Category: Nyheter

  • Dags att tänka till

    Man hoppas få fram starka riktlinjer och en grund för utvecklingsprogrammet för lärarkompetens, som publiceras i augusti. En bred grupp sakkunniga och undervisningspersonal från olika läroanstalter (grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter, universitet, yrkeshögskolor och vuxenutbildning) samt intressegrupper från samhällets alla delområden har ombetts delta. Webbtankesmedjan möjliggör att man lätt kan kommentera gemensamma idéer och andra lösningsförslag.

    Webbtankesmedjan är öppen fram till den 2 juli.

    Kolla in www.minedu.fi

  • Svensk förvaltning kvar i H:fors

    Detta är resultatet av förhandlingarna mellan de politiska partierna gällande stadens nya ledningssystem. Stadsstyrelsens ledarskapssektion omfattade enhälligt förhandlingsresultatet under sitt möte den 30 maj. Ärendet går vidare till stadsstyrelsen och stadsfullmäktige.

    Tidigare väckte överborgmästare Jussi Pajunens förslag att den svenska skoladministrationen i Helsingfors ska bli en del av den finska skoladministrationen stor uppståndelse.

    – Fullkomligt oacceptabelt, säger Folktingets utbildningsutskott i ett uttalande från sitt möte den 17 maj i Helsingfors.

    – Förslaget är inte genomtänkt och en konsekvensbedömning saknas, säger för sin del förbundsstyrelsen för FSL i ett uttalande från mötet den 24 maj.

  • Åsa Fahlén leder LR i Sverige

    Också förbundets första vice förbundsordförande Anders Almgren och utredaren på förbundskansliet, Anna Jändel-Holst, ställde sig till förfogande som kandidater.

    I den första omröstningen slogs Anna Jändel-Holst ut och i den andra och avgörande omröstningen vann Åsa Fahlén med siffrorna 76–68 över Anders Almgren.

    Åsa Fahlén är hemmahörande i Göteborg och har arbetat som lärare i samhällskunskap på gymnasiet sedan 1997. Parallellt med lärarjobbet har hon de senaste åren suttit i förbundsstyrelsen och varit vice ordförande för Lärarnas Riksförbund i Göteborg, omtalar LR:s husorgan Skolvärlden.

  • Nu nalkas ljuvlig sommar

    Antalet svenskspråkiga som avslutar grundskolan är 3 500 och antalet svenskspråkiga studenter 2 033. Sammanlagt 2 240 svenskspråkiga studerande avslutar sin yrkesutbildning vid en läroanstalt och 650 inom läroavtalsutbildning. Siffrorna inkluderar även skolorna och läroanstalterna på Åland.
    Också i yrkesläroanstalterna avslutas läsåret vecka 22. Sammanlagt 73 100 studerande får en yrkesexamen.
    Av dem har 60 000 avlagt sin examen vid en läroanstalt och 13 100 inom läroavtalsutbildning. Bland alla som utexamineras från yrkesutbildningen har 55 000 avlagt en yrkesinriktad grundexamen, 13 000 en yrkesexamen och 5 100 en specialyrkesexamen.
    Det nya läsåret 2015–2016 inleds 10–11.8 i den grundläggande utbildningen och gymnasierna. Enligt Utbildningsstyrelsens beräkning börjar i höst 61 500 elever i årskurs ett, av dem är 3 900 svenskspråkiga.

  • Fjäder fortsätter som Akava-bas

    Enligt Fjäder är Akavas viktigaste uppgift inom intressebevakningen att se till att så många som möjligt garanteras en god utbildning samt möjlighet att utveckla sitt kunnande under loppet av sin karriär.

    – Utbildning är en människas viktigaste resurs och biljetten till en god vardag och ett gott liv. I Finland talar vi om ekonomisk tillväxt, produktivitet, välfärdssamhället och om sysselsättning. Inget av allt detta får vi utan utbildning och utbildade arbetstagare – kunniga och nyfikna kvinnor och män. Och utan kunniga och nyfikna människor har vi inte heller någon forskning, innovationer eller nya arbeten, säger Fjäder.

    Akavas mål är att ytterligare öka sitt medlemsantal och bli en intressebevakningsorganisation för alla högutbildade.

    – När arbetslivet förändras måste fackrörelsen och dess intressebevakning också göra det. Det är gammalmodigt att tänka att en viss utbildad grupp arbetstagare ska tillhöra ett visst förbund i all evighet bara för att det alltid har varit så. Arbetslivet kräver allt mer högskoleutbildning, specialkompetens och flexibilitet, och det är naturligt att alla högutbildade samlas under ett och samma intressebevakningsparaply, säger Fjäder.

  • Nyskriven dramatik för unga

    Sammanlagt 620 barn har nåtts av de arbetsprocesser som Ung Dramatik genomförde i fjol. Projektets resultat blir bl.a. sju stycken nya pjäser för barn och unga vilka utgår från aktuella problemställningar för dagens unga finlandssvenskar.
    Åbo Svenska Teater: Ann-Luise Bertell som skriver och regisserar en dagispjäs med Jerry Wahlfors och Peter Ahlqvist med premiär våren 2017.
    Wasa Teater: Maria Turtschaninoff skriver en familjeföreställning med premiär 2018.
    Teater Viirus: Akse Pettersson skriver och regisserar en lågstadieföreställning med Edith Holmström, Joonas Heikkinen och Oskar Pöysti. Premiär våren 2017.
    Radioteatern: Annika Sandelin och Harriet Abrahamsson gör en radioföljetong för BUU-radion, produktion sen vår 2017, som också ska kunna fungera som en turnerande liveinstallation hösten 2017.
    Lilla Villan: Paula Salminen (dramatiker) och Salla Taskinen (regissör) gör en lågstadieföreställning på finska och svenska om genusfrågor på Lilla Villan. Premiär hösten 2017. Skådespelare: Tuukka Vasama, Kaj Bäckström och Anna Kuusamo.
    Performancegruppen Oblivia: Annika Tudeer och Timo Fredriksson skapar under handledning av Harriet Abrahamsson en tvärkonstnärlig föreställning med Voltaires Candide som förlaga. Målgruppen är lågstadiet. Premiär våren 2017.
    Unga Teatern: Paul Olin och Harriet Abrahamsson skriver en lågstadiepjäs i samarbete med en mediakonstnär. Premiär våren 2018.

  • UBS + CIMO = UBS

    Tanken bakom sammanslagningen är att dra nytta av UBS’ och CIMO:s respektive styrkor och kunskapsområden i en situation där båda ämbetsverken råkar ut för avsevärt minskad finansiering. Mellan åren 2016 och 2019 beräknas finansieringen minska från 30,1 miljoner euro till 27,4 miljoner, vilket alltså innebär en sänkning med nästan tio procent. Sammanslagningen är en del av förnyelsen av den statliga centralförvaltningen.
    CIMO:s personal, som varit anställd i arbetsavtalsförhållande, kommer att övergå i det nya ämbetsverkets tjänst, men anställas i tjänsteförhållande i stället.
    Enligt förhandsuppgifter skall bl.a. studentexamensnämnden ingå i det nya ämbetsverket från och med år 2018.
    Det nya ämbetsverket skall få namnet Utbildningsstyrelsen (sic!).

  • Inger Damlin rektor i Korsholm

    Inger Damlin har valts till ny rektor för Korsholms högstadium. Damlin, som nyligen omvaldes som FSL-representant i OAJ:s styrelse, tillträder rektorsposten den 1 augusti.

    Inger Damlin fungerar för tillfället som biträdande rektor för Borgaregatans skola i Vasa. Rektorsjobbet i Korsholm lockade sex behöriga sökande. Damlin efterträder Annika Snickars. Korsholms högstadium är en av de största skolorna i Svenskfinland med sina knappt 500 elever.

  • Fel tänkt i Helsingfors

    Förslaget är synnerligen problematiskt och fyller inte andan i vår språklagstiftning. I grundlagen stadgas att vårt lands nationalspråk är svenska och finska samt att den svenskspråkiga befolkningen har rätt till sitt eget språk och sin egen kultur. Det är det allmänna som ska tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder.

    Denna rätt kan inte förverkligas utan en stark svensk utbildningssektor som också innefattar förvaltningsautonomi. Det behövs en separat svensk utbildningsförvaltning på alla nivåer, men den kommunala nivån är den absolut viktigaste. Ärenden rörande den svenskspråkiga utbildningen ska planeras, koordineras och beredas på svenska, slår Folktingets utbildningsutskott fast.

    Helsingfors är den kommun som har den största svenskspråkiga befolkningen i Finland. Närmare 37 000 Helsingforsbor har svenska som sitt modersmål.

  • Karriärsteg efterlyses i Sverige

    I kommissionen sitter bl.a. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand och finländske professorn Pasi Sahlberg. Kommissionen har i uppdrag att uppställa nationella mål för skolan i Sverige.

    Kommissionen vill stärka lärar- och skolledaryrkets attraktionskraft genom en systematisk kompetensutveckling och fler karriärmöjligheter.

    Skolkommissionen bedömer, i likhet med Friskolekommittén tidigare, att friskolorna och valfriheten är här för att stanna. Men för att bryta skolsegregationen överväger kommissionen att föreslå obligatoriskt skolval. Man överväger också en bestämmelse om att skolornas huvudmän och rektorer ska verka för en så bred social sammansättning av elever som möjligt.