Category: Nyheter

  • Sipilä på OAJ-fullmäktige

    Regeringen har kritiserats häftigt för nedskärningarna inom utbildningen och forskningen. Hur ser statsminister Juha Sipilä på detta och vilken är hans analys av nuläget?

    Svar på dessa frågor torde ges onsdagen den 11 maj, då Sipilä, som företräder Centern, framför statsrådets hälsning till OAJ:s fullmäktige. Fullmäktige sammanträder i Helsingfors den 11-13 mars. Om tidtabellen medger har Sipilä också lovat besvara frågor, som ställs av fge-ledamöter.

    Fullmäktige fastställer bokslutet för fjolåret och väljer ny styrelse för OAJ. På dagordningen finns även behandlingen av en rapport, som innehåller förslag rörande utvecklandet av OAJ:s organisation. Rapporten, som även tangerar FSL:s ställning, diskuterades livligt, då FSL-fullmäktige sammanträdde i Tammerfors i slutet av april.

  • Yrkeslärare prövar årsarbetstid

    Det finns variationer, men för flertalet lärare inom yrkesutbildningen utgör antalet lektioner grunden för löne- och arbetstidsmodellen. Nu tar man alltså sikte på en årsarbetstid.

    • Om goda resultat nås i försök kan årsarbetstiden i framtiden gälla hela yrkesutbildningssektorn. Förändringen är betydande, eftersom en övergång till årsarbetstid innebär att man bättre än hittills kan beakta allt arbete som lärare utför, säger Petri Lindroos, förhandlingsdirektör vid OAJ.

    Lindroos säger att OAJ har beredskap att förhandla också om en arbetstidsmodell, som lämpar sig för den grundläggande undervisningen. Förhandlingarna om försök i grundskolan strandade tidigare i år. Då diskuterades en lösning, som skulle ha gällt lärare i en handfull tätorter.

    C-E Rusk

  • Frilansar och företagare får stöd

    Målet är också att bättre betjäna medlemmar som kombinerar olika former av arbete, olika typer av avlönat arbete och arbete av företagarkaraktär. Den nya intresseorganisationen samlar god praxis från företagares och självsysselsattas avtal och hjälper dem förhandla om uppdragsavtal.

    – Detta är ett konkret steg framåt när det gäller att effektivisera bevakningen av företagarnas och de självsysselsattas intressen. Tillsammans plockar Akavamedlemmarna ihop en verktygslåda för 2020-talet med redskap för dem som utför många olika former av arbete i ett förändrat och föränderligt arbetsliv. För första gången på länge ser vi en banbrytande och framtidsorienterad förnyelse i den finländska fackföreningsrörelsens historia, säger Akavas ordförande Sture Fjäder.

    Förhandlingschef Visa Pohjola är OAJ:s representant i samarbetsorganisationen.

    I fjol var antalet högutbildade självsysselsatta 59 000, vilket är nästan två gånger så många som i början av 2000-talet. Akavas utredning visar att över 40 procent av dem kombinerar olika former av sysselsättning såsom avlönat arbete, stipendier, frilansande och företagande.

    C-E Rusk

  • Långa veckor och stress

    Arbetsveckorna är långa och många upplever att de utsätts för osaklig behandling och direkt mobbning. Stressen har ökat.

    Lärarnas trivsel i arbetet har minskat, visar preliminära uppgifter från en arbetslivsbarometer. Det är lärarfacket OAJ som har frågat sina medlemmar om hur de egentligen mår.

    Undersökningen visar att cheferna påverkar arbetsklimatet och trivseln. I många fall upplever lärarna att trivseln, trots de kärva tiderna, har blivit bättre just tack vare goda chefer.

    Arbetslivsbarometern publiceras tisdagen den 10 maj. Undersökningen genomfördes i november 2015. Samplet omfattade också FSL-medlemmar.

  • Poliserna till Akava

    Akava har nu 37 medlemsorganisationer och Akavas förbund totalt cirka 610 000 medlemmar.

    Polisorganisationernas förbund ansökte om medlemskap på basis av sin utredning om centralorganisationerna. Det handlar alltså om projektet, som syftar till att bygga upp en ny centralorganisation som skulle ersätta FFC och STTK. Akava har inte visat intresse för planerna.

    – Vi har jobbat på utredningen i ett år. Utifrån den och efter noggrant övervägande beslutade fullmäktige att ansöka om medlemskap i Akava. Att valet föll på Akava beror på funktionella och ekonomiska faktorer. Poliserna anser att Akava och dess förhandlingsorganisation FOSU i framtiden kan sköta intressebevakningen för medlemmarna i Polisorganisationernas förbund på ett kostnadseffektivt sätt, förklarar ordförande Yrjö Suhonen.

    Polisorganisationernas förbund är landets största intressebevakningsorganisation för polisen och anställda inom rättsförvaltningen. Till förbundets medlemsföreningar hör cirka 11 100 poliser, kontorsanställda vid polisen och sakkunniga inom rättsväsendet och vid nödcentralerna. Förbundet har också studerandemedlemmar.

    Polisernas intressebevakning hanteras av Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, som den 28 april antog SPJL som medlem.

    FOSU representerar nästan hälften av de statliga anställda.

  • Ny klasslärarutbildning i H:fors: Var hamnar de nya studerandena?

    Nja, så här dramatiskt kommer det nog inte att bli, om man får tro FSLF:s ordförande Antonia Prinsén.
    – Vi har nu verksamhet på gång i Helsingfors. Vår förhoppning är att de nya studerandena skall bli medlemmar i både Didacta och FSLF.
    Den förstnämnda skulle handha den studiesociala biten medan FSLF skulle stå för den fackliga tillhörigheten och intressebevakningen. Nämnas bör att Didacta inte uppbär någon medlemsavgift alls och FSLF en synnerligen blygsam avgift på fem euro per år, så ett dubbelmedlemskap belastar ingens ekonomi särskilt hårt.
    Didactas ordförande Emmi Smeds berättar per e-post att förberedelser redan vidtagits för att de nya studerandena skall känna sig hemma.
    – Vi är väldigt glada över klasslärarutbildningen i Helsingfors. Didacta kommer att samarbeta med de finskspråkiga klasslärarstuderandena och de svenska klasslärarstuderandena kommer i höst att ha två tutorer från den finskspråkiga klasslärarutbildningen och en eller två tutorer från Didacta, säger Smeds.
    Antonia Prinsén säger att FSLF hoppas kunna ordna någon tillställning ibland för sina medlemmar i Helsingfors, kanske en frukost med något slags fackligt betonat program.
    – FSLF har inte möjlighet till någon stor verksamhet i Helsingfors, åtminstone inte tills vidare då de flesta av oss finns i Vasa. Men vi ordnar en informationstillställning tillsammans med Didacta på hösten för de nya studerandena.
    – Didacta och FSLF kommer inte att konkurrera om medlemmarna utan vi kommer att samarbeta, säger Prinsén.
    Hon hoppas att de studerande vill vara medlemmar i bägge föreningarna.

    Tom Ahlfors

  • Också daghem kan få pengar för mindre grupper

    Ministeriet har nu förtydligat att också daghem kan få ta del av pengarna, omtalar www.oaj.fi

    Fristen för ansökningar har förlängts till den 23 maj. Deadline var ursprungligen den 9 maj.

    Statsunderstödet främjar likvärdighet och förbättringen av specialundervisningen genom att stöda utbildningsanordnares möjligheter att i första hand anställa lärare för parallellundervisning, för att dela grupperna eller för uppdelade timmar samt för att anställa skolgångsbiträden. Statsunderstödet syftar till att trygga verksamhetsförutsättningarna för sådana skolor som arbetar i utmanande verksamhetsmiljöer.

    Understöd beviljas för att anställa lärare och skolgångsbiträden.

    Understödet utdelas för att minska storleken på sådana undervisningsgrupper inom den allmänna undervisningen där det i sin helhet eller delvis ges undervisning för en eller flera elever som får intensifierat stöd eller särskilt stöd eller där det finns elever som får specialiserad sjukvård.

  • Adlercreutz vill se dialog

    Fembarnspappan Anders Adlercreutz, 45, från Kyrkslätt har valts till ny ordförande för Förbundet Hem och Skola. Valet ägde rum vid förbundets årsmöte i Åbo den 23 april. Han efterträder forskaren Heidi Harju-Luukkainen, som inte ställde upp för omval.

    Jag vill arbeta för skolan och visa att det arbete som görs där är viktigt och värdefullt”, säger Anders Adlercreutz. Det är viktigt att Hem och Skola tar del i diskussionen om skol- och utbildningsfrågor, det behövs inte minst nu då skolan står inför minskade anslag. Grunden i föräldraverksamheten i Hem och Skolas är en öppen dialog med lärarna så att man tillsammans kan verka för en god vardag i skolan.

    Anders Adlercreutz har ett förflutet som aktiv i Hem och Skola i Bobäck i Kyrkslätt.

    Mina barn har tyckt att det har varit roligt att ha en pappa som är med i den lokala Hem och Skola-föreningens verksamhet. Jag tycker att det känns viktigt och meningsfullt att nu får fortsätta med arbetet med Hem och Skola på förbundsnivå, säger Adlercreutz.

    Adlercreutz sitter sedan i fjol våras i riksdagen som representant för SFP. I valkampanjen lyfte han synligt fram utbildningspolitiska frågor. Han är till utbildningen arkitekt.

  • LR vill renodla läraryrket

    Därför har Lärarnas Riksförbund föreslagit införandet av en ny yrkeskategori i skolan, lärarassistenter. Istället för det resursslöseri som det innebär att diverse icke-undervisningsrelaterade kringuppgifter – läggs på lärare, kan dessa arbetsuppgifter utföras av annan personal i skolan. Kommer detta på plats, frigörs värdefull tid för lärarna att fokusera på undervisningen.

    – Dagens lärare tvingas till för mycket annat än att fokusera på sin undervisning. Lärarna har blivit skolans tusenkonstnärer som förväntas fungera som vaktmästare, städare, kuratorer och administratörer samtidigt som de ska se till att varje elev når sin fulla potential. Arbetsbelastningen har ökat så mycket att allt fler lärare lämnar eller funderar på att lämna yrket, antecknar Jansson i en kolumn som kan läsas på adressen www.lr.se

    Med en ny yrkesgrupp i skolan skulle lärarna kunna få en långsiktigt hållbar arbetsmiljö som skapar förutsättningar för hög kvalitet i huvuduppdraget

    Vi har inte råd att vänta längre, om vi på allvar vill vända kunskapsutvecklingen i den svenska skolan.

    C-E Rusk

  • OAJ känner oro för sämre yrkesskydd

    Arbets- och näringsminister Jari Lindström (Sannf) presenterade regeringens förslag till ändringar av arbetslöshetsskyddet i mitten av april. I praktiken handlar det om åtstramningar och försämringar.

    Avsikten är att det i fortsättningen ska vara möjligt att använda utkomstskydd för arbetslösa för att främja sysselsättningen, dvs. för finansiering av startpeng, lönesubvention och rörlighetsunderstöd. Dessutom föreslås sådana ändringar i utkomstskyddet som syftar till att sporra till aktiv jobbsökning.

    Ändringarna är en del av det sysselsättningspaket som regeringen kom överens om vid ramförhandlingarna den 5 april 2016.

    Förhandlingsdirektör Petri Lindroos vid OAJ är reserverad till ändringarna.

    Det största hotet är försämringarna av yrkesskyddet: börjar man anvisa arbetslösa lärare vilka arbeten som helst? Vi känner oro särskilt för unga lärare, säger Petri Lindroos.

    Han hänvisar till att arbetsgivare i en del fall anställer vikarier och timlärare endast från läsårets första arbetsdag till läsårets sista dag. Detta drabbar redan nu oftast unga lärare.

    Men vem eller vilka ska utvärdera yrkesskyddet på individnivå?

    Det kan innebära att man förutsätter att de lokala arbets- och näringsbyråerna står för bedömningarna. Detta skulle kräva betydande tilläggsresurser, säger Petri Lindroos.

    OAJ:s styrelse dryftade frågan onsdagen den 20 april och landade i en analys om att de föreslagna ändringarna inte i nämnvärd grad förbättrar sysselsättningen.

    C-E Rusk