FSL Import

Category: Nyheter

  • Topelius digitalt

    ”Finland i 19de seklet” ingick i Mechelins politiska program för att motivera Finlands särställning i det ryska riket. Han ville med ett gott samtida vittnesbörd visa på de finländska framstegen inom olika områden i samhället. Ett trettiotal sakkunniga bidrog med texter om allt från nationalhushållning till litteratur och konst, medan bl.a. Gunnar Berndtson, Albert Edelfelt, Axel Gallén och Eero Järnefelt stod för illustrationerna.
    Zacharias Topelius skrev förordet och de inledande kapitlen, och intog en central ställning vid planeringen av verket.
    Den kommenterade, digitala utgåvan består av Topelius bidrag med tillhörande illustrationer, verket i sin helhet finns tillgängligt som faksimil på topelius.sls.fi. Inledningen är skriven av Rainer Knapas, Elisabeth Stubb och Katarina Pihlflyckt.

  • Mikrober i nästan varje byggnad

     Man kan inte heller dela in byggnader svartvitt i ”hälsosamma” och ”sjuka” på basis av människors symptom eller utsättning eftersom det förekommer mer eller mindre symptom och utsättande faktorer i alla byggnader. En viss grad av exempelvis mikroborsakade skador förekommer i nästan varje byggnad i något skede. En sådan byggnad där ingen uppvisar symptom finns heller inte. Det är klart att problem med inomhusluft borde förebyggas och att problemen borde skötas raskt.

    Missuppfattningar angående inomhusluft och att använda symptom som mätare för orenheter i inomhusluften förvårar en rationell hantering av problemen. I värsta fall renoveras fel byggnader, istället för dem vars förhållanden är skadligare för hälsan.

    Individuella faktorer påverkar också

    Inte heller kan symptom som knyts till inomhusluften direkt användas som mätare för orenheter i inomhusluften eftersom flera individuella och generella faktorer också påverkar symptomen.
    – Situationen är mycket likartad i alla symptom och sjukdomar: symptomen reflekterar objektivt sett rätt inexakt de utsättande faktorernas eller sjukdomens allvar. Symptomen är ändå alltid verkliga och att underskatta symptomen kommer ingen till nytta, inte för att lösa problemen med inomhusluften eller hjälpa personen med symptomen, säger forskningsprofessor Juha Pekkanen.

    Man borde förbättra på situationen för dem som uppvisar symptom inomhus. Brister och utvecklingsbehov finns inom vård- och tjänstekedjorna, diagnostiken och vården, stöd för personer med symptom, socialskyddet samt rehabiliteringen.

    – Symptomens orsaker ska klarläggas, personen med symptomen och den insjuknade hjälpas. Ibland riktar sig åtgärderna mot miljön, ibland personen med symptomen, ofta bägge två. Även hälsovårdsexperters kunskaper och färdigheter i bemötande av patienter med symptom inomhus behöver uppdateras, säger överläkare Jussi Lampi.

    Det finns utrymme för förbättring av de nuvarande metoderna att hantera och uppskatta hälsosamheten i inomhusluften i byggnader. Programmet ”Inomhusluft och hälsa” som koordineras av THL har som mål att fokusera på människors hälsa och välfärd, införa nya åtgärder och lösningar som baserar sig på forskningsdata om problemfall.

     

  • ”Samlingspartiet har valt skattelättnader framom utbildningen”

    Vad tycker du om det?

    – Det är ett värderingaval. Det finns inte ett behov av att stimulera ekonomin med skattelättnader i en situation då det går bra ekonomiskt.

    VF satt med i förra regering som också skar i utbildningen. Hur ser du på det?

    – Ja, det skars ner i utbildningen under förra regeringsperiod. Men det finns bara ett parti i Finland som har som har ansvar för alla de nedskärningar som gjordes under förra regeringsperiod och under den här regeringsperioden, och det är Samlingspartiet. Inget annat parti har skurit lika mycket i utbildningen, säger Andersson. De partier som var med i föregående regering hade ett samförstånd att den här linjen inte kan fortsätta. Men man fortsatte ändå under den här perioden.

    Finansministeriet aviserade nyligen att följande regering bör minska hållbarhetsgapet inom den offentliga ekonomin med två miljarder. Hur skall man i det läget kunna satsa på utbildningen?

    – Skall man balansera ekonomin så är det bättre att göra det genom en rättvis skattepolitik än att fortsätta med nedskärningar. Utbildningen är central när det gäller Finlands tillväxt. Om vi fortsätter att skära har vi ingenting kvar att bygga framgång och sysselsättning genom.

    Har byråkratin minskat i skolan?

    – Det är ett faktum att man har gett skolan mer och mer uppgifter hela tiden. Till exempel vad gäller den nya läroplanen, mobbning och arbete för jämställdhet. Man säger att man vill minska på byråkratin, men samtidigt har man en massa förväntningar på skolan och lärarna. Det är motstridigt att säga att man inte skall normstyra samtidigt som man ger mer och mer uppgifter.

    Vilket är ditt utbildningslöfte?

    – Ett krav som vi har i kommande regeringsförhandlingar är att återinföra den subjektiva rätten till dagvård. Jag kan lova att vi inte kommer vi inte att fortsätta på nedskärningslinjen.

     

    Tidningen Lärarens intervju med undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen: “Ge lärarna tid att undervisa”

  • Lärarnas undervisningsskyldighet motsvarar inte dagens behov

     Vad säger arbetsgivaren?

    – Arbetsgivaren har varit mycket negativt inställd till att förnya systemet med usk, så att man där kunde bygga in också övriga uppgifter. Arbetsgivaren vill ha årsarbetstid för det är flexiblare för dem.

    – Att göra förändringar i usken kostar alltid. Arbetsgivaren kunde tänka sig någon form av medeltal för usken, dvs att ett nollsummespel där några lärarkategorier får högre usk, och några lägre. Men inte kan ett fackförbund gå med på att försämra vissa medlemmars arbetsförhållanden. Pengar har inte hittats. Både arbetsgivaren och arbetstagaren har intressen här, men frågan är hur pusslet läggs så att båda parter kan köpa det. Men båda ser ett behov av att utveckla lönesystemet.

    Din personliga åsikt om årsarbetstid?

    – Vi måste bygga ett sådant system som ser till allt det arbete som en lärare gör. Man skall få betalt för allt arbete man gör. Och helhetsarbetsmängden måsta vara kontrollerbar. En fördel med årsarbetstid är att man får ett tak för arbetsmängden.

    Är årsarbetstid ett sätt att höja lönerna?

    – Vi försöker oberoende av system höja lönerna. Men jag utgår från att om man får in alla arbetsuppgifter i lönesystemet så borde det synas i löneutvecklingen också.

    Begränsas lärarnas frihet?

    – Lärare får idag rätt fritt bestämma över sin arbetstid. Nu vill arbetsgivaren komma in på den tomten. Man vill tydligare kunna definiera hur lärarna använder sin arbetstid. För oss är lärarnas autonomi en helig sak. Det är det också i fortsättningen.

    Hur förhåller du dig till kritiken mot försöket?

    – Jag förstår att det finns farhågor. En del lärare är rädda för att förlora, andra hoppas vinna. Vår utgångspunkt är ändå att ingen ska förlora. Men därför behöver vi ett försök så att vi kan hitta en modell som avlägsnar dessa rädslor.

    Kommer man att hitta ett samförstånd i den här frågan?

    – Inom yrkesutbildningen hittade vi samsyn. Varför skulle man inte kunna göra det inom andra lärarkategorier? I förhandlingar måste utgångspunkten vara att det inte finns en enda fråga som inte går att lösa.

     

    Läs också:

    Tidningen Lärarens ledare kring försäket med årsarbetstid: “Jokainen tsäänssi on mahdollisuus”

    Reportage från en försöksskola i Lahtis: Försök med årsarbetstid skall synliggöra lärarnas arbete

    FSL om årsarbetstid: “Is i hatten”

  • FSL om årsarbetstidsförsöket: ”Is i hatten”

     Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström betonar att det inte finns någon större dramatik i försöket.

     – Det är inte meningen att det skall innebära fler arbetsuppgifter för lärarna. Tanken är att allt arbete skall definieras och att uppgifterna skall rymmas inom ramen för årsarbetstiden, säger Wikström. För de lärare som har svårt att sätta gränser kan det vara bra om det finns ett tak för hur mycket man ska jobba.

    Också svenska skolor med?

    FSL ställer sig positivt till att också svenska skolor skulle gå med i försöket. Ett större dilemma än att det saknas svenska skolor är ändå den totala avsaknaden av 7-9 skolor. Det är sannolikt den bundna arbetstiden som avskräcker ämneslärarna.

    – Ämneslärarna är kanske rädda för att undervisningen ökar utan att det syns i lönekuvertet, säger Wikström. Jag förstår också att ämneslärare som har många övertimmar kan vara kritiska.

    En fördel med ett system som inte bygger på usk är att arbetskraften kunde utnyttjas flexiblare. Till exempel kunde lärare i en viss livssituation välja att undervisa lite mindre under en viss period och jobba med andra uppgifter på skolan, utan att gå ner i lön.

    – Det skulle vara enklare om det fanns mera smörjmedel, kontsaterar Jan-Mikael Wikström.

     

    Fakta – försök med årsarbetstid

    • Mål: Att klargöra hur lärare kunde få betalt för allt arbete
    • Försökstid: 1.8.2018-31.7.2023
    • 7 finska lågstadieskolor i Helsingfors, Vanda, Lahtis och Vasa
    • Knappt 200 lärare medverkar
    • Antal arbetsdagar och lovens placering oförändrade
    • 1520 arbetstimmar/år
    • I försöket har avtalats om ersättning för arbetstid som överskrider 1520 h
    • Inte kanslitid för lärarna
    • Obunden arbetstid: 25-40% (beror på usken under det första försöksåret)
    • Grundlön för en klasslärare i försöket: 2828 euro
    • Grundlön en klasslärare: 2635 euro

     

    Läs också:

    Tidningen Lärarens ledare kring försäket med årsarbetstid: “Jokainen tsäänssi on mahdollisuus”

    Reportage från en försöksskola i Lahtis: Försök med årsarbetstid skall synliggöra lärarnas arbete

    Sju frågor till Olli Luukkainen om årsarbetstid: Usken motsvarar inte dagens behov

  • Försök med årsarbetstid skall synliggöra lärarnas arbete

    Försök med årsarbetstid skall synliggöra lärarnas arbete

     – Inte har mitt jobb förändrats. Det som har förändrats är att jag nu betydligt bättre inser vad jag sätter min tid på, säger Katja Järvinen, också hon klasslärare.

     

    Försök på fyra orter

    Det är uttryckligen lärarnas utökade arbetsmängd och då i synnerhet arbetet utanför lektionerna som har fått lärarfacket OAJ att gå in för försök med årsarbetstid i en handfull skolor. Förutom i Lahtis finns det försöksskolor i Helsingfors och Vanda. Och vid årsskiftet kom också en skola från Vasa med i projektet. Totalt sju skolor är nu med i försöket. Samtliga är lågstadieskolor.

     

    Bokför dina arbetstimmar

    Bakgrunden till försöket är att lärarnas arbetssystem borde förändras så att det bättre motsvarar det förändrade lärararbetet. I försöksskolorna utgår man från en årsarbetstid på 1520 timmar. Där ingår givetvis de undervisningstimmar som läraren håller, men vid Myllypohjan koulu gör lärarna så att de bokför allt arbete också utöver den schemalagda undervisningen.

    – Jag tycker att det är jättebra att vi bokför vad vi gör. En del säger att det är jobbig, men jag upplever inte att det är belastande, säger Katja Järvinen.

    – Motståndet bottnar i att lärarjobbet inte är ett ”klockkortsjobb” och man är inte van med att bokföra sina timmar. Det skapar en rädsla att man vill införa ett system som knyter lärarna till arbetsplatsen i åtta timmar, säger Laura Peltomaa.

    I början av läsåret gjorde rektorn en grov uppskattning hur timmarna skulle fördelas. Nu under det första försöksåret handlar det närmast om att bokföra arbetstimmarna i olika kategorier. Men nästa läsår, då lärarkåren vet vad man sätter sina arbetstimmar på är det lättare att planera hur arbetstimmarna skall fördelas.

    Räcker 1520 timmar till?

    – Nej, under inga omständigheter för mig, säger Järvinen. Men det finns av alla kategorier i vårt kollegium. Vi har lärare som går över gränsen på 1520 timmar, vissa landar ganska precis det och somliga går under.

    Och vad händer då?

    – Det vet vi inte i det här skedet. Och det är en fråga som vi nog förundrar oss över, säger Peltomaa. Vi vet inte om de som går över gränsen får någon form av övertidsersättning.


    Blygsam ersättning

    För de lärare som medverkar i årsarbetstidsförsöket stiger grundlönen en aning. För en klasslärare innebär det en summa som motsvarar nästan två övertimmar, eller i klartext ca 200 euro. Men då har man i försöket också utgått från att lärarna undervisar två timmar mer än undervisningsskyldigheten på 24 timmar per vecka.

    – 200 euro är nog en maximal ökning. Vi når nog inte riktigt till det. Men ingens lön har sjunkit, säger Katja Järvinen. Alla har fått lite mera lön, men det kan röra sig om ca 30 euro till en dryg hundralapp beroende på arbetsuppgifter.

    Är det här ett sätt att få upp lärarnas löner?

    – Jag vet inte hur man skall få folk att inse att lärarna jobbat hisnande mängder och att lönen borde höjas, säger Katja Järvinen. Men vi har aldrig tidigare fått så här detaljerad data över hur lärare jobbar. Och det är en bra grund för fortsatta förhandlingar. En tanke med försöket är också att om någon lärare sysslar med tex skolutveckling så skall man kunna gå ner i undervisning utan att lönen sjunker.

     

    Kritik och farhågor

    Det har riktats en hel del kritik mot försöken med årsarbetstid och farhågorna inom lärarkåren har varit många. Till exempel finns en rädsla för att lärarna skall bindas till skolan mellan kl 8 och 16, att det blir fler arbetsdagar och att sommarlovet naggas i kanterna. Så är inte fallet i försöksskolorna. Antalet arbetsdagar och dess placering är oförändrade, loven är förlagda precis som tidigare och den tid läraren är bunden till arbetsplatsen är oförändrad. I klartext: I försöket med årsarbetstid har man inte gått in för någon kanslitid för lärarna.

     

    Bunden och obunden arbetstid

    Den obundna arbetstiden, dvs den tid som läraren själv avgör var och när hen jobbar, ligger mellan 25-40%. Den obundna arbetstiden är kopplad till den nuvarande undervisningsskyldigheten. För en klasslärare med en usk på 24 timmar utgör den obundna arbetstiden 25% av den totala arbetstiden. För en modersmålärare en usk på 18 timmar ligger den obundna arbetstiden på 40%. Detta gäller för försökets första år, och efter det finns det en möjlighet att justera den bundna arbetstiden.

    Den bunden arbetstiden har varit en fråga som väcker starka känslor inom lärarkåren. Det har också resulterat i hetsiga tongångar på exempelvis sociala medier.

    – Jag säger ingenting om försöket på Facebook. Där är en sådan lynchstämning och det är ganska personliga påhopp, säger Katja Järvinen. Det här är bara ett försök som försöker ge svar på frågan om det här är ett bättre system än det vi har nu. Om vi aldrig testar något kan vi inte heller åstadkomma någon förändring.

     

    Läs också:

    Tidningen Lärarens ledare kring försäket med årsarbetstid: “Jokainen tsäänssi on mahdollisuus”

    FSL om årsarbetstid: “Is i hatten”

    Sju frågor till Olli Luukkainen om årsarbetstid: Usken motsvarar inte dagens behov

     

  • ”Ge lärarna tid att undervisa”

    ”Ge lärarna tid att undervisa”

    Hur skall man göra det?

    – Ett steg i den riktningen är att vi går in för att projektansökningar görs en gång per år, inte flera gånger. Det testar vi första gången i år. Det skall minska på ”ansökningskarusellen”, säger Grahn-Laasonen. Och den förnyade lagstiftningen kring elevvården ledde till en hel del rapportering för skolan. Det måsta vi gå igenom en gång till.

    – En annan sak är kompanjonundervisning. Då kan man dela på bördan och också få stöd av en annan lärare. Tutorlärare har också fört in syre på fältet.

    – I Finland skall vi lita vi på att våra lärare, som är bäst i världen, hittar de bästa lösningarna. Vi skall inte införa detaljreglering. På 90-talet avreglerade vi skolan och det var rätt val. Men under åren har det igen samlats för många direktiv ovanifrån. Det kanske skrämmer lärarna ibland och får dem att tvivla på att de har agerat rätt.

    Du säger att våra lärare är bäst i världen. Hur skall vi se till att det är så också i framtiden?

    – Vi måste värna om yrkets attraktionskraft. Och lärarutbildningen skall utvecklas. Vi har redan satsat 60 miljoner på lärarutbildningen. Det måste följande regering fortsätta med. Det är det effektivaste sättet att utveckla skolan, säger Grahn-Laasonen. Och i framtiden skall varje lärare ha en egen utvecklingsplan. Fortbildningen borde bli mer systematisk.

    Hur skall man då göra läraryrket attraktivt?

    – Arbetsförhållandena bör vara i skick. Lönefrågorna är sedan i händerna på arbetsmarknadsorganisationerna. Staten kan inte påverka där. Jag kan bara hoppas på goda beslut.

    Har personifierat nedskärningarna

    Den nuvarande regeringen har fått utstå tuff kritik för sina nedskärningar inom undervisningssektorn. Enligt lärarfacket OAJ:s beräkningar uppgår nedskärningarna till 862 miljoner. (Se detaljerad information i slutet av artikeln.) Ofta har det fallit på undervisningsministerns lott att försvara nedskärningarna, så även denna gång.

    – Alla riksdagspartier har varit tvungna att skära i utbildningen. Det har skett både under den nuvarande och föregående regeringsperioden. Vi levde i en tid då statsskulden hade fördubblats, arbetslösheten var hög och den offentliga ekonomin var körd i botten. Men nu är det andra tider. Efter halva regeringsperioden fick vi tillväxt, ekonomin i balans och 120.000 nya jobb. Nu har vi också kunnat göra satsningar inom utbildningen och det har verkligen behövts.

    Hur syns de satsningarna?

    – Det syns exempelvis i att vi har tidigarelagt språkundervisningen.

    Men det är ändå ett ganska långt minus i nedskärningskolumnen, också om satsningar gjorts.

    – Utbildningens resurser ligger idag på 2010 års nivå. Men vi går mot ljusare tider och det gäller att se till att den goda utvecklingen fortsätter.

    Du har personligen fått mycket kritik för nedskärningarna. Hur har du upplevt det?

    – Som politiker måste man tåla kritik. Det är förståeligt att folk reagerar på nedskärningar. Men man måste förstå att beslut fattas i den tid man lever i. Nu inföll min ministerperiod samtidigt som Finlands ekonomi var i botten.

    Ångrar du något?

    – Jag är inte till min läggning en sådan att jag skulle ånga mig. Jag vill blicka framåt. Så fort det ekonomiska läget har tillåtit det så har vi ökat på resurserna. Jag har klarat mig väl i regeringens interna armbrytning.

    Kan man under nästa regeringsperiod betala tillbaka skulden till skolan?

    – Jag kan inte ge några löften. Det beror på hur ekonomin utvecklas. Vi kan inte spendera mera pengar än vad som finns. Men utbildningen är något vi bör satsa på. En möjlighet då årskullarna minskar är att man använder den resurs som frigörs till att utveckla skolan. Det skulle jag hoppas att man gör. Det har man också gjort tidigare.

    Sanni Grahn-Laasonen syftar på att nativiteten kraftigt dalar i Finland. Både på finskt och svenskt håll. För båda språkgrupperna pekar fruktsamhetskurvan stadigt nedåt, dock ser det aningen gynnsammare ut på finlandssvenskt håll. Men rätt snabbt kommer det här att få återverkningar i skolvärlden. I fjol föddes nämligen 48.700 barn i Finland, medan de som inledde årskurs ett var 61.000 till antalet.

    Om de minskande årskullarna frigör resurser för att utveckla skolan är det tre saker som undervisningsministern betonar. Hon vill utveckla småbarnspedagogiken, stärka grundskolan och satsa på det livslånga lärandet.

    Den finlandssvenska skolans utmaningar

    Sanni Grahn-Laasonen är mån att betona att den finländska skolan är bra, både den finska och svenska. Men den finlandssvenska skolan har sina särdrag som också kräver speciella insatser.

    – På den svenska sidan finns det ett behov av att utöka utbildningen av speciallärare. Vi behöver fler svenska speciallärare, säger Grahn-Laasonen, Och för några år sedan var vi oroliga för att de svenska eleverna var på väl att kunskapsmässigt hamna på efterkälken. Men nu har vi satsat på undervisningsmaterial och resultaten har förbättrats. Jag har en stark tilltro till att läget är under kontroll.

    Four more years?

    Det är riksdagsval i april och regeringsperioden lider med andra ord mot sitt slut. På frågan om Sanni Grahn-Laasonen vill fortsätta som undervisningsminister svarar hon politiskt korrekt att först skall valet hållas och ett regeringsprogram göras upp innan personfrågorna blir aktuella. Men fortsättningen på svaret ger vid handen att hon knappast är omöjlig att övertala om frågan skulle bli aktuell.

    – Glöden att utveckla utbildningen är minst lika stark som vid början av mandatperioden.

     

    Profil – Sanni Grahn-Laasonen

    Född 1983

    Politisk karriär:
    – Invald i riksdagen 2011
    – Miljöminister 2014-2015
    – Undervisningsminister 2015-
    – Medlem av Forssa stadsfullmäktige
    – Viceordförande för Samlingspartiet

    Plock ur övrig arbetslivserfarenhet:
    – Journalist vid Iltalehti
    – Alexander Stubbs pressekreterare under hans tid som utrikesminister

     

     

    Regeringens Sipilä och utbildningen

    Nedskärningar (miljoner euro)
    Rationalisering av högskolenätet – 50
    Slopande av kompensationen för universitetsapoteken – 30,2
    Kiky-avtalets inverkan på universitetens finansiering -13,9
    Rationalisering av yrkeshögskolenätet -25
    Kiky-avtalets inverkan yrkeshögskolornas finansiering -6,9
    Frysning av högskolornas indexjusteringar -163
    Nedskärningar inom småbarnspedagogiken -129
    Yrkesskolereformen -190
    Finansiering att utvidga läroavtalet -19
    Slopande av förhöjningsgarantin -39
    Indexnedskärningar av statsandelar -189
    Förändringar i studiestödet -99,3
      -954,3
       
    Satsningar  
    Sänkning av avgifterna inom småbarnspedagogiken +71
    Tidigareläggning av språkundervisningen +12
    Finansiering av nya gymnasielagen +8,5
      +91,5
     
    Totalt: minus 862,8 miljoner

    Nedskärningar inom föregående regeringsperiod (2011-2015): -1309,50 miljoner

    Källa: OAJ

     

    Regeringens Sipilä och utbildningen

    Nedskärningar: -954,3 miljoner euro
    Satsningar: +91,5 miljoner euro
    Totalt: minus 862,8 miljoner

    Läs också Li Anderssons kommentar “Samlingspatiet har valt skattelättnader framom utbildningen”

     

    Tidningen Läraren tar pulsen på tunga utbildningspåverkare. Tidigare har Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen och lärarfacket OAJ:s ordförande Olli Luukkainen intervjuats.

     

  • Få abiturienter skriver främmande språk

     

    Även franska och kort spanska har mist en tredjedel av skribenterna. Cirka 100 skribenter skriver kort italienska varje år. De enda undantagen är engelska och ryska som behållit antalet skribenter.

    Språklärarna är inte överraskade av statistiken eftersom lärarna har pratat om språkens svåra situation redan länge.
    – Det är såklart viktigt att ta reda på varför antalet skribenter har sjunkit så kraftigt, men det är ännu viktigare att aktivt stöda språkundervisningen längs hela studiestigen”, säger SUKOLs ordförande Sanna Karppanen.
    Enligt Karppanen har högskolornas betygsbaserade antagning, tillsammans med studentskrivningarna och läroplanen, stor inverkan på gymnasisternas val.

    Gymnasiets läroplan ska uppdateras och studentskrivningarna förändras hela tiden.
    Uppmuntrandet till mångsidiga språkstudier i gymnasiet kräver aktivt engagemang.
    – Ifall vi vill att finländarna även i framtiden har språk- och kulturkännedom är det viktigt att ta språkundervisningens situation i betraktande. Vi måste göra något genast för att förbättra språkens situation, betonar Karppanen.

  • ”Mobbning är som ogräs – det dyker upp i trädgårdslandet också om vi inte vill ha det”

    ”Mobbning är som ogräs – det dyker upp i trädgårdslandet också om vi inte vill ha det”

     

    Expertpanelen var enig om att det behövs en mängd åtgärdsprogram. Vi måste ha ett smörgåsbord av olika modeller, som Pamela Granskog, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen, uttryckte det.

     

    Föråldrade antimobbningsprogram

    Många av de antimobbningsprogram som finns svarar kanske ändå inte på dagens utmaningar. Det fanns exempelvis en tid då lärarna avråddes att ta kontakt med hemmen då mobbningsfall uppdagades. Numera är rådet det motsatta – ta genast kontakt.

    – Då jag utbildade mig till klasslärare för ca 30 år sedan fostrades vi i en anda att vi skulle klara oss själva, säger Micaela Romantschuk, verksamhetsledare vid Hem och skola. Men idag kan en lärare säga till föräldrarna att deras hjälp behövs för att eleverna skall må bra.

    – Finland är ett föregångsland när det gäller antimobbningsprogram. Vi har skapat en kultur där vi tar itu med problemen. Vi är föregångare i ett världsperspektiv, konstaterade Kaj Björkqvist, professor i utvecklingspsykologi.

    Ett antimobbningsprogram är ett bra stöd, menade Mikael Nylund. Men när det riktigt kommer till kritan är frågan om man når fram till ungdomarna eller inte, om man talar samma språk.

    – Når du inte ungdomarna spelar det inte någon roll vad du har för plan, sade Nylund.

    Han fick medhåll av elevpanelen.

    – Kärnan i mobbningen är läraren, den som är utsatt och mobbaren, helt oberoende av vad som står i någon gymnasielag eller mobbningsplan, sade Hannes Ulfvens, som går på årskurs 9 i Vasa övningsskola, och möttes av applåder från publiken.

     

    Skolan är ingen ö

    Vem bär då ansvaret för att råda bot på mobbningen, frågade debattledaren Niklas Nyberg, till vardags redaktionell chef på Vasabladet.

    – Mobbning i skolan är entydigt skolans ansvar, sade Micaela Romantschuk. Men skolan har allt för länge tvingats jobba ensam här.

    – Ansvarsfrågan är knepig, menade Kaj Björkqvist. En stor del av mobbningen sker på sociala medier och chattar, inte i skolan.

    – Skolan är inte en enskild ö. Den är en del av det samhälle som vi har byggt upp. Det är inte endast skolans ansvar, framhöll Pamela Granskog.

    – Det behövs en hel by för att fostra ett barn, sade äldre konstapel Jan Holmbacka.

     

    Vad borde göras?

    Det finns ingen ”quick fix” när det gäller mobbning och inte heller någon patentlösning. Både på det mobbningsseminarium som arrangerades på Hanaholmens kulturcentrum tidigare i veckan och på Academill återkom ändå buffémodellen upprepade gånger. Dvs ett smörgåsbord av olika lösningsmodeller.

    Nina Mäntylä, forskare vid Vaasan yliopisto, lyfte fram tre aspekter som har visat sig vara framgångsrika då man tar sig an mobbningsfall.

    – Det hjälper om båda parternas föräldrar är på plats då man reder upp mobbningen. En utomstående person, till exempel en skolpolis, kan underlätta situationen och att möblera om i elevgrupper där det finns problem kan också ha en gynnsam effekt, menade Mäntylä.

     

    Övervakande instans

    Andra åtgärdsförslag som kastades fram var behovet av någon form av övervakande instans. Det var något som Christer Holmlund ifrågasatte.

    – Vi har redan ett övervakande organ, nämligen Regionförvaltningsverket. Det kunde däremot få större befogenheter, sade Holmlund.

     

    Mobilförbud?

    Då en stor del av mobbningen sker på webben och i sociala medier väcktes också frågan om man borde gå Frankrikes, och eventuellt också Sveriges, väg och införa mobilförbud i skolorna. Det nickades instämmande i publiken, men förslaget sköts omedelbart ner av elevpanelen.

    – Mobbningen uppstod inte i samband med mobilen. Den fanns redan på stenåldern.

     

    Fakta – #ingenmobbning

    • Seminariet #ingenmobbning arrangerades av Vasabladet och Centret för livslångt lärande CLL den 13.2.2019.
    • Plats: Academill, Åbo Akademi i Vasa
    • I seminariet deltog en expertpanel och en elevpanel
    • Ca 200 personer fanns i publiken
  • Så övertygar du rektorn på arbetsintervjun

    Så övertygar du rektorn på arbetsintervjun

     

    Kom inte på intervju med kepsen på snedden

    Lena Sjöholm-Fahllund och en handfull andra rektorer från olika delar av Svenskfinland gav sina bästa tips till de studerande i hur man skall hantera en anställningsintervju.

    – Man skall ge ett sakligt intryck, säger Sjöholm-Fahllund. Att vara halvflamsig och komma med kepsen hit och dit ger inte en så bra bild.

     

    Kvistiga frågor i simulerad intervju

    Vid sidan av goda råd fick de studerande också testa på en simuleras anställningsintervju. Julia Hurskainen, fjärde årets klasslärarstuderande, och Emilia Friis, femte årets klasslärarstuderande, grillades av Catharina Sunesdotter, rektor för Granhultsskolan och Hagelstamska skolan i Grankulla.

    – En fråga som överraskade var ”har du något att tillägga?”, säger Emilia Friis. Jag insåg att det är viktigt att man gör sin research, att man läser på.

    Är du nervös inför en arbetsintervju?

    – Jag är nervös för att jag inte skall kunna lyfta fram allt det jag vill lyfta fram, säger Julia Hurskainen.

    Var det här en svår intervju?

    – Den var ganska snäll. Överraskande snäll, säger de ”arbetssökande” med en mun. Men visst fanns det också knepiga frågor, så som ”kan man vara helt rättvis?” och ”kan du tycka om alla elever?”

     

    När ringer rektorns varningsklockor?

    Catharina Sunesdotter var nöjd med de svar hon fick. Det som hon värdesätter hos presumtiva medarbetare är ambitionen och förmågan att se alla elever i klassen. Hon betonar vikten av differentiering, att till exempel kunna lyfta fram också de duktiga elevernas behov. Förmåga att samarbeta är också en viktig egenskap

    – Om man bara pratar om sig själv under intervjun ringer varningsklockorna, säger Catharina Sunesdotter.

    Också Per Wiander, rektor för Mårtensdals skola och Kyrkoby skola i Vanda betonar att läraryrket är ett socialt arbete.

    – Ta ögonkontakt under arbetsintervjun, är Wiander konkreta råd. Var förberedd, öva dig genom att presentera dig själv för någon kompis, och var beredd på att det kommer en överraskning av något slag.

     

    Jobberbjudande redan på lut

    Uppenbarligen klarade sig de studerande väl i de simulerade arbetsintervjuerna. Rektorerna strödde idel lovord över de blivande lärarna som deltog i evenemanget.

    – Jag var mycket imponerad. De formulerade sig väl, säger Lena Sjöholm-Fahllund. Jag tänkte nästan fråga om jag får sätta dem på vår vikarielista.

     

    Fakta: How to get a lärarjobb

    • Ett samarbete mellan FSL och Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF.
    • Riktar sig till lärarstuderande i slutskedet av sina studier.
    • Består av simulerade arbetsintervjuer samt en föreläsning med fokus på anställning och arbetsvillkor.