite for Quality in Education and Leadership i Rotterdam.
Category: Opinion
-
Ledaren: Taxellsk tvångströja?
”Paradoxen tvingar barn med olika språk i separata skolklasser. Ingen SFP-are, som på allvar tänker på sin karriär, vågar ifrågasätta Taxells paradox”.
Hoppsan! Taxells paradox, som gör gällande att tvåspråkiga lösningar ofta leder till enspråkighet medan enspråkiga lösningar resulterar i enspråkighet, har plötsligt förliknats vid ett tvångsmedel och en symbol för ett partis förmenta apartheid-politik. Taxells tvångströja inskränker måhända de finlandssvenska elevernas friheter och rättigheter? -
Ord för ord: Hur få ordning på detta?
Ibland funderar jag över vad intressebevakning innebär konkret. Hur dåligt ska saker och ting ligga till innan det vi lyfter fram tas på allvar? Hur ska vi få allmänheten att inse att dagens skola behöver resurser för att kunna leverera det styrdokumenten kräver av oss som lärare och rektorer? Som organisation måste vi bli bättre på att föra en aktiv och lösningsfokuserad dialog kring skolan och få allmänheten att inse att dagens skola behöver resurser föra att kunna leverera.
-
Ledaren: Bakläxa för regeringen
Utbildningen blev en central fråga i kommunalvalet häromsistens. Kommunalval är ju uttryckligen lokala val, där röstarna i många fall tyr sig till bekanta ansikten. Men också kommunalval har en riksdimension, vilket minsann yppade sig denna gång.
De tre regeringspartierna fick nämligen rejält med stryk och för den största, och föga hedrande, djupdykningen stod Sannfinländarna. -
Ord för ord: En inblick i skolvärlden
Den 17 mars år 2008 inledde jag ett nytt kapitel i mitt yrkesvesliv. Den dagen var min första som ombudsman på FSL. I praktiken innebar det att jag tog ett steg bort från skolvardagen för att kunna vara en av förbundets intressebevakare. Det har gått över nio år sedan min första arbetsdag på FSL och mycket har hänt i skolvärlden. Universiteten har privatiserats, studentexamen digitaliserats och trestegstödet införts i grundskolan – bara för att nämna några saker.
Det här är orsaken till att jag bestämde mig för att åka på en skolturné och träffa rektorer och lärare men också elever och studerande, för att se skolvardagen som den är idag. Skolan har utvecklats och det är viktigt också för mig att se vad som fungerar, vad man vill förändra och vilka faktorer som belastar. Ett mål var också att inte bara komma som gäst utan verkligen delta under lektioner, vara med under raster och försöka hjälpa till.
Vad gav besöken mig?
Jag träffade många inspirerande lärare, rektorer och kollegier med ett stort intresse och glöd för sitt arbete. De fanns visioner om hur skolan kunde utvecklas och vad som saknades för att garantera kvalitet. Samtidigt återspeglades en känsla av sporrande arbetsgemenskap där man håller om varandra i vått och torrt.
Under besöken upplevde jag också en känsla av trötthet och att inte räcka till för den utveckling av skolan som de uppdaterad styrdokumenten förutsätter.
Den här känslan finnshos allt för många lärare, även den mest inspirerade läraren kunde känna otillräcklighet ibland.
En skola i utveckling kan vi ha som devis, men vi måste bli bättre på att göra konsekvensanalyser av hur förändringar i styrdokumenten påverkar lärarnas och rektorernas arbete.
Se till exempel på grundskolan där införandet av trestegsstödet och ibruktagandet av den nya läroplanen helt klart förändrat lärarnas och rektorernas arbetsbild. Vi har ropat efter resurser men för döva öron. Skolorna behöver tilläggsresurser för att kunna via olika undervisningsarrangemang tillgodose det läroplanen förutsätter. Det kan handla om specialklass, smågruppsundervisning, specialundervisning på deltid, kompanjonundervisning eller nytt tänk gällande sammansättningar av undervisningsgrupper. Samtidigt måste vi minska på byråkratin.
En annan belastande faktor var skolbyggnaderna. Det råder utrymmesbrist, problem med inneluften och krav på att man flyttar eftersom fastigheterna inte uppfyller hälsokriterierna.
Tror vi att det sker en utveckling utan ekonomiska satsningar så blundar för verkligheten. Skolan behöver definitivt mera pengar för att kunna leverera det som styrdokumenten förutsätter. Det är uppenbart – vi kan inte vänta med att förbättra lärarnas och rektorernas arbetsförhållanden!
-
Ledaren: Uusikyläs bittra tårar
Kari Uusikylä tog till gråten under en morgonpromenad nyligen. Uusikylä, som är en durkdriven skriftställare och pensionerad professor i pedagogik, berättar i sin blogg om varför han grät.
Han hade nämligen besökt en stor skola, där det också går s.k. problemelever. -
Ord för ord: En liten summa för staden är en stor summa för läraren
Vad händer med demokratin när politikerna ger ifrån sig bestämmanderätten till tjänstemännen? I Esbo har vi fått följa med ett konkret fall där staden behandlar lärare olika beroende på om hen arbetar i en finskspråkig eller svenskspråkig skola.
-
Ledaren: Blandade känslor
”Egentligen har vårt system många fördelar”. ” Vi ska inte sälja vår frihet”. Bland annat dessa kommentarer hördes, då förtroendemän inom FSL nyligen vägde fördelarna och nackdelarna med årsarbetstid mot varandra.
-
Ord för ord: Rektorn – spindeln i ett komplext nät
Skolan är i ständig utveckling och just nu blåser förändringsvindarna hårt. LP 2016 står för en förnyad syn på eleven, lärandet och lärmiljöerna. Lärarrollen omformuleras.
Samtidigt digitaliseras undervisningen på alla stadier och rektorn ska tillgodose nya behov och hänga med i projektsvängarna. Då allt fler barn och ungdomar också mår psykiskt dåligt växer lärarna och rektorernas ansvar. Det pedagogiska ledarskapet sätt verkligen på prov nu. -
Ledaren: Basunerna ljuder åter
Lärarfacken OAJ och FSL gör åter ett tappert och även välunderbyggt försök att lyfta in utbildning och fostran i valdebatten. Det är definitivt inte första gången; många försök har gjorts tidigare, men resultaten har i regel varit magra.
Så ock senast, då det handlade om riksdagsvalet för två år sedan. Ett illustert resultat var för all del att partiordförandena Juha Sipilä och Alexander Stubb lät sig villigt och leende avporträtteras med skyltar med utfästelser om att ytterligare nedskärningar inom utbildningen inte är aktuella. Vid det här laget vet vi att det handlade om valfläsk, alltså tomma löften.