Category: Nyheter

– Det var fler än vi hade vågat hoppas på. Det är värdefullt för kvalitén att de sökande är många. Ju fler som söker, desto fler bra sökande kommer in, säger Sahlström till FNB.
En del av de sökande har troligen sökt också till andra utbildningar, så det är inte sagt att alla 282 dyker upp på urvalsprovet i maj. Helsingfors universitet hade ännu på torsdagen inte information om hur många som sökt till HU som första preferens.
Åbo Akademis pedagogiska fakultet i Vasa har 256 sökande till sin klasslärarutbildning. Av dessa har 103 angett Vasa som första preferens.
– Det är inte någon större skillnad i antalet jämfört med tidigare år, säger utbildningskoordinatorn Anna Buss till FNB.
I fjol sökte 290 personer till utbildningen, och 117 av dem hade den som förstaval.
– Vi är väldigt nöjda med antalet sökande, säger Buss.
Svenska Yle var först med nyheten om hur många som sökt till HU:s lärarutbildning. (FNB)

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade våren 2015 inlärningsresultaten i lärokursen finska som andraspråk i slutskedet av den grundläggande utbildningen. I denna första nationella utvärdering deltog 1 530 elever i årskurs 9 från 242 skolor. Eleverna talade 76 olika modersmål och kom från 91 olika länder – även från Finland, där nästan 40 procent av eleverna var födda.

Utvärderingen visade att elevernas språkkunskaper var rätt så goda.

Flickorna och pojkarna hade i genomsnitt lika goda färdigheter. Bland pojkarna fanns det dock en aning fler på en lägre färdighetsnivå än bland flickorna. Störst var skillnaden i skrivning, där flcikornas genomsnittliga färdighetsnivå låg en nivå högre än pojkarnas.

Av de elever som deltog i utvärderingen var nästan en femtedel ryskspråkiga. Därefter följde språkgrupperna somaliska, estniska och arabiska. De som talade estniska, ryska, kinesiska och engelska klarade sig bäst i utvärderingen.

Skolgångstiden var den faktor som förklarade kunskaperna mest: de elever som hade studerat i den finska grundskolan klarade sig bättre i utvärderingen. Hälften av eleverna hade genomgått hela den grundläggande utbildningen i Finland, och för de övriga varierade studietiden i den finska grundskolan mellan ett och åtta år.
Det fanns ett tydligt samband mellan elevernas socioekonomiska bakgrund och deras färdigheter. De elever som hade den bästa socioekonomiska bakgrunden nådde i genomsnitt högre färdighetsnivå än dem med lägre socioekonomisk bakgrund.

Gymnasieutbildningen är i behov av att utveckla och förnya pedagogiken, studiemiljön och verksamhetskulturen för att kunna möta framtidens utmaningar. Pedagogiken ska utvecklas för att stödja delaktighet, kommunikation, mångsidig kompetens och ämnesövergripande lärande. Studiemiljöerna utvecklas till exempel genom att skapa nya och stärka existerande regionala verksamhetsstrukturer för samarbete mellan gymnasier, högskolor och aktörer i arbetslivet. Gymnasiernas verksamhetskultur ska också utvecklas bland annat genom att arbetet i så hög grad som möjligt ska utgå från de studerande och genom att man stärker det pedagogiska ledarskapet.

Utbildningsanordnarna och gymnasierna kommer att bilda ett nätverk, där de utvecklar sin verksamhet enligt grunderna för läroplanen och utifrån lokala förutsättningar och behov. Verksamheten i nätverket, olika aktiviteter och en digital plattform kommer att stödja deltagarna i att sprida kunskap inom nätverket och till andra aktörer.

Då ansöknings- och urvalsprocessen är färdig inleds verksamheten i nätverket hösten 2016.

Uppgifterna baserar sig på en bedömning som omfattar över 200 yrken och som arbets- och näringsbyråerna gjorde i mars-april. Cirka en tredjedel av de yrken som ingick i bedömningen, dvs. 70 yrken, bedömdes vara yrken med överutbud på arbetskraft. Inom de yrkena är antalet arbetssökande med andra ord för stort i förhållande till efterfrågan. Inom 14 yrken är det enligt bedömningen brist på arbetskraft.

En stor del av de yrken där det råder brist på arbetskraft finns fortfarande i social- och hälsovårdsbranschen. Störst är bristen på läkare. Det har också skett förändringar i efterfrågan, I många regioner är det redan brist på arbetsledare inom byggverksamhet, trots att det så sent som i höstas bedömdes att sysselsättningsläget för dem var svagt. In på listan har även kommit andra yrken inom byggnadsbranschen, nämligen betongarbetare och armerare.

Andra efterfrågade yrken är t.ex. försäljare inom telefonförsäljning och vid kontaktcenter, audiologer och logopeder samt speciallärare. Utifrån bedömningarna ser det ut som att bristen på arbetskraft håller på att lätta något i fråga om bl.a. barnträdgårdslärare och hemvårdare.

Regeringen kom den 5 april överens om planen för de offentliga finanserna 2017-2020

Lärarfacket OAJ är tillfreds med regeringens beslut att inte skära ytterligare i resurserna till utbildningen och forskningen.

Det har varit ohemult att bära den börda som miljardingreppen har inneburit. Det är bra att regeringen nu har lyssnat till OECD:s, finanssakkunnigas och framför allt alla finländares åsikter om att utbildningen inte ytterligare får förslummas, säger OAJ-ordföranden Olli Luukkainen.

Regeringen kompenserar den inverkan som rambeslutets nya indexbesparing har på undervisnings- och kulturministeriets statsandelsindex samt universitetens och yrkeshögskolornas anslagsindex till fullt belopp genom ett extra årligt anslag på 37 miljoner euro. Också en del andra lättnader inom utbildningen och forskningen utlovas.

Regeringen satsar under åren 2017-2018 sammanlagt ca 105 miljoner euro i förstärkningen av digitala inlärningsmiljöer inom högskoleundervisningen och i förbättringen av förutsättningarna för studerande året runt samt i främjandet av unga forskares vetenskapliga verksamhet.

Olli Luukkainen säger att alla positiva signaler är nu viktiga, eftersom de professionella yrkesutövarna inom utbildningssektorn har fått sin tro på arbetets framtid satt på prov i verkligen stor omfattning.

”Politikerna motiverar ofta nedskärningarna genom att säga att de inte vill lämna efter sig skulder som deras barn ska betala av. Vi som representerar de unga befarar att regeringen genom sina beslut eventuellt kan balansera statsfinanserna, men i stället lämnar efter sig en mycket tyngre skuldbörda i form av en utbildningsskuld”, rasar studentorganisationernas ordförande. Att på alla stadier skära i småbarnsfostran och i utbildning medför sämre kvalitet inom den internationellt erkända utbildningen i Finland och naggar framtidens kompetens i kanterna. För de lärare som sägs upp eller studerande som lämnas vind för våg gör det ingen skillnad hur otrevliga besluten känts för dem som fattat dem.

Tidigare nedskärningar under den förra och den pågående regeringsperioden har utarmat läroanstalter på andra och tredje stadiet runt om i Finland. De som arrangerar utbildning kan inte förnya utbildningssystemet så att det bättre skulle motsvara framtida behov då nya beslut om nedskärningar samtidigt fattas inför varje regeringsprogram och förhandlingar om budget och budgetramar. Det går inte att förnya utbildningssystemet utan adekvata resurser, utan proffs och forskare som är engagerade i utbildningen, utan att satsa tillräckligt på studerandenas studieförmåga och att de klarar sig ekonomiskt.

”Vi har bara ett önskemål inför budgetförhandlingarna: återställ studerande ungas framtidstro!” säger ordförandena.

Regeringen samlades den 5 april för att dra upp riktlinjerna för den offentliga ekonomin under åren 2017-20.

De berörda tjänstemännen i staden skall nu besluta vad som händer härnäst. Bakom stängningen av skolorna ligger ett beslut i stadsstyrelsen måndagen den 21 mars, berättar svenska.yle.fi.

Många söker jobb

I norra Österbotten lockar lärarjobben många sökande, berättar Österbottens tidning. En klasslärartjänst i Centralskolan i Kronoby har lockat 66 sökande, och en klasslärartjänst i Lepplax skola i Pedersöre har 48 sökande. Klasslärarjobben i Jeppo-Pensala skola och Munsala skola i Nykarleby har lockat 39 respektive 37 sökande. Tjänsten som lektor i matematik och kemi i Jakobstad gymnasium sökes av 10 personer medan 27 vill bli speciallärare i Kyrkostrands och Jungmans skola i Jakobstad. Stadens arbetarinstitut startar i höst språkundervisning i svenska för invandrare. 31 personer söker där jobbet som timlärare.

Cyklist blir lärare

I samma tidning berättas också att den före detta elitcyklisten Pia Sundstedt, med rötter i Karleby, nu utbildar sig till yrkeslärare i Jyväskylä och nyligen gjort sin praktik med de studerande vid yrkesinstitutet Optimas linje för ungdoms- och fritidsinstruktörer i Jakobstad. Just nu bor Sundstedt enligt uppgift i Karleby med sin lille son, medan hennes make ägnar sig åt medicinsk forskning i Qatar, där familjen tidigare bodde.

Åbo Akademis kvalitetssystem uppfyller de nationella kriterier för kvalitetshantering som fastställts för högskolor och motsvarar de europeiska principerna och rekommendationerna.Auditeringsgruppen anser att Åbo Akademis lednings- och kvalitetshanteringssystem bildar en sammanhängande helhet för att granska den egna verksamheten mer systematiskt.- Genom att kvalitetshanteringssystemet så tydligt knyter an till det ledningssystem, ledningspersoner och individuellt ansvariga som finns, knyter kvalitetsarbetet naturligt an till den dagliga verksamheten, säger Agneta Bladh, ordförande för auditeringsgruppen.Kvalitetskulturen vid Åbo Akademi är stark och utgör en god bas för kvalitetshanteringssystemet. Det kollegiala inflytandet markeras, men samtidigt markeras starkt det individuella ansvaret, inte enbart för de akademiska ledarna, utan för alla anställda. Det finns en nära kontakt mellan lärare och studerande som bidrar till den goda kvalitetskulturen. Åbo Akademi även har en synnerligen engagerad styrelse som arbetar proaktivt i interaktion med verksamheten, säger auditeringsgruppen.Åbo Akademi har tagit itu med många av rekommendationerna från den föregående auditeringen 2009 och har genomfört systematiska utvecklingsinsatser som haft en mycket stor inverkan på universitetet de senaste åren. Exempelvis har Åbo Akademi etablerat mycket goda kontakter till samhället via alumnerna.Vid auditeringen av kvalitetssystemet granskades tre studiehelheter mer i detalj, varav universitetet valde två och auditeringsgruppen en. Särskilt utbildningslinjen för informationsteknologi utgör ett gott exempel för systematiskt och verkningsfullt kvalitetsarbete. Både i arbetet med att planera utbildningen och med att utvärdera och förbättra densamma var medverkan av den undervisande personalen och de studerande mycket stark.

Tom Ahlfors

 Idag har FSL två högsta beslutande organ, vilket är rätt sällsynt. Förbundskongressen samlas vart fjärde år och utövar den högsta makten bl.a. genom att välja förbundsfullmäktige. Fullmäktige utövar i sin tur den högsta makten mellan kongresserna. Styrelsen för FSL jobbar med en organisationsreform, som bl.a. berör kongressen och ordförandens mandatperioder. Förbundets ”ägare”, alltså de lokala lärarföreningarna, har getts möjlighet att uttala sig om styrelsens planer. Över två tredjedelar av föreningarna har valt att yttra sig. I de flesta svaren talas för att avveckla kongressen. Styrelsen, som sammanträder i Helsingfors den 17 mars, bekantar sig med föreningarnas yttranden och tar ställning till hur man går vidare i ärendet. Det är förbundskongressen år 2018 som tar ställning till eventuella stadgeändringar, som föreläggs av styrelsen.

C-E Rusk

Undervisningen lider av den stränga regleringen, resonerar Hannu Freund, förhandlingschef vid KT i en kolumn. Han riktar kritik mot undervisnings- och kulturministeriet, som enligt honom inte har identifierat behovet av att lindra behörighetskraven så att de motsvarar dagens behov. Kommunerna och samkommunerna är i den bästa positionen, när det gäller att värdera lämpligheten av lärarnas utbildning och arbetserfarenhet då lärarjobb besätts. – Varje ledigförklarad uppgift är olik och tanken om en heltäckande behörighetsreglering passar inte in i denna verklighet, antecknar Freund. KT anser att arbetsgivarnas sits skulle bli lättare ifall den statliga utbildningsförvaltningen skulle bära sig ansvar och erbjuda normer, som hjälper kommunerna att tolka de krångliga stadgandena om behörigheter. KT-kritiken skjuter speciellt in sig på behörighetsvillkoren för olika ämnen. En liknande reglering är gammalmodig då man ser till de nya läroplansgrunder, som förutsätter en mera fenomenbaserad approach, säger Hannu Freund. KT pekar på att det finns ämnen, där tillgången till behörighetsgivande utbildning är i magraste laget. Det betyder att lärare tvingas hanka sig fram med visstidsanställningar i eviga tider. – Den allmänna utgångspunkten för regleringen av behörighetsvillkoren bör vara att utbildningsarrangören vet bäst vad som krävs i uppgifter och vilken utbildning och arbetserfarenhet kan anses vara tillräcklig för att hantera sagda uppgifter, säger Hannu Freund.

C-E Rusk