Category: Nyheter

En video som har smygfilmats i en skola i Lahtis sprids på nätet. Videon visar en stökig lektion i åk 8 där läraren till slut tappar tålamodet.

OAJ:s ordförande Olli Luukkainen påminner om att det alltid är hemmet som bär det primära ansvaret för fostran. Han önskar att den offentliga diskussionen som Lahtis-fallet har väckt, i sin tur leder till värdediskussion i skolorna och till att man genom gemensam diskussion skapar en god atmosfär och en egen skolanda.

Eleverna har både rättigheter och skyldigheter och ordningsreglerna diskuteras inte bara i skolan utan även i hemmet.

– Eleverna bör alltid vara på det klara med att man inte får sätta ut på nätet ett foto eller en video på en annan person utan lov. Lärarens uppförande i Lahtis-fallet är osakligt, men i det här fallet riktar sig nätmobbningen respektlöst mot läraren, beskriver Olli Luukkainen.

Osäkerheten i samhället och nedskärningarna återspeglar sig allt mera på undervisningsarbetet. Enligt OAJ:s arbetslivsbarometer upplever en tredjedel av lärarna stress rätt ofta eller väldigt ofta och 40 procent nu som då.

– Bild och ord har karaktären av ett spel eftersom många barn är vana vid olika dataspel. Eleverna får också övningar i att skriva med tangentbord, säger Kjell Staffans.
Syftet med Bild och ord är seriöst i den meningen att det kan skapa förutsättningar för en god läs- och skrivutveckling och förebygga läs- och skrivsvårigheter. Metodiken i upplägget är en syntetisk
läsinlärningsmetod där man utgår från de enskilda bokstäverna, blir säker på sambandet mellan bokstaven tecken och dess motsvarande ljud och sammanfogar sedan bokstäverna till ord.
– Metodiken har jag utarbetat i slutet av 70-talet under min verksamhet som speciallärare i Vasa.
Metoden får nu också internationellt stöd, säger Kjell och hänvisar till en artikel i tidskriften Brain and Language.
– Jag tror att det kunde vara ett bra komplement till annan läs- och skrivundervisning att i
skolor få jobba med Bild och ord. Eftersom övningarna är nätbaserade så ser jag också föräldrar/barn som en viktig målgrupp, säger Kjell Staffans.
Bild och ord finns på adressen http://www.kjellstaffans.fi/material/bild-och-ord-pa-natet/

I den nya modellen ska den arbetslösa uppfylla ett aktivitetskrav för att behålla sitt utkomstskydd. Till exempel fackcentralen FFC och Finlands näringsliv EK har sett modellen som problematisk. Båda konstaterade i början av veckan att ensidiga förändringar i arbetslöshetsskyddet strider mot konkurrenskraftsavtalet. Statsminister Juha Sipilä (C) är inte av samma åsikt.
– I konkurrenskraftsavtalet har man kommit överens om att inte skära i det inkomstrelaterade stödet och det gör vi ju inte. Förnyelserna förbereds gemensamt, men det är förstås ingen som har vetorätt i någon fråga, sade Sipilä.

Från regeringens sida har påtalats att det nu inte är fråga om nedskärningar, utan om att arbetslöshetsskyddet reformeras utan vare till tilläggskostnader eller förväntningar om inbesparingar.

Statssekreterare Martti Hetemäki ledde den arbetsgrupp som tog fram de nya aktivitetskraven. Enligt slutrapporten från gruppen ska stödtagare jobba minst 18 timmar under en tremånadersperiod för att behålla sitt stöd. Stödet går också att behålla genom att under fem dagar delta i offentliga, sysselsättningsfrämjande program. I regeringens modell skulle karensdagar introduceras under arbetslöshetsperioden, ifall den arbetssökande inte deltar i ovan nämnda aktiviteter.

Akademikercentralen Akava anser att denna detalj lämpar sig väldigt dåligt för arbetslösa med högre utbildning.

Högutbildade arbetslösa söker minsann aktivt jobb och uppdaterar sitt kunnande på egen hand, säger ekonomisten Heikki Taulu, som har representerat Akava i Hetemäkis arbetsgrupp.

(FNB-CER)

Efter social- och hälsovårdsreformen, den så kallade sote-reformen, kommer mer än hälften och ända upp till 80 procent av kommunernas uppgifter att gälla utbildning och småbarnspedagogik. De kommunala beslutsfattarna spelar alltså en avgörande roll vad gäller utbildningsresurserna och hur de fördelas.

– Kommunen beslutar själv exempelvis om den totala mängden undervisning som ges, storleken på undervisningsgrupper och skolor, specialundervisningen, om hur hälsosamma skolutrymmena är, om studiematerialet och om lärarnas fortbildning. Kommunen kan besluta om man läser franska eller ryska i grundskolan och gymnasiet, om vilka e-material som används och hurdant kursutbud medborgarinstitutet har, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

OAJ:s kommunvalsmål gäller jämlikhet, lärarnas fortbildning, en god arbetsgivarpolitik samt utbildning som investering. Läs mera på OAJ:s kommunalvalssida ääniopetukselle.fi.

Professorerna för fram de dåliga möjligheterna till forskningsarbete och ger en dyster bild av sina möjligheter att påverka. Hela 39 procent av dem som svarat på enkäten är mycket eller ganska missnöjda. Missnöjet över möjligheterna till konstnärlig verksamhet eller forskningsverksamhet är på finlandssvenskt håll störst vid Åbo Akademi och minst vid Svenska handelshögskolan, meddelar professorsförbundet.
När det gäller tillgången på assisterande personal verkar läget enligt enkäten vara sämst vid Helsingfors universitet. Överlag ansåg 72 procent att tillgången blivit sämre. Professorerna önskar assisterande personal också när det handlar om att sköta ledarskaps- och förmansuppgifter.
Förbundets ordförande Kaarle Hämeri anser att nedskärningarna inom universiteten gått för långt.
– De administrativa uppgifterna försvinner ingenstans, de samlas på hög och skall åtgärdas av professorerna och övrig undervisnings- och forskningspersonal, vilket inte är ett smart bruk av resurser.
Över hälften av professorerna anser att universitetens högsta ledning inte intresserar sig för deras åsikt. Ej heller har professorerna förtroende för ledningen – bara en tredjedel upplever sig få tillräcklig information av ledningen.
533 professorer deltog i enkäten.

Gruppen var oenig om bland annat självriskandelen i den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen och graderingen av det inkomstrelaterade arbetslöshetsstödet.

Arbetsgruppens ordförande. statssekreterare Martti Hetemäki överlämnar rapporten till finansminister Petteri Orpo (Saml) i morgon. Fackcentralen FFC:s styrelse behandlar rapporten den 3 oktober. Tjänstemannacentralen STTK håller ett extra styrelsemöte på tisdag, medan styrelsen för akademikcentralen Akava sammanträder på onsdag.

Regeringens finanspolitiska ministerutskott kommer sannolikt att behandla rapporten på tisdag och det ekonomiska rådet på onsdag. Arbetsmarknadsparternas ledare kommer att delta i det senare mötet.

Regeringen förutsatte att arbetsgruppen skulle vara enig om rapporten. Sysselsättningsgruppens mål var att föreslå åtgärder för att sysselsätta 10 000 personer. (FNB-CER)

Nina Lahtinen, utvecklingschef vid OAJ, förundrar sig över regeringens hållning, speciellt eftersom det inte finns en enda sakkunniginstans som talar för en liknande överföring.

Också oppositionspolitiker har kritiserat regeringen. Riksdagsledamöterna Outi Alanko-Kahiluoto (De Gröna) och Eeva-Johanna Eloranta (sdp) har inlämnat ett skriftligt spörsmål till regeringen i denna fråga.

I spörsmålet pläderar de för att en överföring av elevvården försämrar skolornas verksamhetsförutsättningar. Regeringen har dock tillbakavisat kritiken.

Jur.kand. Olli-Pekka Heinonen, som företräder Samlingspartiet, har valts till ny generaldirektör för Utbildningsstyrelsen ( UBS på svenska och OPH på finska). Mandatet omfattar tiden 15.10.2016 – 14.10.2021.

Tjänsten lockade 23 sökande.

Heinonen, som är född 1964, har sedan år 2012 fungerat som statssekretare vid olika ministerier.

Han var undervisningsminister åren 1994-1999.

Heinonen efterträder Aulis Pitkälä.

Ramavtalet inbegriper i detta skede att SLS arkiv levererar bild- och textmaterial samt tillhörande presentationer och övningsuppgifter för sju nya läromedel. Läromedlen är riktade till eleverna i årskurserna 7–9 i ämnena historia och samhällslära samt till andra stadiets kurser 1–3 i historia. Läromedlen ges ut år 2017–2018.

Det första läromedlet i samarbetet är historia för årskurs 7. Anpassat arkivmaterial från SLS används i den digitala versionen av läromedlet, både direkt inflikat i basläromedlet och som fristående komponenter. Läromedlet blir klart under våren 2017 och finns i skolorna från och med nästa läsår.

Tammenmaa syftar på ministeriets webbenkät Dinåsikt.fi och Språkbarometern 2016. Dinåsikt.fi och språkbarometern är ett led i beredningen av språkberättelsen som ges till riksdagen under 2017.

Tammenmaa säger att båda visar att även om språkgruppernas rättigheter och möjligheter att använda sitt eget språk skiljer sig från varandra har de många gemensamma problem.

– Det konfliktfyllda trycket inom minoriteter är hårt. Om man använder sitt eget språk är man rädd att ärendet drar ut på tiden. Om man inte använder sitt eget språk är man rädd att man inte förstår allt.

– Språkgrupperna antar inte att alla kan deras språk, utan önskar framför allt förutsägbarhet och särskilt att de ska bli förstådda i en nödsituation, skriver Tammenmaa i ett blogginlägg på Justitieministeriets sidor.

Tammenmaas blogginlägg är en kommentar till Europeiska språkdagen den 26 september. (FNB)