Category: Nyheter

Priset delades ut på onsdagen under Kommunförbundets evenemang Kommunmarknaden.

Med priset vill Etno betona arbetet för att sysselsätta invandrare, särskilt på små orter. Närpes fick också erkännande för sina åtgärder för att främja ett pluralistiskt arbetsliv. I motiveringarna till priset heter det att Närpes under de senaste åren tagit emot flyktingar men huvudsakligen fokuserat på arbetsrelaterad invandring och att de nya kommuninvånarna har stimulerat stadens ekonomi. Närpes har utvecklat olika utbildningsmodeller till stöd för integrationen och modellerna har tagits i bruk i samarbete med andra kommuner i regionen.

Stadsstyrelsen i Jakobstad beslutade i måndags att staden är beredd att satsa 200 000–270 000 euro om året för att hålla Åbo Akademis barnträdgårdslärarutbildning kvar i staden. Då beslutade man också att bjuda in Åbo Akademi till förhandlingar om ett samarbetsavtal för åren 2017–2021.

Åbo Akademi har svarat på inviten och kommer staden till mötes.

– Vi ska träffa representanter från Jakobstad och diskutera det här närmare, säger Åbo Akademis rektor Mikko Hupa till tidningarna.

Han vill inte i det här skedet uttala sig närmare om detaljerna i Jakobstads förslag.

– Vi ska träffas för att diskutera, sedan får vi se vad det innebär, säger han. (FNB

Riksförlikningsmannen Minna Helle ska förbättra sin information om medlingen av arbetstvister på svenska.

Riksdagens biträdande justitieombudsman tillkännagav den 13 september sitt utlåtande om ett klagomål där den klagande kritiserade Helles sätt att endast informera om medling på Twitter.

Helle lovar att hädanefter fästa mer uppmärksamhet vid tvåspråkigheten också på Twitter. På riksförlikningsmannens webbsidor strävar man efter att så snabbt som möjligt komma med information om aktuella frågor på både finska och svenska. (FNB)

Akava föreslår att regeringen ska låta arbetsmarknadsorganisationerna undersöka möjligheterna att förnya systemet med familjeledigheter så att det ger kvinnor bättre möjligheter att arbeta.

– Systemet bör förnyas så att vi åtminstone har ett färdigt förslag som nästa regering kan besluta om. Det är förnuftsvidrigt om man inte befrämjar kvinnornas ställning i arbetslivet i ett land som Finland på 2020-talet, säger Akavas ordförande Sture Fjäder i ett pressmeddelande.

Enligt Fjäder beror den höga sysselsättningen i Sverige uttryckligen på att också en hög andel av kvinnorna förvärvsarbetar.

– I Sverige bidrar också det stora antalet deltidsjobb till den höga sysselsättningen. Med mer flexibla sätt att kombinera familjeledigheter och arbete skulle kvinnorna också i Finland ha lättare att återvända till arbetslivet. Samtidigt skulle kvinnor och män kunna sköta sina små barn mer jämlikt än nu, säger Fjäder. (FNB)

Programmet Den nya grundskolan, vars mål är att förnya grundskolan, lanserades fredagen den 9 september. I programmet har man satt upp tre mål för programmet: att grundskolan ska utgå från eleven och att den ska ha världens mest kompetenta lärare samt en öppen verksamhetskultur. Programmet Den nya grundskolan understöds med 90 miljoner euro under tre års tid och är ett av regeringens spetsprojekt.

En konkret nyhet är att programmet erbjuder alla grundskolor i Finland en möjlighet till en tutorlärare. Med tutorlärare avses en lärare som handleder övriga lärare i att förändra skolkulturen, i att förverkliga den nya pedagogiken samt i att på ett ändamålsenligt sätt utnyttja digitaliseringen. I år satsar man 7,5 miljoner euro på ett få in tutorlärare i alla 2 500 grundskolor i Finland . Under hela regeringsperioden uppgår stödet till 23 miljoner euro. Målet är att få en tutorlärare per 220 elever.

Det är utbildningsanordnarna som ska ansöka om deltagande i tutorlärarverksamheten. Staten stöder kommunerna i finansiellt hänseende. Idén är att sporra speciellt skolor som inte har satsat på digitalisering av undervisningen i nämnvärd grad.

Själva tutorlärarutbildningen, som har en omfattning om tre studiepoäng (3 sp), ordnas av olika aktörer inom området.

I utbildningen sätts pedagogiken i först hand. Maskinerna är inte viktigast, säger Aulis Pitkälä, generaldirektör för Utbildningsstyrelsen.

I och med understödet som utbetalas till utbildningsanordnaren kan tutorläraren använda en del av sin arbetstid till att stöda ändringsarbetet i skolan. Ett riksomfattande utbildningsprogram för tutorlärare byggs upp. Ansökningsprocessen sker via Utbildningsstyrelsen och inleds i september.

Tutorlärarna kan alltså använda en del av sin arbetstid för uppdraget. Nedsättningen motsvarar två årsveckotimmar (2 åvt).

Satsningen berör vilken lärare som helst. Man behöver alltså inta vara datanörd för att delta i utbildningen, säger Aulis Pitkälä.

C-E Rusk

Mera i Läraren nr 14/2016.

Läsåret vid Åbo akademi i Vasa inleddes denna vecka. Vid sitt inskriptionstal nämnde ÅA i Vasas rektor Göran Djupsund en del politiska följder som den rådande samhällsutvecklingen fört med sig, berättar Vasabladet. Nationalismen ökar starkt, påtalade Djupsund. Många längtar tillbaka till en tid som flytt, motståndet ökar för allt som upplevs främmande och populistiska lösningsmetoder får understöd. Åbo akademi har antagit en ny strategi som betonar gränsöverskridande verksamhet, mångfald och öppenhet och vill därigenom gå mot den nya obehagliga strömmen. I stället tar akademin sikte på framtiden, säger Djupsund enligt Vbl.
Ätstörningskliniken i Karleby, som verkat sedan 2010, slår igen sina dörrar, vet Österbottens tidning berätta. Patientunderlaget räcker inte till för att det skall gå ihop ekonomiskt, meddelar vd Marjo Vuorinen. Kliniken har tagit emot patienter från hela landet och patienterna har kommit både via specialsjukvården eller hälsovårdscentralen. Kliniken har också haft en poliklinik, som också tagit emot privatpatienter. Kliniken stänger den 16 oktober.
I Finström på Åland kan man nu, liksom på Brändö, låna böcker på biblioteket fram till klockan 21 på kvällarna, även på veckoslutet. Biblioteket har, som det kallas, meröppet, berättar Nya Åland. Begreppet innebär obemannade öppettider då besökaren sköter alla lånebestyr själv. Kunden registrerar ett lånekort som fungerar som nyckel. Alla som kommer och går registreras och personalen kan följa med vem som har rört sig i biblioteket. Liknande planer närs också enligt uppgift av biblioteken i Jomala, Vårdö och Sund, skriver Nya Åland.
Svenska.yle.fi noterar att Åbo akademis rektor Mikko Hupa får punga ut med 413 euro till akademins kassa eftersom han lovat matcha varje inkommande donations-sms i en insamlingskampanj som akademin bedrev på onsdagen den 7 september. Totalt inkom alltså 413 sms och den donerade summan blev ca 3500 euro.

OAJ etablerade tidigare i år ett intressebevakningsteam som erbjuder hjälp och stöd för medlemmar i chefsställning. Teamet förstärktes i augusti, när Finlands Svenska Lärarförbund FSL kom med i verksamheten. Teamet utökas med ombudsman Jens Mattfolk från FSL.
– Projektet tog genast fart när teamet inledde sin verksamhet och vi informerade om vår satsning, berättar OAJ:s utvecklingschef Niku Tuomisto som basar för det nya projektet.
– Vi har bland annat fått många frågor om konkurrenskraftsavtalet. Först i februari år 2017 träder en del ändringar i kraft och vissa ändringar sker först om ett år, säger Tuomisto om avtalet.
Ledarskapsfrågor är inte nya för Jens Mattfolk. FSL etablerade nämligen tidigare i år ett rektorsamarbete, vilket för all del inte är en nyhet. FSL har under årens lopp regelbundet sammankommit med rektorer.
– Jag använder helst ordet referensgrupp. I februari i år samlades en grupp, som dryftar frågor rörande skolledarskap. I gruppen sitter Annika Norrgård från styrelsen, tre representanter för den svenska rektorsföreningen i Österbotten jämte tre från föreningen i Nyland. Gruppen ska utökas med en åländsk representant, berättar Jans Mattfolk, som företräder förbundskansliet i gruppen.
Gruppen samlas åter i september.
I OAJ-gruppen har Mattfolk gott sällskap av sakkunniga anställda vid OAJ-kansliet. Här samsas juridisk och pedagogisk sakkunskap. Mattfolk säger att man ofta diskuterar konkreta fall.
– Ett gott exempel utgör situationen i Björneborg, där staden har beslutat om att permittera personalen. Permitteringarna berör också lärare och rektorer. Björneborg har försökt locka anställda att ta ut oavlönad tjänsteledighet som en motvikt till permitteringar. Om lärare väljer att ta ut sparledighet innebär det att rektorn bär ansvaret för att verksamheten fungerar inom lagstiftningens ramar. Om lärare permitteras är det utbildningsanordnaren som bär ansvaret, säger Jens Mattfolk.
OAJ satsar på att också utveckla den digitala servicen till skolledare. Jens Mattfolk räknar med att skolledarfrågor ges ökat utrymme, då FSL:s hemsida genomgår en metamorfos. Arbetet med att se över hemsidan inleds i höst.

Ta itu med skolornas inneluftproblem, manar medborgarrörelsen Vihaiset äidit (ung. Förargade mammor), som står bakom en demonstration på Medborgartorget i Helsingfors tisdagen den 6 september. Tillställningen inleds kl. 18.

Rörelsen kräver krafttag mot inneluftproblemen, som äventyrar barnens, studerandenas och personalens hälsa. Olli Luukkainen, ordförande för OAJ, och Silja Paavola, ordförande för vårdfacket Super medverkar i demonstrationen. Sakkunniga inom området delger sina rön.

Våra barn lider av den sjuka inneluften i daghem, skolor och i samband med värnplikten. Det är förskräckligt att ingen ens vet hur många barn, som har insjuknat av inneluften. Det handlar inte om enskilda fall. Antalet insjuknade ökar ständigt, anges på en Facebook-sida som har skapat för evenemanget.

Hon talar om sjösättningen av det stora projektet som heter digitaliseringen av studentexamen. Studentexamen ordnas i höst för första gången delvis i elektronisk form. Digitaliseringen berör proven i geografi, lång och kort tyska och filosofi.

Det handlar alltså om förhållandevis ”små ämnen”. Sammanlagt har drygt 3 000 examinander anmält sig till dessa prov. Historiens allra första elektroniska prov, provet i geografi, ordnas den 19 september.

Digitaliseringsprojektet väntas vara slutfört våren 2019, då också proven i matematik digitaliseras.

Mera om detta i Läraren nr 14/16, som utkommer den 22 september.

Nu börjar konkurrenskraftsavtalet vara klappat och klart. Kommunarbetsgivarna KT och kommunala sektorns huvudavtalsorganisationer undertecknade måndagen den 5 september de kommunala avtalen, som följer konkurrenskraftsavtalet.

De kommunala avtalen berör ca 422 000 löntagare. Avtalsperioden är 1.2.2017–31.1.2018.