Category: Nyheter

– Det går att gömma mögel med litet målarfärg, men det är en quick fix som inte åtgärdar grundproblemet.
Så här uttryckte sig FSL:s ordförande Christer Holmlund vid förbundets presskonferens gällande den skadliga inomhusluften i våra skolhus. FSL efterlyser ett minst 10 år långt statligt program för att åtgärda renoveringsskulden som vuxit sig stor inom utbildningssektorn.
OAJ:s arbetslivsbarometer visade redan år 2013 att nästan tio procent av lärare som besvarade en enkät varit sjukskrivna under det senaste året på grund av problem med inomhusluften i skolorna. I fjol visade arbetslivsbarometern att den andelen har stigit till 20 procent.
Läs mera om problemen med dålig inomhusluft i skolorna i nästa nummer av Läraren som utkommer den 25 augusti.

Propositionen baserar sig på regeringens plan för den offentliga ekonomin för 2017-2020.

I enlighet med regeringsprogrammet föreslås totalt 62 miljoner euro för spetsprojektet för kompetens och utbildning för 2017. Avsikten med spetsprojektet är att förnya grundskolan genom att utnyttja ny pedagogik och nya inlärningsmiljöer, att stöda skolornas utvecklingsarbete och att stärka lärarnas kompetens.

Därutöver förnyas lärarnas grund- och fortbildning. Övergången till arbetslivet påskyndas också och samarbetet mellan högskolor och näringsliv stärks. Tillgången till konst och kultur förbättras.

Inom ramen för ett spetsprojekt genomförs yrkesutbildningsreformen, som för all del har kritiserats häftigt bl.a. från lärarfackligt håll. Målet är också att minska antalet unga som står utanför utbildning och arbetsliv.

Som en del av spetsprojektet för utbildning och kompetens förnyas grundskolan genom att ibruktagandet av en ny pedagogik och nya inlärningsmiljöer påskyndas, genom att stöda skolornas försöksverksamhet och utvecklingsarbete och genom att stärka lärarnas kompetens. Man gör försök med och utvecklar den digitala inlärningen. Under 2017 riktas totalt 22 miljoner euro i spetsprojektfinansiering till digital kompetens, språkförsök samt främjande av tillgången till grundläggande konstundervisning.

Gymnasieutbildningen utvecklas och man bereder en reform av finansieringssystemet. Ett anslag på 148 miljoner föreslås för det fria bildningsarbetet.

Pedagogiska fakultetens gamla utrymmen på Kyrkoesplanaden i Vasa rivs för att göra plats för nya bostadshus, berättar Vasabladet den 12 augusti.

Rivningsarbetet påbörjades den 7 juli i år. Byggnaden förväntas vara jämnad med marken om ungefär en månad.

I stället för det gamla skolkomplexet byggs tre höghus på tomten. Husen kommer att heta Lyra, Primus och Laudatur.

Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi flyttade sin verksamhet till Academill i början av 2000-talet.

Nu satsar Triolen på skede 3 – dvs. att färdigställa biblioteket för invigning på svenska dagen den 6 november. Än ska föräldraföreningen skaffa mysfåtöljerna, läsplatserna, punktbelysningen.

” I höst står vi också inför Skede 4 – att fylla hyllor med kriminalromaner och fantasy, dystopier och självbiografier, fackböcker, tidskrifter och poesi. En del material finns redan men nu påbörjar vi bidragsansökningar, budgetuppslag och smågalna bokfadderprojekt. Vi kör vidare!”, omtalas i Triolens uppdatering på Facebook.

Det är inte bara skolans egna elever som jobbar i gymnasiebyggnaden, berättar Östnyland denna vecka. Också årskurs 7 befinner sig där vid läsårets start eftersom också högstadiebyggnaden genomgår avancerade reparationer. Eleverna i åk 7-9 arbetar vid läsårets start på flera olika adresser, precis som på vårterminen, som Läraren rapporterade om i terminens sista nummer (nr 10). Efter höstlovet skall åk 8 och 9 flytta in i baracker.

Protestbreven mot Finlands flyktingpolitik har börjat strömma in i statsminister Juha Sipiläs brevlåda. Idén om att ”bombardera” statsministern är författarna Monika Fagerholms och Merete Mazzarellas. Nu har flera författare hakat på. Bland annat berättar Östnyland om hur författaren Emma Juslin i Borgå i sitt brev framhäver att alla är människor, flyktingar och finländare. Författaren, läraren och Läsambassadören Katarina von Numers-Ekman har också fått nog och närmar sig statsministern i ett brev. ”Nu vill jag fråga Er hur Ni anser att vi finländska lärare skall förklara för våra elever varför vi lever i ett land där både lagstiftning och praxis i dag går stick i stäv mot den människosyn som enligt styrdokumenten bör genomsyra vårt världsberömda utbildningssystem.”, skriver hon enligt en intervju i Västra Nyland.

Vasabladet noterar att den välkända och populära puben O´Malley´s i Vasa uppmanar sina kunder att till personalen anmäla sexuella trakasserier som försiggår på krogen. Lappar med uppmaningen finns uppsatta på väggarna i puben, och de skall redan ha gett resultat. Några allvarliga situationer sägs inte ha uppkommit. Restaurangchef Linus Nyholm menar att de flesta pubgästerna är rekorderligt folk.
– Men tyvärr har de som lämnar sitt bondförnuft hemma procentuellt sett blivit allt flera, säger han.

Över 15 000 anställda inom utbildningsväsendet i Turkiet har fått sparken av regeringen, som har motiverat åtgärderna med misstankar om terroristanknytningar. Akademiker har förbjudits att åka utomlands tillsvidare. Över 1 500 dekaner i statliga universitet har uppmanats avgå.

Turkiska lärarfacket EGITIM SEN får stöd av europeiska lärarorganisationen ETUCE, som har uttryckt sin starka indignation över den senaste tidens händelser i Turkiet. ETUCE uppmanar den turkiska regeringen att omedelbart upphöra med sin aggressiva politik gentemot landets medborgare och i synnerhet de anställda inom utbildningssektorn.

ETUCE påminner också den turkiska regeringen om att dessa odemokratiska aktiviteter påverkar barn och unga i Turkiet jämte deras framtida liv. Regeringen underminerar utbildningssystemet och fråntar barnen och ungdomarna deras möjligheter till högre utbildning.

Lärarfacket OAJ sluter upp i den fackliga fronten som protesterar mot regeringens hårda tag i Turkiet. Världslärarorganisationen Education International har uppmanat sina medlemsorganisationer att reagera.

OAJ fördömer i ett brev de utrensningar, som har drabbat tusentals anställda inom utbildningssektorn. Brevet är riktat till Turkiets regering och Turkiets ambassad i Finland.

Pisa-undersökningarna dyker också upp i en färsk utredning, som speglar den finländska grundskolans tillstånd. Utredningen offentliggörs den 9 augusti, men Yle kan den 8 augusti presentera centrala rön ur denna jämte kommentarer av Välijärvi, som är en av forskarna bakom utredningen. Denna bär namnet Oma linja.

Välijärvi lyfter särskilt fram de problem rörande läsförmågan, som idag berör allt fler elever

Att läsa en dagstidning och förstå innehållet och budskapet i tidningen är idag utmanande för många elever, säger Jouni Välijärvi.

Han pekar i intervjun på att allt fler unga hotas av marginalisering, bl.a. i form av att de inte förmår fortsätta studierna efter grundskolan. Bristerna i basfärdigheter såsom läsning, räkning och studieteknik utgör effektiva hinder.

CER

Lärarfacket OAJ upprepar sitt krav om ett register över behöriga lärare, som skulle upprätthållas av en statlig myndighet. OAJ vill se ett öppet register där vem som helst kan kontrollera en lärares behörighet.

– Registret skulle t.ex. ge föräldrarna en möjlighet att genast se vilken behörighet en lärare har att undervisa men samtidigt skulle det också hjälpa myndigheterna att beräkna behovet att utbilda nya lärare, säger Luukkainen.

I praktiken skulle registret innebära att yrkestiteln lärare skulle skyddas.

Yrkesbeteckningen är skyddad för exempelvis psykologer, näringsterapeuter, arkitekter och läkare och det finns register över dem. Däremot kan vem som helst kalla sig för lärare, låt oss sig säga redan efter ett två veckors vikariat i skolan. OAJ anser att det här inte är rätt.

Det har varit si och så med stödet från beslutsfattarnas sida under de senaste åren. Tvärtom har resurserna för utbildningen och forskningen dramatiskt minskat.

Hela utbildningssektorn har blött rejält under de senaste åren. Nedskärningarna rör sig i miljardklassen, men en ljusning är i sikte. Politiker är i regel lyhörda för budskapen från medborgarna, som i allt större grad har identifierat utbildningen som en central framtids- och framgångsfaktor för landet. De brutala nedskärningarna har burit bitter frukt och medborgarnas mått börjar bli rågat.

Alltså beslöt den sittande regeringen i sina senaste rambudgetöverläggningar att utbildningen och forskningen inte ska utsättas för ytterligare nedskärningar under denna regeringsperiod.

– Bördan av redan beslutade nedskärningar är ohemul att bära. Nu väntar OAJ på att regeringen tar till korrigerande åtgärder, som skulle återställa tron på utbildningens betydelse, säger Olli Luukkainen och hoppas på snara positiva besked från regeringens sida redan i budgetmanglingen i början av hösten.

OAJ lyfte fram lärarnas behov av adekvat fortbildning på presskonferensen. Mera om detta i Läraren nr 11/16, som utkommer den 11 augusti.

CER

– Oroväckande många undersökningar och rapporter talar om att ångest, depressionssymptom, stress och ensamhet ökar bland unga. Vi tror på ett tidigt ingripande och ett förebyggande arbete i skolan, säger projektansvariga Petra Willamo.

– Det finns ett stort behov av den här typen av verksamhet. Vi utnyttjar gärna möjligheten till samarbete för ungdomarnas välbefinnande, säger rektor Mikael Eriksson vid Ekenäs gymnasium.
Barnavårdsföreningens uppgift är att arbeta för att möjligast många barn ska ha en trygg och bra uppväxt. Barn tillbringar en stor del av sin vardag i skolan och därför vill Barnavårdsföreningen nu bidra med en insats i ungdomarnas skolvardag.

– Med Skolpaletten vill vi nå ut till en för oss delvis ny målgrupp, 13–20-åringar. Dessutom vill vi stärka föräldraskapet hos tonårsföräldrar och erbjuda skolpersonal information och fortbildning kring teman som berör just ungdomar och deras vardag, säger Barnavårdsföreningens verksamhetsledare Pia Sundell.

Skolpaletten finansieras av Penningautomatföreningen RAY.
Barnavårdsföreningen i Finland grundades 1893 och är Finlands äldsta barnskyddsorganisation.