Category: Nyheter

750 lärare och 200 barnträdgårdslärare hotas av en tio dagars permittering. OAJ:s lokalförening i Björneborg har idag lämnat in rättelseyrkande till stadsstyrelsen.

OAJ anser att permitteringen är oändamålsenlig och icke lagenlig. Eleverna får inte läroplansenlig undervisning under permitteringarna och tryggheten kan inte heller garanteras.

– Skolan förvandlas till en förvaringsplats och exempelvis i tekniskt arbete kan undervisning inte överhuvudtaget ges, säger FOSU:s huvudförtroendeman Merja Salonen.

Också inom dagvården kan lagstridiga situationer uppstå ifall det inte finns tillräckligt många vuxna på plats. Riksdagens justitieombudsman har tidigare konstaterat att kommunen har skyldighet att också vid permittering följa dagvårdsförordningen och de relationstal som gäller mellan vuxna och barn.

Enligt Merja Salonen har de kommunala beslutsfattarna inte beaktat hur oerhört tungt lass lärarna nu drar. Staden har inte tidigare permitterat anställda, men nu tror man att det är ett sätt att lappa ekonomin på.

Salonen tror att det just nu pågår en snöbollseffekt i Satakunta där man hals över huvud följer andras dåliga exempel. Tidigare har exempelvis Vittis och Kankaanpää permitterat och Ulvsby och Raumo står inför permitteringar.

Arbetstagarna erbjuds också möjligheten att undvika permittering genom att ta åtta dagars talkoledigt.

Det här är inget bra alternativ, eftersom andra lärare då istället ska sköta extra timmar utan ersättning. Arbetsbördan blir alltså större för arbetskamraterna, konstaterar Salonen.

Björneborgs svenska samskola, som firar 125-årsjubileum år 2017, är en privat skola och berörs därför inte av stadens permitteringsbeslut.

Kampanjens syfte är att synliggöra skolorna och lekparkerna, dvs. att göra alla som rör sig på vägarna medvetna och var skolorna och lekparkerna är belägna.
Det är Mannerheims Barnskyddsförbund, som brukar ordna jour vid övergångsställen, och Ishockeyföreningen Helsingfors IFK som rekryterar frivilliga för kampanjen Raitaritarit – Rändernas riddare. Dessutom har ett upprop om frivilliga gått ut till alla föräldrar till eleverna i årskurserna 1–6 vid stadens grundskolor.

Enligt 23 § i lagen om grundläggande utbildning har läsåret 190 arbetsdagar. Läsårets arbetsdagar minskas med självständighetsdagen, trettondagen och första maj när dessa infaller på en annan vardag än lördag. Enligt 7 § i förordningen om grundläggande utbildning ska läsårets skolarbete avslutas den sista vardagen vecka 22. Läsåret 2016–2017 har alltså 187 arbetsdagar och skolarbetet avslutas lördagen den 3 juni 2017.
De flesta skolor inleder höstterminen vecka 32, vanligen den 10 eller 11 augusti. Tidigast börjar man i Rovaniemi, den 9 augusti, och senast i Åbo, den 18 augusti. Yrkesläroanstalterna kan inleda sin termin tidigare än grundskolorna, vuxengymnasierna åter senare än andra skolor.
Skolornas höstlov infaller utan undantag i oktober under veckorna 42–43. Enligt Utbildningsstyrelsens beräkning börjar i höst 61 500 elever i årskurs ett, av dem är 3 900 svenskspråkiga.

Bakom utnämningen som gäller läsåret 2016-17 ligger ett tjänstemannabeslut som fattats av Raseborgs bildningsdirektör Robert Nyman. KBG behöver en rektor medan skolans fusion med Ekenäs gymnasium utreds. Enligt planerna skall elever kunna gå i gymnasiet både i Karis och i Ekenäs efter fusionen.

Sista biten i avtalspusslet är på plats. Metalls förbundsfge sa ja till konkurrenskraftavtalet efter omröstning. Därmed kan avtalet undertecknas av alla centralorganisationer.

avtalet innebär bl.a. att arbetsfred råder inom de flesta branscherna i år och nästa år. Löntagarna drar minsann sitt strå till stacken bl.a. genom att acceptera att inga avtalsenliga löneförhöjningar betalas nästa år. Samtidigt berättar många prognoser om att aningen bättre tider är på kommande i samhällsekonomin.

Processen var märklig och utdragen, men visade dock att vårt land är ett avtalssamhälle. Bra så!

Fritjof Sahlström bestrider från den 1 augusti professuren i tillämpad pedagogik vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa. Vasabladet berättar den 6 juni om att Sahlström lämnar Helsingfors universitet för Åbo Akademi.

Sahlström fungerar nu som viceprefekt för institutionen för beteendevetenskaper vid Helsingfors universitet.

Han är en av initiativtagarna till den nya svenskspråkiga klasslärarutbildningen som startar i höst vid Helsingfors Universitet.

Sahlström ser själv fram emot att ägna sig åt forskning om svenskan som minoritetsspråk i olika sammanhang i ett samhälle med ökande kulturell mångfald, och svenskans roll i utbildandet av lärare.

Vad innebär egentligen avtalet om stärkt konkurrenskraft för lärarna? Vad innebär förlängningen av den årliga arbetstiden med 24 timmar för grundskolans och gymnasiets lärare? Och hur blir det rektorernas arbetstider?

Barnträdgårdslärarna följer det allmänna kommunala avtalet AKTA och deras anställningsvillkor avviker från de övriga kommunalt anställda lärarnas.

Övningsskollärarna och universitetspersonalen är privatanställda. Också här nåddes efter segslitna förhandlingar resultat.

Lärarfacket OAJ har gjort en sammanställning av avtalets inverkan på olika medlemsgrupper. Sammanställningen finns i såväl svensk- som finskspråkig version.

Kolla in http://www.oaj.fi/cs/oaj/public_sv

Maila Eichhorn har under hela sin karriär varit en central utvecklare av Finlandsskolorna. Hon har i 20 års tid verkat som lärare i en Finlandsskola i Tyskland och från och med 1987 som grundare och ordförande i det pedagogiska rådet för Finlandsskolorna i Tyskland. Sedan 1985 har hon varit med och utvecklat den administrativa och pedagogiska kompetensen i Finlandsskolorna globalt.

Det finns i dag 135 Finlandsskolor i olika delar av världen. Skolorna har sammanlagt omkring 4200 elever.

Nu gäller det att skrida till verket och rädda det som räddas kan av Koskeby skola i Vörå med 103 elever och 40 år på nacken. Bara fem funktionsdugliga år återstår tills byggnaden är i så dåligt skick att det blir totalrenovering eller rivning, skriver Vasabladet i början av juni och citerar skolans rektor Fredrik Sandelin som använder uttrycket ”klockan tickar” .Kommunens undersökningar visar att skolan är renoveringsduglig och kostnaderna för reparationerna beräknas uppgår till åtminstone 1,3 miljoner euro. I Vörå kommun har fullmäktige nyligen bestämt att nästa år inleda planeringen av en stor centrumskola, vilket betyder att skolfrågorna hänger i luften ett år till, skriver Vasabladet.

Rose-Maj Vidberg har varit lärare i 28 år och pensioneras nu från sin tjänst som rektor för Jakobstads gymnasium där hon själv skrev studenten år 1971, berättar Österbottens tidning. Vidberg betonar i intervjun gymnasiets betydelse som allmänbildande skola och vill hålla fast vi det. Hon tycker också det är bra för eleverna att kunna dela upp sina studentskrivningar på tre gånger.
– Eleverna är betydligt lugnare nu än när det var bara en vårskrivning som gällde.
Som pensionär hoppas Vidberg kunna stanna litet längre på sina vinresor i Italienska Piemonte, en region som är känd för sina fantastiska viner, bland annat Barbaresco och Barolo, bägge tanninstinna viner av hög klass.

Åbo Underrättelser noterar att de svenska eleverna i Katedralskolan får hälften mindre studiehandledning än eleverna i Åbos övriga gymnasier. Katedralskolans lärare får sämre ersättningar eftersom skolans budget inte räcker till, vilket upprör skolans rektor Marianne Pärnänen. Skolans pengar har gått till att erbjuda eleverna ett rättmätigt kursutbud. Inom Åbo stads skolledning, både tjänstemän och politiker, är man medveten om situationen och har utlovat korrigeringar i budgeten för år 2017. Pärnänen är emellertid skeptisk.
– Jag vågar inte planera för att vi faktiskt skulle få mer pengar. Om löftet sen inte håller hamnar vi i en mycket besvärlig sits om kurser måste ställas in, löner återbetalas och så vidare, säger Pärnänen i ÅU.

Syd-Österbotten kan berätta om en ny idrottsgren för alla med kastarm. Nu är det inte bara stövlar och mobiltelefoner och yxor som skall hivas iväg utan också dammsugare. Enligt Sydin blev initiativtagaren Toni Mäkinen förbannad då han städade och den nya grenen var ett faktum. Mäkinen vill ge en möjlighet för alla som avskyr att städa att ge utlopp för sina aggressioner. Det blir FM i början av juli i Kotka. Med god tur kan städilskan alltså leda till ett finländskt mästerskap, skriver Sydin.

– För att gymnasiet ska kunna svara på framtida utmaningar behövs en reform av pedagogiken, lärmiljöerna och verksamheten. Experiment som gäller pedagogik och nya lärmiljöer ska nu påbörjas. Samarbetet mellan gymnasiet och den högre utbildningen ska öka och de studerande ska kunna avlägga högskolestudier redan i gymnasiet. Lärandet ska inte längre vara lika beroende av tid och plats. De bästa erfarenheterna kommer att användas som grund för arbetet med att utveckla gymnasiet, konstaterar undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.

Grahn-Laasonen hoppas att det nära samarbetet med högskolorna i de kommande experimenten ska utvecklas till ett permanent verksamhetssätt och bli en del av gymnasiets hela verksamhet.

Gymnasiernas verksamhetskultur ska utvecklas bland annat genom att stärka de arbetssätt som utgår från de studerande och det pedagogiska ledarskapet. De studerande kommer att vara aktivt involverade i utvecklingsarbetet och i planeringen av verksamhetsmiljöerna. Studerande kommer att fungera som handledare i studierna i de olika läroämnena. Det regionala utvecklingsarbetet ska stärkas genom långsiktigt arbete, gemensamma utbildningar och digitala verksamhetsmiljöer.

De utbildningsanordnare och gymnasier som valts till nätverket ska utveckla sin verksamhet i enlighet med läroplansgrunderna och utifrån lokala utgångspunkter och behov. Arbetet påbörjas hösten 2016 med ett nationellt seminarium. År 2018 följs verksamheten upp, och samtidigt avgörs nätverkets fortsatta verksamhet.

Nätverket, olika evenemang och en digital plattform kommer att stödja spridningen av kunnandet, både inom nätverket och till andra aktörer. Till gymnasiernas utvecklingsnätverk sökte 165 gymnasier. Även de anordnare av gymnasieutbildning och gymnasier som inte blev valda till det nationella utvecklingsnätverket kan delta i regionala evenemang och i utveckling av gymnasieutbildningen.

Gymnasierna i nätverket
http://www.oph.fi/download/176989_LUKE_verkostoon_valitut_lukiot.pdf