Category: Nyheter

Häggström, som är vice ordförande i FSL-styrelsen, är en av sammanlagt sju FSL-ledamöter i OAJ:s fullmäktige.

Han pekade på att har antalet skribenter i nästan samtliga korta språk sjunkit drastiskt sedan ämnesrealen infördes år 2005.

– Denna nedgång i antalet skribenter har en direkt inverkan på de som undervisar språken ifråga, noterade Häggström.

Sebastian Lindqvist, som också har säte i OAJ-fge, lyfte i ett inlägg fram verkligheten i skolorna, när det gäller det omtalade digitala språnget. Han lyfte fram merarbetet bl.a. rörande IKT-stödet som ofta är eftersatt.

– Det finns en risk för att digisprånget blir på hälft, sade Lindqvist.

I OAJ:s strategi definieras organisationens uppgift, framtidsvision och värderingar. Samhörighet, rättvisa

och föregångare är värderingar som styr verksamheten.

Strategin kompletteras av en tvåårig verksamhetsplan som ska utarbetas.

OAJ planerar att revidera organisationens stadgar. På vårmötet fördes en diskussion om ärendet, men de egentliga besluten tas på höstmötet i november 2016. Fullmäktige är högsta beslutande organ i OAJ, vilket innebär att det uttryckligen är fge som tar beslut om stadgarna.

I OAJ:s fullmäktige sitter idag 150 ledamöter. Styrelsen har laborerat med en modell, där antalet skärs ner till 80 eller 100 ledamöter.

OAJ planerar också att se över sin organisatoriska struktur speciellt på lokala nivån. Den bärande idén är att man småningom övergår till en modell med arbetsgivarenliga lokalföreningar. Fullmäktige diskuterade frågan livligt och det framkom att det finns grupper som inte är beredda att acceptera denna lösning.

Fullmäktige landade i en rekommendation om att man på lokal nivå går in för en lösning med arbetsgivarspecifika lokala lärarföreningar som baserar sig på personmedlemskap. Reformen åtföljs av extra finansiering till föreningar som bildas enligt denna princip. ”Morotspengarna” är tillgängliga under en femårsperiod.

Vidare beslöts bl.a. att man följer upp konsekvenserna av nyordningen, utvärderar nyttan och korrigerar olägenheter.

FSL:s fullmäktige torde ta ställning till ärendet i november 2016.

Kolla in OAJ:s nya strategi på adressen www.oaj.fi

Strategin finns tillgänglig på finska och svenska.

Hon har tillsammans med över 170 elever deltagit i en matfest i dagarna tre på Juthbacka herrgård och tillrett den ena favoriträtten efter den andra, rapporterar tidningen Österbottningen. Dagens barn funderar mycket på mat, säger Forsbacka.
– De pratar om vad de ätit eller berättar om goda maträtter och hur man tillreder dem.

Av de tretton svenskspråkiga skolorna i Borgå har elva stycken beslutat delta i Stafettkarnevalen som detta år ordnas i Vasa, berättar tidningen Östnyland. Emellertid kommer inga Borgåskolor att ha en hejaklack, berättar Johan Öhberg, som är rektor för Gammelbacka skola.
– Eftersom tävlingen ordnas i Vasa kände vi oss tvungna att begränsa deltagarantalet och beslöt därför att inga Borgå skolor har några hejaklackar. Dessutom har intresset för att åka till karnevalen i år varit mindre än tidigare.
Alla de deltagande skolorna åker upp till Vasa med gemensamma bussar som startar på fredagen och man har kommit överens om att alla hejar på alla, enligt Östnyland.
Karnevalen äger rum 20-21 maj. Tidigare den här månaden publicerade Regionförvaltningsverket sin färska rekommendation gällande skolorna och Stafettkarnevalen. Läs den här.

Enligt Helsingfors stads överborgmästare Jussi Pajunens förslag ska huvudstadens utbildning i framtiden administreras av en tvåspråkig dagvårdsenhet, en tvåspråkig enhet för den grundläggande utbildningen och en tvåspråkig enhet för andra stadiets utbildning. Man eftersträvar en matrisorganisation där svenska administrationen slås alltså samman med den finska, skriver Kommuntorget.fi. Pajunens förslag skall den 16 maj presenteras för stadens ledarskapssektion.
– Förslaget är helgalet. Under interna diskussioner i ledarskapssektionen har det påståtts att systemet är kutym i andra städer. Så är det inte. I Esbo har man en svensk nämnd och i Vanda ett svenskt resultatområde, säger Marcus Rantala, (SFP) medlem i stadsstyrelsen.
Helsingfors har idag en utbildningsnämnd med en svensk och en finsk sektion. Den svenska utbildningen leds av en egen linjedirektör.

Ollila, som idag är bl.a. ordförande för Näringslivets delegation EVA, säger i intervjun att Finlands sits är svår, men inte omöjlig när det gäller den internationella konkurrenskraften. Om nu Finland klarar av att klå ärkefienden Sverige i ishockey bör det inte heller vara omöjligt att gå om Sverige i fråga om konkurrenskraften, resonerar Ollila.

Han stöder regeringens åtgärder i de flesta avseendena, men det finns ett undantag. Ollila påminner om att Finland alltjämt har kvar sina grundläggande styrkor och lyfter fram utbildningen och kunnande som centrala faktorer.

Nedskärningarna inom utbildningen är chockerande hårda. Vi får hoppas att de inte leder till obotliga skador i nivån på kunnande. Regeringens övriga nedskärningar godtar jag, men i fråga om utbildningen är jag av annan åsikt.

CER

Inger Damlin fortsätter representera FSL i lärarfacket OAJ:s styrelse. Damlin, som har suttit i OAJ-styrelsen i två år, fick fortsatt förtroende, då OAJ-fullmäktige valde styrelse den 12 maj. Som hennes personliga ersättare fungerar Joakim Häggström.

I styrelsen sitter sammanlagt 20 ledamöter plus ordföranden Olli Luukkainen.

Styrelsens mandatperiod omfattar år 2016-18. Till ordförande för OAJ:s fullmäktige valdes Heli Haaro, medan Ulla Kangasniemi och Matti Helimo fungerar som vice ordförande.

I allt fler skolor deltar eleverna i planeringen av skolans verksamhet och uppmuntras att röra på sig under skoldagen. Närapå alla elever i årskurs 1–6 deltar i skolmåltiden, i årskurs 7–9 är situationen sämre.

Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd har sedan 2006 följt upp hur hälsa och välbefinnande främjas i skolorna och läroanstalterna. Främjandet av grundskolelevernas hälsa och välbefinnande kartlades redan för femte gången genom en riksomfattande datainsamling hösten 2015.

Skolorna har bättre tillgång till elevvårdstjänster än tidigare, men i vissa skolor saknas de fortfarande. Svaren visar att så gott som alla skolor har en hälsovårdare. Under läsåret 2014–2015 hade 87 procent av skolorna tillgång till läkare, 88 procent till psykolog och 95 procent till kurator. Sex år tidigare var motsvarande procentandelar betydligt lägre.

Att främja motion och idrott under skoldagen var vanligare 2015 än två år tidigare. I tre av fyra grundskolor fungerar skolgården som en lokal idrottsplats som inspirerar till motion och även används utanför skoldagen.

Långa motionsinriktade raster ordnades i mer än hälften av skolorna. I 65 procent av skolorna uppmuntrades eleverna att gå eller cykla till skolan och 54 procent av skolorna hade utbildat elever till att leda olika rastaktiviteter.

– Tanken om att helt slopa studentexamen känns främmande. Examen har utvecklats i elektronisk riktning och tanken är att examens tyngd i framtid växer med tanke på ansökan till högskolestudier, säger Misukka.

Hon säger att gymnasiet under alla omständigheter behöver ett nationellt slutprov.

– Det är bra att studerandenas säkerställs en likvärdig värdering via ett nationellt prov. Studentexamen värderas högt i vårt land även tack vare den oavhängiga instansen Studentexamensnämnden, säger Misukka.

OAJ presenterade den 10 maj resultat från en undersökning, som speglar hur lärare och skolledare upplever arbetsförhållandena. Undersökningen baserar sig på en enkät, som genomfördes i november 2015 och som gällde medlemmar i OAJ och FSL. Sammanlagt inflöt 1076 svar.

En motsvarande undersökning genomfördes i slutet år 2013. Resultaten visar entydigt att läget har blivit sämre. Arbetsveckorna har blivit allt längre och stressen har ökat markant. Lärare i yrkeshögskolor uppger t.ex. att de i snitt jobbar 46 timmar i veckan, alltså långt mer än genomsnittet för löntagare i gemen ( 37,5 timmar/vecka).

Inneluftproblemen eskalerar likaså, så att dessa har förorsakat sjukfrånvaro hos var femte av de som besvarade enkäten. Här talar vi om ca 20 procent mot 9 procent år 2013.

– Nu krävs åtgärder! Beslutsfattarna avgör om nedförsbacken fortsätter eller om man säkerställer att lärarna och cheferna har drägliga arbetsförhållanden, säger Olli Luukkainen.

Mera om undersökningen i Läraren nr 9/16, som utkommer den 26 maj.

Ett svenskt sammandrag av OAJ:s arbetslivsbarometer 2015 finns tillgängligt på adressen www.fsl.fi

Som den ser ut i dag hindrar studentexamen gymnasiet från att utvecklas, bedömer Aulis Pitkälä. Orsaken till detta är fokuseringen på studentexamen under elevernas gymnasietid.
Inträdesprov till högskolorna kunde ersätta studentexamen, menar Pitkälä, som dock betonar att det inte går att i all hast avveckla studentproven. De nya sätten att bedöma elevernas kunskap kräver långt utvecklingsarbete.

Tävlingen om Årets skola, läroanstalt eller daghem har ordnats sedan år 1991. Utmärkelsen går till en skola, en läroanstalt eller ett daghem där verksamheten fungerar exemplariskt och där alla trivs, både liten och stor. Ifjol gick utmärkelsen till finska skolan i Dalsbruk

Lintulaakson koulu har 526 elever i grundskolans lägre klasser och 36 heltidsanställda lärare. Skolan satsar på att både elever och lärare ska må bra och trivas i skolan.

Ledningens uppgift är att stöda varje lärare så att hen får positiva kickar i det dagliga undervisningsarbetet, säger rektor Petteri Kuusimäki.

I skolan uppmärksammar man behovet av särskilt stöd och undervisningsarrangemangen så att alla elever kan gå i skola tillsammans. Skolans elever med invandrarbakgrund har också integrerats på ett lyckat sätt.

CER