Category: Nyheter

Överläggningarna idag fredag har burit frukt. Regeringen och kommunfacken är i stora drag överens om att avtalet om stärkt konkurrenskraft inte får påverka kommunernas ekonomi negativt.

Det ser ut som om avtalet kan undertecknas på måndagen eller strax därefter, säger Olli Luukkainen, ordförande för FOSU till Helsingin Sanomat.

De kommunala huvudavtalsorganisationerna skred till aktion, eftersom de upplevde att regeringens budgetplaner påverkar kommunala sektorns ekonomi negativt. De ekonomiska konsekvenserna av avtalet om stärkt konkurrenskraft hade inte beaktats fullt ut.

De kommunala löntagarorganisationerna träffar representanter för Finansministeriet i dag fredag. Organisationerna vill gå igenom siffrorna i regeringens budgetproposition tillsammans med ministeriet. Det har visat sig att regeringen och facken tolkar siffrorna olika.

Kommunfackens argumentation bygger på parternas utfästelser om att avtalet om stärkt konkurrenskraft ska bara kostnadsneutralt för den kommunala ekonomin. Om avtalet visar sig bli en kvarnsten om kommunernas hals leder detta till permitteringar och uppsägningar av kommunalt anställda.

Kommunala sektorns parter ska enligt planerna underteckna avtalet om stärkt konkurrenskraft måndagen den 5 september.

Olli Luukkainen, ordförande för förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU och lärarfacket OAJ, säger att han har svårt att se att det finns förutsättningar för att underteckna avtalet ifall klarhet inte finns om budgetpropositionens verkningar.

Regeringen har kommit med ett förslag till hur meningsskiljaktigheterna om konkurrenskraftsavtalet kan lösas, säger lärarfackets OAJ:s ordförande Olli Luukkainen till FNB.
Han tillägger att det är långt ifrån vad de kommunalt anställda vill ha för att vara nöjda.
Men förhandlingarna pågår hela tiden och Luukkainen säger att regeringen har låtit förstå att man vill ha en lösning.
– Regeringen har börjat leta efter en ny infallsvinkel i frågan. Vi ska försöka se hur helheten kan byggas upp. Det har skett en del under gårdagen och morgonen, säger Luukkainen.
De kommunalt anställda meddelade i går att de anser att regeringen försöker smyga in nya nedskärningar för kommunerna i nästa års budget och att de strider mot konkurrenskraftsavtalet. Meningen är att kommunbranschen ska underteckna avtalet på måndag.
Kommunorganisationerna har dock låtit förstå att det blir mycket svårt att underteckna avtalet om regeringen inte stryker de extra nedskärningarna i nästa års budget. (FNB)

De kommunala facken har räknat ut att upp till 8 000 kommunala arbetsplatser är i fara pga. avtalet om stärkt konkurrenskraft.

Som en del av avtalet om stärkt konkurrenskraft minskas arbetsgivaravgifterna, så att en del av bördan flyttas över från arbetsgivarna till arbetstagarna. Vidare kommer bl.a. semesterpenningen för de offentligt anställda att reduceras med 30 procent.

Det centrala avtalets effekter på kommunekonomin bör kompenseras fullt ut, kräver de kommunalt anställda löntagarnas organisationer.

Huvudavtalsorganisationerna har förhandlat med regeringen, men någon lösning har inte nåtts.

Måndagen den 5 september ska kommunala sektorns uppgörelse, som ansluter sig till avtalet om stärkt konkurrenskraft, undertecknas. Om en lösning om tilläggsnedskärningar inte nås kan undertecknandet av avtalet visa sig vara besvärligt, anger kommunfacken i ett gemensamt uttalande.

Olli Luukkainen, ordförande för OAJ, vill i första hand ta fasta på läget inom yrkesutbildningen och han vill skära ner på den behörighetsgivande lärarutbildningen redan nästa år. I dag finns det över 1 600 utbildningsplatser, men Luukkainen vill minska på volymen till 1 100 platser under tre år i följd. Därefter är det dags att ånyo se på situationen.

OAJ lyfter också fram situationen för ämneslärare.

Hundratals nybörjarplatser borde skäras bort speciellt inom många humanistiska sektorer, där det är svårt att sysselsätta sig, säger Luukkainen och pekar på att hela 12,5 procent av ämneslärarna gick arbetslösa i juli i år.

Luukkainen, som talade vid ett stormöte rörande den fria bildningen i Kuopio i slutet av augusti, lyfte även fram OAJ:s oro för regeringens planer på att drastiskt minska på finansieringen av yrkesutbildningen.

Om nedskärningarna i första hand drabbar personalutgifterna kan upp till 3 800 jobb vara i farozonen i läroanstalterna.

Är någon mera värdefull för att hen har dyrare kläder?

Är någon mera värdefull om hen är populär eller om hen har bättre vitsord?

Är någon egentligen perfekt?

Nej, för alla är lika mycket värda!

Så deklarerades i Seinäjoki den 23 augusti, då skolfreden utlystes för läsåret 2016-17.

Temat för det här årets skolfred är ”Alla är lika värdefulla”.

Det betyder att man ska uppskatta olikheter och inte acceptera diskriminering av något slag. I praktiken betyder detta att skolorna under det här skolåret kommer att ordna temadagar och träffar som förbättrar gemenskapen.

Syftet med Skolfreden är att väcka diskussion kring hur en anda av hänsynstagande och samarbetsglädje kan främjas i skolans vardag.

Facken reagerar med anledning av statens budgetplaner, som berör arbetsmarknadens breda uppgörelse som syddes ihop i maj-juni efter synnerligen segdragna förhandlingar. Som en del av avtalet om stärkt konkurrenskraft minskas arbetsgivaravgifterna, så att en del av bördan flyttas över från arbetsgivarna till arbetstagarna. Vidare kommer bl.a. semesterpenningen för de offentligt anställda att reduceras med 30 procent.

En del ändringar leder till att kommunerna förlorar skatteintäkter. Huvudavtalsorganisationerna uppskattar att summan uppgår till ca 384 miljoner euro, vilket motsvarar årslönen (inklusive sociala utgifter) för ca 8 000 kommunalt anställda.

I förhandlingarna om avtalet om stärkt konkurrenskraft utgick de kommunala huvudavtalsorganisationerna från att bortfallet av inkomstskatt, som föranleds av avtalet, kompenseras till fullt ut till kommunala sektorn. Också kommunarbetsgivarna KT hade detta som utgångspunkt.

Framkomna uppgifter om regeringens budgetplaner innefattar emellertid ingen skattekompensation av ovan nämnt slag till kommunerna.

Det här innebär att regeringen försätter kommunala sektorn i en situation, som hotar personalens anställningstrygghet under de kommande åren, säger löntagarnas huvudavtalsorganisationer i ett gemensamt uttalande.

C-E Rusk

Måndagen den 22 augusti ordnas demonstrationer mot nedskärningarna inom yrkesutbildningen på olika läroinrättningar. AMKE, organisationen för anordnande av yrkesutbildningar, uppger att åtminstone 40 läroinrättningar i olika delar av landet deltar i protesterna. Studenter, personal och skolornas ledning samlas på skolgårdarna vid tolvtiden.

Avsikten med protesten är att föra fram betydelsen av utbildningens betydelse bland annat för näringslivet. Som en del av evenemanget ordnas också seminarier och annat program på flera orter. (FNB)

– Så verkar det åtminstone vara då man ser till vår medlemskår. Vi vet att vissa kommuner och organisationer tagit itu med problemet på ett bra sätt, men mycket arbete återstår fortfarande.

En rapport av riksdagens revisionsutskott för fyra år sedan visar att 12–26 procent av våningsytan i skolbyggnader drabbats av betydande fukt- och mögelskador. Den ohälsosamma luften drabbar i sin tur 80 00–160 000 elever.

Yle, som utredde mögelproblemen i maj, kunde rapportera att minst ett par hundra skolor har eller har haft fukt- och mögelproblem.

Men att åtgärda problemet är inte helt lätt och framförallt inte billigt. Utbildningsstyrelsen har räknat ut att prislappen landar i miljardklassen om alla grundskolor och alla skolbyggnader i andra stadiets utbildning skulle repareras med en gång. (FNB)

Kanslichefen Anita Lehikoinen vid Undervisnings- och kulturministeriet säger att man fortsätter diskutera frågan. Parterna måste enas om frågan senast under budgetförhandlingarna vid månadsskiftet.

Enligt Lehikoinen ska arbetsmarknadsorganisationerna också bedöma vad man kom överens om i förhandlingarna om konkurrenskraftsavtalet. Statsrådets kansli, undervisnings- och kulturisningsministeriet och finansministeriet ska också delta i diskussionerna.

Finansministeriet utgår i sitt budgetförslag från att man ska skära ned i högskolornas anslag i enlighet med hur mycket personalkostnaderna minskar i och med konkurrenskraftsavtalet. Undervisnings- och kulturministeriet och många intresseorganisationer hoppas å sin sida på att anslagen för högskolorna stannar på samma nivå som förr.

I grund och botten handlar tolkningsskillnaden om huruvida man anser att högskolor är privaträttsliga eller offentligrättsliga. Enligt Lehikoinen handlar det inte om nedskärningar.

–Anslagen minskar ifall högskolorna ses som offentligrättsliga aktörer.

– Man kan inte skära ned av privaträttsliga aktörer eftersom man åtminstone i viss mån har beslutat att konkurrenskraftsavtalet finansieras med nedskärningar inom den offentliga sektorn.

I finansministeriets budgetförslag sjunker anslaget för högskolor med 13,9 miljoner och för yrkeshögskolorna med 6,9 miljoner. Finansministeriet har tagit i beaktande sänkningen i kostnader för arbetsgivaren och nedskärningar i semesterpenningen. Den förlängda arbetstiden räknades inte med i förslaget. (FNB)