Årligen investeras mycket tid och pengar i att bekämpa mobbning. Många aktörer utför både preventiva åtgärder samt krisarbete med mobbningsoffer i Sverige och Finland. Under de senaste åren har en del nya metoder ändå sett dagens ljus.
Vilka metoder har varit framgångsrika? Vad gör vi fortfarande fel? Vad kunde vi göra på ett annat sätt i framtiden?
Som moderator för seminariet fungerar Mattias Fagerholm, chefredaktör, Läraren
Närmare information om seminariet hittar du här.
Heureka fyller trettio år och har producerat utställningen De gigantiska dinosaurierna i samarbete med amerikanska Exhibits Rex.
Bolagets grundare Don Lessem är en expert inom dinosauriekunskap: den argentinska arten Lessemsaurus har rentav namngetts till hans ära. Lessem var även dinosaurieexpert vid produktionen av filmen Jurassic Park och en Velociraptor, som förekommer i filmen under namnet Raptor, förevisas också på Heureka.
Apropå Velociraptor. Nya paleontologiska och osteologiska rön har visat att denna dinosaurie de facto var fjäderbeklädd och ingalunda fjällbetäckt, som i t.ex. Jurassic Park, från år 1993.Dessutom var den i verkligheten betydligt mindre än vad som visas i filmer.
På utställningen på Heureka förekommer en trevlig liten fluffig Velociraptor. Ungefär lika hög som irländsk varghund.
Fel i Jurassic Park
Don Lessem småler då han berättar om bakgrunden till att han hördes i samband med filmatiseringen av sin väns, Michael Chrichtons bok Urtidsparken (på engelska Jurassic Park).
– Jag påtalade många fel i Michaels bok! Det finns inget blod i bärnsten, utbrister Don Lessem vid utställningens öppningspresskonferens i Heureka.
Han syftar på att forskarna utvinner dinosaurie-dna ur en mygga som bevarats i bärnsten.
Dessutom ondgör sig Don Lessem över att detta dna sedan kombinerades med dna från en groda.
– Grodor är inte alls släkt med dinosaurierna, det borde ha varit en fågel, vilket jag påpekade för Michael Chrichton, berättar amerikanen Lessem.
De gigantiska dinosaurierna visas på Heureka i mer än ett år, fram till mars 2020.
Läs reportaget i nästa nummer av tidningen Läraren.
Helsingfors svenska lärarförening är näst störst med 444 medlemmar, knappt före Ålands lärarförening med sina 442 medlemmar.
Det är dock möjligt att FSLF inom en snar framtid inte längre är den största medlemsföreningen. Om den omdiskuterade kommunfusionen mellan Vasa och Korsholm blir av aktualiseras också frågan om Vasa svenska lärarförening (359) och Korsholms svenska lärarförening (216) skall gå samman. Det skulle med klar marginal bli FSL:s största medlemsförening.
Svenska lärarföreningen i Uleåborg och Ålands gymnasielärare är de minsta i FSL. Båda föreningarna har 18 medlemmar. Kymmenedalens svenska lärarförening har 22 medlemmar.
FSL har totalt strax över 5000 medlemmar.
Regeringen Sipilä har fått mycket kritik för de nedskärningar som man har gjort inom utbildningssektorn. Olli Luukkainen sällar sig till kritikerna. Men samtidigt påminner han om att det var de tidigare regeringarna som startade nedskärningskarusellen. Jyrki Katainens (Saml) regering angav tonen. En regering som för övrigt hade en socialdemokratisk finansminister och undervisningsminister. Idag är SDP det största oppositionspartiet.
– Katainens regering gjorde ett vägval. Det var ett värderingsval som banade väg för Sipilä. Regeringen Sipiläs val att skära i utbildningen var lättare att göra då föregångaren redan hade börjat. Det har jag inte sagt tidigare, och det är en spekulativ fråga, men jag undrar hur det hade gått om Sipilä hade stått först i tur att skära ner, säger Luukkainen.
Så Katainen och Stubb gjorde grovjobbet?
– Ja, så ser jag det. Fast man kan inte sätta nedskärningarna endast på deras konto. Det var hela den så kallade sixpacken (Saml, SDP, SFP, VF, De gröna och KD) som började skära. Inget hade i och för sig tvingat Sipilä att fortsätta på den linjen. Varken han eller finansminister Petteri Orpo (Saml) verkar i och för sig ha några problem med det. Men sixpacken gjorde det lättare för Sipilä.
Flera av de partier som har varit med om att skära i utbildningen sitter nu i opposition och kritiserar regeringens nedskärningar. Hur ser du på det?
– Det är en politisk liturgi och jargong. Ett politiskt spel. Oppositionspolitikerna säger nu att landets ekonomi var i ett sådant skick att de måste skära. När man är i opposition är det lätt att säga att vi gjorde det man måste göra, men mera borde man inte ha skurit. Ingen vet hur de hade agerat om de suttit i den här regeringen. Det här kallas politik.
Det var främst i början av regeringsperioden som utbildningssektorn drabbades. Mot slutet började man skymta en ljusning i ekonomin och förbättrat sysselsättningsläge. Också om trenden nu igen ser ut att vara på nedåtgående har vissa punktinsatser gjort till förmån för utbildningen. Men enligt OAJ:s uträkningar har undervisningssektorn under Sipiläs ledning fått blöda för 862 miljoner euro. De insatser regeringen gjort kallar Olli Luukkainen plåster på såren.
– Plus i kanten för regeringen för insatserna inom småbarnspedagogiken och för att man fick igång projektet med digitutorer.
Om Olli Luukkainen inte är speciellt nådig i sin kritik av regeringen när det gäller utbildningspolitiken, så skärps tonläget ytterligare då vi talar arbetsmarknadspolitik. Här blir skolvitsorder en sexa, med darr på ribban.
– Regeringen har varit ”bossig”, ovillig att lyssna och haft dålig kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar, säger Olli Luukkainen. Regeringsperioden har präglats av en historielöshet. Man glömde bort att Finland är byggt genom trepartssamarbetet. Det var ren och skär dumhet. Regeringen vill helt klart bryta trepartssamarbetet och förpassa fackföreningsrörelsen till en biroll. Det var ett väldigt stort misstag.
Hur blev det så här?
– Det borde man fråga statsministern, men de två stora regeringspartierna ville visa facket var skåpet skall stå. Att det är husbonden som bestämmer.
Har regeringen visat var skåpet skall stå?
– Ta lagen om anställningsskydd. Den är totalt misslyckad. Det är ju helt skrattretande när regeringen och Finlands företagare försöker berätta vad man har åstadkommit. Man lyckades inte med något annat än att skapa en fullständig kalabalik och slutresultatet har ingen som helst betydelse.
Vad önskar du dig av nästa regering?
– Först och främst ekonomiska resurser för utbildning, pedagogik, forskning och innovationer. Att man ger tillbaka de pengar som skurits bort, säger Luukkainen. Och det är inte fråga om en satsning, det är att betala tillbaka. Vi är miljarder ifrån att tala om en satsning.
Just nu råder fred på arbetsmarknaden. Kollektivavtalen löper fram till slutet av mars 2020 för OAJ:s och därmed också FSL:s del. Men inom fackorganisationen vilar man inte på lagrarna. Förberedelserna inför kommande avtalsrunda är i full gång.
– De stora frågorna är nivån på löneförhöjningarna men också formen på löneförhöjningarna. Med form menar jag exempelvis nivån på den allmänna höjningen eller om det blir några lokala potter. För lärarnas del kommer vi att driva frågan om ett lönesystem som höjer lärarnas grundlön så att den bättre motsvarar de krav som yrket ställer samt den utbildningsnivå lärarna har.
Vad talar vi om för summor?
– Det är farligt att låsa sig vid en summa. Men för en högskoleutbildad skall grundlönen inte ligga under 3000 euro, säger Luukkainen. Men vi når inte dit med bara en förhandlingsrunda, det är ett faktum. Man måste också vara realist. Det kommer att vara ett styvt jobb och vi får vara beredda på organisatoriska åtgärder. Kampen går inte enbart mot arbetsgivaren, utan också mot de andra fackorganisationerna. Det finns en begränsad mängd pengar.
OAJ är en tung utbildningspåverkare med över 120.000 medlemmar och för den som inte är insatt kan organisationen te sig snårig. FSL utgör en självständig bit i detta organisationspussel.
– Vi har ett utmärkt samarbete. Tillsammans är vi mer än om vi båda två var enskilda. Utan FSL skulle inte OAJ vara en så betydande påverkare som vi är idag. FSL:s röst hörs i OAJ i alla de frågor där FSL vill höras.
Tidningen Läraren intervjuar tunga utbildningspåverkare. Först ut var Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.
Ett flertal luftprov har tagits i Oxhamnsbyggnaden. Resultatet sägs inte vara tillförlitligt, eftersom proven togs fel årstid. Den här veckan skall luftprov tas i Oxhamnsbyggnaden och i Annexet. Det här är första gången som provtagningen även görs i Annexet. Efter att fuktskadade ytterskivor byttes ut i Annexet förra våren började lärarna som undervisar i byggnaden uppvisa symtom på skadlig inomhusluft, skriver Österbottens tidning.
Nu vill en grupp föräldrar tillsammans med Hem och skola-föreningen i skolan att skolan skall stängas och uppmanar till protest genom att hålla barnen hemma från skolan fredagen den 15 februari.
– Vi har inte så mycket makt, men på det här sättet vill vi försöka snabba upp processen och sätta press på beslutsfattarna. Vi vill ha ett snabbt beslut nu, säger Triolens ordförande Irene Strömberg i Österbottens tidning.
Tidigare den här veckan hölls ett informationsmöte i skolan där stadens tjänstemän, bland andra bildningschef Jan Levander deltog. Stämningen efter mötet var allt annat än godmodig.
– Vi fick ingen tidtabell, utan fick bara höra att nya prov ska tas och nu ska vi vänta tre veckor igen. Men de nya proven kommer inte att ändra någonting för de elever och lärare som inte kan vistas i byggnaden, säger Strömberg.
Trygve Cederberg är både lärare och förälder i skolan. Det är ord och inga visor han kommer med, enligt ÖT.
– Det är fruktansvärt att ni spelar rysk roulett med barns hälsa. Dessutom håller lärarkollegiet på att gå under. Om mätningarna inte visar något är det fel på proven. Vi kan inte vänta på att någon dör, säger Cederberg.
En namninsamling på webbplatsen skrivunder.com har nu startats för att förmå beslutsfattarna att stänga skolan.
Texten på skrivunder.com låter såhär: ”Inomhusluften i Oxhamns skolas huvudbyggnad och i Annexet har under många år orsakat symtom och hälsoproblem hos elever och lärare. Utredning efter annan genomförs, men inga åtgärder som löser problemen har ännu vidtagits. Att fortsätta undervisningen fram till en planerad flytt hösten 2020 är inte ett alternativ. Därför vädjar vi undertecknare till beslutsfattarna i Jakobstad att stoppa all undervisning i Annexet från och med sportlovet 2019 och i Oxhamns byggnad från och med höstterminen 2019.”
För tillfället har den samlat över trehundra namn och vissa av undertecknarna har också infört personliga kommentarer.
– Mamma har arbetat länge i skolan och jag har själv gått där i 3 år. Redan då blev lärarna sjuka i Annexet och det var över 20 år sedan. Vi måste ha friska hus för våra lärare och barn, skriver en av dem.
En bra inomhusluft borde vara en självklarhet och rättighet för alla människor, noterar en annan av undertecknarna.
För Finlands svenska lärarförbund är inomhusluften i skolorna en viktig fråga som också är ett valtema inför riksdagsvalet i april.
– Det behövs konkreta, snabba och effektiva åtgärder för att råda bot på de hälsovådliga problemen i våra skolbyggnader. Sjukdomar som orsakats av en ohälsosam inneluft måste erkännas och arbetshälsovården måste ta problemen på allvar, säger FSL:s ordförande Christer Holmlund.
Varför skall man som gammal sångare ta sig till Vasa på jubileum?
– För att återuppleva sin studietid och för att träffa gamla vänner, säger Karlsson och utlovar också en traditionell sillfrukost för de som orkar.
Den aktiva kören består av ca 40 sångare. Kören dirigeras av Maria Timoshenko, som i år firar sitt 10-årsjubuleum som dirigent. Den som är vill ha mera information om festligheterna kan kontakta kören per mail på pedainfo@gmail.com .
Teman för årets Educa var bland annat välmående i skolan, trygghet, nya pedagogiska lösningar och framtida krav på undervisningen. På mässan förekom över 200 programnummer, för första gången ordnades i år en frågestund med riksdagens talman Paula Risikko. Dessutom ordnades en stor debatt med alla partiledare inför en fullsatt sal.
Det svenska programmet på Educa tog plats i Svenska Hörnan. Där diskuterades bland annat vad som sker då en kris drabbar skolan och hur man kan bemöta de ungas prestationsångest. Också där ordnades en riksdagsvalsdebatt.
Educamässan arrangeras nästa år den 24–25 januari, då för tjugofemte gången.
– Marina Lindholm har under trettio års tid undervisat elever på alla stadier, ända från lågklasser upp till universitetsnivå och gjort läromedel som används i många skolor i vårt land. Hon är en inspirerande pedagog som brinner för musikundervisningen, sade föreningens ordförande Jouni Haapakoski då han kungjorde utmärkelsen.
Lindholm är lektor i musik vid Gymnasiet Grankulla samskola och Hagelstamska skolan i Grankulla och även didaktiklektor vid Sibelius-Akademin, där hon utbildar blivande musiklärare såväl på svenska som på finska. Marina Lindholm har tidigare valts till Årets lärare av studentkåren vid Sibelius-Akademin och även erhållit Svenska Kulturfondens utbildningspris.
Det blev ingen tilläggstid för Påras skola i Kronoby utan den stängs i höst beslöt kommunstyrelsen på måndag kväll, vet Österbottens tidning (ÖT) berätta.
Enligt både kommundirektör Malin Brännkärr och bildningschef Tony Widjeskog ska det gå att ordna en god undervisning trots att Påras skolas elever flyttar över till Centralskolan.
Genom att stänga Påras skola i höst sparar kommunen cirka 85 000 euro, har Widjeskog räknat ut, skriver ÖT. Personalstyrkan kommer inte att förändras.
Det rör sig om en strejkaktion bland föräldrarna med anledning av kommunens planer på att lägga ner Påras skola efter detta läsår och flytta eleverna till Centralskolan, som redan nu är fylld till brädden. Den ligger på ca 5 kilometers avstånd från Påras skola, varför många elever kommer att behöva skolskjuts.
– Flygfältsvägen mellan Påras och Centralskolan är klassificerad som trafikfarlig, säger Johan Boholm.
Också föräldrarna till eleverna i Centralskolan strejkar och bortåt hälften av eleverna har stannat hemma idag.
I kväll skall kommunstyrelsen ta del av en utredning om skolutrymmena i kommunen som har gjorts av förre utbildningsdirektören i kommunen, Leif Jakobsson.
I fjol lades Norrby skola och Småbönders skola ner. Då flyttade eleverna i Norrby skola också till Centralskolan.
– Nu finns där inte en enda vrå ledig, skolan är smockfull, säger Johan Boholm.
– Om Påras skolas elever skall flytta dit nu så fungerar det helt enkelt inte.
Under de omständigheterna blir det svårt att uppfylla läroplanen.
Det som föräldrarna nu önskar, liksom också rektorerna för de berörda skolorna, är inte att beslutet om att lägga ner Påras skola återtas – det är för sent för det, menar Boholm – utan att kommunstyrelsen på sitt möte ikväll ger skolan tre år tilläggstid.
– På den tiden hinner elevantalet sjunka och en flytt skulle inte fylla Centralskolan till bristningsgränsen, säger Boholm.
– Dessutom har vi i Påras skola välfungerande undervisningsutrymmen för tillfället.