Category: Nyheter

Allt fler börjar få nog av rasism och våldsyttringar. På lördag ordnas åtminstone i Helsingfors och Tammerfors manifestationer mot rasism. Samtidigt pågår aktioner, som syftar till att kriminalisera våldsbenägna organisationer som sysslar med organiserad rasism.

Lärarfacket OAJ motsätter sig alla former av diskriminering och verksamhet som baserar sig på detta. OAJ uppmuntrar därför sina medlemmar att delta i manifestationerna mot rasism på lördag.

I Helsingfors inleds evenemanget Peli poikki! – loppu hiljaisuudelle (ung. Blås av spelet – slut på tystnaden) lördagen den 24 september kl. 12.00 på Medborgartorget nära Kiasma. Därifrån inleds en marsch, som har Senatstorget som mål. President Tarja Halonen medverkar.

I Tammerfors samlas demonstranterna kl. 12 i parken Hämeenpuisto.

Evenemangen ordnas av en partipolitiskt obunden sammanslutning.

Det är inte fråga om ett fenomen som bara förekommer hos dem som har monotona arbetsuppgifter utan alla sorters arbeten och branscher drabbas, framkommer av en undersökning som utförts av forskaren Lotta Harju på Arbetshälsoinstitutet, vars resultat publicerats i Journal of occupational and environmental medicine, redan hösten 2014.
Forskarteamet kom till att upplevelser av arbetsleda ökar sannolikheten för planer på tidig pension, dålig hälsa enligt egen utsago, stressymptom och sämre arbetsförmåga. Speciellt utsatta branscher var transport- och produktionsbranscher, men också arbetstagare på kontor upplever leda i arbetet, män oftare än kvinnor. Minst drabbade var de som jobbar inom vård- och undervisningssektorn.
Ulf Lindholm, som är utvecklingschef på Kommunförbundets svenska enhet, diskuterar fenomenet ”boreout” i relation till ”burnout” i det senaste numret av Finlands kommuntidning Fikt.
”Det är inte speciellt sexigt att vara uttråkad eller led, ’boreout’ på sitt arbete. Det är mera glamoröst att vara utbränd, ’burnout’ för då har man offrat sig på arbetets altare. Det ligger på något sätt i tiden, är närapå status, att kunna säga att jag är eller nästan har varit utbränd.”
Han noterar vidare att Lotta Harju för sin del konstaterar att ett arbete som inte motsvarar förväntningar förvandlas till slentrian. En känsla av att inte hinna med kan vara rådande och arbetsmängden kan vara för stor. Också avbrott och störningar gör det omöjligt att sköta arbetsuppgifterna på ett meningsfullt sätt, säger Harju.
Ulf Lindholm funderar på vad som kan göras åt problemet.
”Se över byråkratin och ta bort all oändamålsenlig kontroll. Avbrott och störningar i tidtabellerna gör det omöjligt att sköta arbetsuppgifterna på ett vettigt sätt.”
Viktigt är också att den tekniska datorutrustningen håller måttet.
”Värna om att hålla inspirationens låga brinnande samt ge tillräckligt med tid att planera och utföra uppgifterna.”, skriver Ulf Lindholm och avslutar med att ställa sig frågan varför. Vad har gått fel?
”Det känns ju inte klokt att mänskor går omkring på arbetsplatserna och mår dåligt. Är det det dåliga ledarskapet som spökar igen?”

Tom Ahlfors

Akavas ordförande Sture Fjäder säger att löntagarorganisationens experter och chefen för internationella ärenden har skött intressebevakningen i EU med direkta kontakter och i samarbete med internationella fackförbund.
– När omvärlden förändras måste också fackföreningsrörelsens verksamhet förändras. Akava bör i första hand finansiera sådan intressebevakning som Akava-anslutna löntagare har nytta av, säger Fjäder i ett pressmeddelande.
Samarbetet fortsätter i de högutbildade gruppernas delegation Eurocadres och i löntagarnas internationella paraplyorganisationer ITUC och Europafacket EFS.
Fackcentralen FFC:s ordförande Jarkko Eloranta säger att FFC nu måste inleda diskussioner med tjänstemannacentralen STTK om hur Finunions verksamhet ska fortsätta. Man blir bland annat tvungna att se på finansieringen av byrån, verksamhetens innehåll och organisationen.
Finunions har hittills varit FFC:s, STTK:s och Akavas gemensamma representation i Bryssel. Byrån har en avlönad anställd och ett ledarskap som roterar mellan organisationerna. Under perioden 2014–2016 leds byrån av Pekka Ristelä från FFC. Akava skulle ha tagit över ledarskapet nästa år.
Akava har ännu inte fattat beslut om hur det ska gå med finansieringen av Löntagarnas forskningsinstitut. (FNB)

– Nolltolerans måste gälla för all diskriminering. Finländska lärare är starkt förbundna till rättvisa och värdepluralism som är en väsentlig del av lärarnas etik, konstaterar OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

Tillsammans -kampanjen sporrar alla lärare att tillsammans med sina klasser och grupper göra något kreativt tillsammans i syfte att motarbeta utanförskap. Olika tillställningar och evenemang planeras redan runt om i landet och OAJ rekommenderar att evenemangen helst infaller 11.11.

Enligt Luukkainen har våldsorganisationers agerande under den senaste tiden ytterligare försvagat medborgarnas trygghetskänsla.

– Hudfärg eller andra egenskaper får inte påverka människors möjligheter till en fullvärdig vardag, till att få utbildning och arbete och till att använda service. Allt det här hör till mänskliga rättigheter och således är rasism ett klart brott.

OAJ:s kampanj Tillsammans har fått ett gott mottagande och olika evenemang förbereds runt om i landet. Republikens president Sauli Niinistö är kampanjens beskyddare.

Mera om kampanjen finns på adressen www.oaj.fi/tillsammans

– Vi uppskattar staden Jakobstads engagemang i frågan kring barnträdgårdsutbildningen. Åbo Akademis styrelse anser dock att akademins pedagogikutbildning bäst stärks genom att integrera barnträdgårdslärarutbildningen med akademins andra lärarutbildningar i Vasa, säger styrelseordförande Marianne Stenius.

Styrelsen betonade vikten av att under planeringsprocessen fortsatt föra en aktiv dialog med samtliga involverade, i synnerhet med personalen och de studerande i Jakobstad och Vasa.

Åbo Akademis styrelse beslutade på sitt möte 19.8 att fortsätta planera en flytt av barnträdgårdslärarutbildningen från Jakobstad till Vasa år 2018. Samtidigt beslöt styrelsen att Åbo Akademis utlokaliserade barnträdgårdslärarutbildning i Helsingfors upphör.

Koncentrationen av barnpedagogikutbildningen till Vasa syftar till att stärka undervisningens och forskningens kvalitet, medföra synergieffekter med akademins andra lärarutbildningar, såsom specialpedagogiken och språkbadslärarutbildningen, samt erbjuda studerande större valmöjligheter.

Undervisnings- och kulturministeriet förutsätter att Åbo Akademi fr.o.m. 2017 fördubblar antalet barnträdgårdslärarexamina till 60 examina per år. Denna dubblering av examensmålet kräver målmedvetna och kraftfulla utvecklingsåtgärder för att öka söktrycket.

De som antagits till utbildningen i Jakobstad skulle slutföra sina studier i Vasa. De som nu redan antagits till Helsingfors kommer att kunna slutföra sina studier där. De berörda studerande kommer att hållas informerade under processens gång.

I Vasabladet retar journalisten Ari Sundberg upp sig på att folk använder ordet ”själv” i betydelsen ”ensam”. Ensam betyder att man är eller gör något utan någon annans sällskap. Själv däremot innebär att man utför något på egen hand, noterar Sundberg. Man bor ensam, eller reser ensam.
”Att svenska språkförändringar anammas i Österbotten är i och för sig inte så märkligt”, antecknar Sundberg.
”Vad är det som föranleder detta märkliga sätt att använda ordet själv? Beror det på bristande kunskaper i svenska? Handlar det om främmande influenser – svenskarna är ju som bekant benägna att anamma engelska ord och uttryck. Eller beror det på att man på något sätt försöker hävda sin individualitet? Eller kanske på att ensamhet upplevs som något skamligt som man sedan försöker dölja med en illa vald eufemism?”
Ari Sundberg har förståelse för att ingen vill förknippas med att vara ensam. Att vara ”själv” är mera ett medvetet val.
”…jag förbehåller mig ändå rätten att varje gång någon säger ’jag gick på bio själv’ svara med att säga: så duktig du är!”
Nya Åland rapporterar om stämningarna på Orklas chipsfabrik i Godby på Åland, som efter ett nedläggningshot ändå kunde fortsätta sin verksamhet tack vare personalens kämpaglöd och ett stöd utifrån.
– Vi fick råg i ryggen av allt stöd vi fick. Av ledningen och av landskapsregeringen som backade upp oss. Stödet från leverantörer, potatisbönder och av andra bolag var fantastiskt, säger IT-chefen Kaj Åkerfelt som berättar att den första känslan efter nedläggningshotet var chock.
Budet om att fabriken får fortsätta sin verksamhet ledde till känslor av lättnad som dock grumlades av att fem personer ändå skulle sägas upp och de högre tjänstemännen, inklusive Åkerfelt, fick sänkta löner. Potatisbönderna som levererar potatis kommer också att få sämre betalt i fortsättningen.
Nu går fabriken dock bra och Åkerfelt trivs på sin arbetsplats.
– Det måste vara ett tecken på att det är hälsosamt att äta chips, säger han i Nya Åland.
Allt flera kommuner har slutat betala årsavgift till den svenskspråkiga Pixnekliniken för missbrukare i Malax. En årsavgift skulle berättiga kommunerna att använda kliniken för sina egna behov. Kommunerna betalar dock hellre per vårddygn genom betalningsförbindelser, det är bara Malax som betalar årsavgift. Styrelsen för Kårkulla samkommun som upprätthåller Pixnekliniken (med medlemskommuner både i Österbotten, Nyland samt Åboland) har därför beslutat behandla klinikens vara eller icke vara på ett möte nästa vecka, berättar Vasabladet. Sofia Ulfstedt som är samkommunsdirektör ser inte det som ett alternativ att ge kliniken ett nådeår.
– Det kunde resultera i ett underskott på en halv miljon euro, säger hon i Vbl.

Allt gick smidigt förra våren när datasystemen testades. Därför blev personalen vid Jakobstads gymnasium och Pietarsaaren lukio förvånade över de problem som uppstod den 19 september när det var dags för skarpt läge.

Först kraschade en elevs dator. Lite senare kraschade hela servern som styrde hela finska gymnasiets geografiprov – samt reservservern.

Lyckligtvis berördes bara en dryg handfull studerande.

– Det hann inte bli nervöst. Men det gick inte så bra i alla fall, säger Fabian Sundell som fick vänta i fem minuter på att få igång datorn igen.

Ida-Liina Koskenranta fick däremot vänta i 28 minuter innan hon kunde börja skriva igen.

– Det gick bra ändå. Jag tog matpaus under tiden och fick fundera igenom mina svar en gång till, säger hon.

Cecilia Hägglund-Nygård, biträdande rektor i svenska gymnasiet, tycker inte att datasystemet verkar färdigutvecklat.

– Det känns lite som att våra studerande är försökskaniner. Jag tycker inte att man borde testa det här i skarpt läge.

Hannu Sulkakoski, rektor på finska gymnasiet, håller med. Han menar att Studentexamensnämnden haft onödigt bråttom.

– Man vill vara i utvecklingens framkant. Måste man verkligen vara det?

Robin Lundell, planerare på Studentexamensnämnden, känner till problemen.

– Hittills har systemet fungerat, men nu har vi haft problem i några skolor. Det beklagar vi.

Det var geografin som var först ut. Lundell säger att samtliga studerande kunnat fullfölja sina skrivningar trots störningarna. Nu kommer man att gå igenom avvikelserapporterna och göra förbättringar. (FNB–SPT–MARCUS LILLKVIST)

Enligt Undervisnings- och kulturministeriet anser de som arbetat på universiteten i mer än fem år att lagen haft negativa effekter på hur tungt arbetet är, på hur de orkar med jobbet och på motivationen.

Däremot verkar lagen inte ha påverkat till exempel balansen mellan jobb och fritid eller hur intressant arbetet upplevs som.

Synen på vad lagen lett till är olika i olika personalgrupper. Enligt den högsta ledningen och enheternas ledning har lagen haft en dålig inverkan på hur belastande arbetet är. En tredjedel av ledningsskiktet ansåg ändå att arbetet har blivit intressantare till sitt innehåll.

Professorer och annan forsknings- och undervisningspersonal har en negativare uppfattning om lagens effekter. (FNB)

Andra sökande är Samlingspartiets tidigare riksdagsledamot Raija Vahasalo, som inte fick förnyat förtroende i förra valet, och nuvarande riksdagsledamoten Sanna Lauslahti.

Även Kirsi Lindroos, som var generaldirektör 2003–2007, söker jobbet. Lindroos hade velat fortsätta en andra period efter 2007, men hennes chanser försämrades bland annat av att SDP föll ur regeringen.

Dessutom finns internationellt erkända forskaren Pasi Sahlberg och lärarfacket OAJ:s utbildningsdirektör Heljä Misukka på listan med sökande.

Posten som generaldirektör lockade 23 sökande. Det handlar om en visstidsanställning, som sträcker sig över fem år.

Nuvarande generaldirektören Aulis Pitkäläs femåriga mandat utlöper vid årsskiftet.

Det är statsrådet, som på beredning av undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (saml), utnämner generaldirektör.

(FNB-CER)

Bernt Klockars har valts till ny rektor för Korsholms gymnasium. Han tillträder vid årsskiftet.

Klockars, som för tillfället är gymnasierektor i Karleby, efterträder Thomas Öhman, som  går i pension.