Category: Nyheter

I Finland var utbildningsutgifternas genomsnittliga andel av alla offentliga utgifter 11 procent år 2014, dvs. över genomsnittet för EU, som då var 10,2 procent. Detta var ändå ingenting exceptionellt, för finansieringen av utbildning var högre än genomsnittet för EU i två tredjedelar av EU-länderna.

Utbildningsutgifternas relativa andel har ändå minskat i Finland på grund av nedskärningarna inom utbildningen. År 2011 var de andelen 11,9 procent av de totala utgifterna. När de nedskärningar som har planerats fram till 2020 genomförs kommer utbildningsutgifternas relativa andel av de totala utgifterna att minska ytterligare.

Bl.a. detta framgår ur EU-kommissionens utbildningsöversikt Education and Training Monitor 2016, som granskar samhälleliga utmaningar inom utbildningssektorn som hänför sig till bland annat migrationen, befolkningsförändringarna och kunskaperna. Vad gäller Finland uttryckte kommissionen oro över nedskärningarna inom utbildningen och skillnaderna i studieresultaten.

Läroplansreformen behandlas omfattande. I rapporten betonas särskilt satsningen på mångsidig kompetens och målet att öka samhörigheten. På samma sätt som i utbildningsöversikten 2015 lyfter rapporten också fram att invandrarelever har sämre Pisa-resultat och avbryter sina studier oftare än elever som hör till majoritetsbefolkningen.

Det var i mars 2015 som regeringen tillsatte Välfärdsutredningen. Före detta kommunalrådet i Malmö, Ilmar Reepalu, fick uppdraget att ta fram förslag till ett nytt regelverk som ser till att överskotten i privat skola, vård och omsorg stannar och används där.

På tisdagen överlämnade han betänkandet ”Ordning och reda i välfärden” till civilminister Ardalan Shekarabi.

Efter att ha jämfört med vinstnivån i tjänstesektorn som helhet har han landat i att det är rimligt med en rörelsevinst på statslåneräntan plus 7 procent av ägarnas investerade kapital.

I dag är avkastningen i den skattefinansierade välfärden mycket högre än så – 47 procent av ägarkapitalet (34 procent i skola och utbildning).

Turnén öppnas med en gemensam träff i Helsingfors på onsdag. Då får de studerande träffa representanter från de olika kommunerna och höra om lärares erfarenheter av att jobba i Nyland.

Sydkustens landskapsförbund och Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi har ett långvarigt samarbete i att arrangera besöken i de nyländska skolorna. I år deltar 28 studerande och 26 skolor i turnén.

Prisen går till Camilla Lindberg, Pub Bastun i Mariehamn, som är ett centrum för den alternativa musiken på Åland och scenkonstnären Lina Teir, Kristinestad.

I motiveringarna anges att Lindberg, som jobbar som journalist vid Västra Nyland, har sedan år 2005 fört fram kulturfrågor genom olika kanaler även långt utanför sitt uppdrag. Hon har vaksamt följt med trender inom kultur- och utbildningsfältet i Västnyland och genom sina sakkunniga analyser bidragit till en mångsidigare kulturdebatt och diskussion på svenska.

Lindberg, som är till utbildningen klasslärare, inledde sin publicistiska karriär som kolumnist i tidningen Läraren. Efter flera års frånvaro har hon återinträtt i kolumnistskaran i Läraren.

Lina Teir, som också har en lärarutbildning i bagaget, har under många år verkat som konstnär och konstpedagog inom musik, teater och berättarkonst i hela Svenskfinland. Hon har arbetat tvärkonstnärligt inom musik- och teaterinstitutioner och som fri konstnär. Berättarkonsten genomsyrar hennes konstnärliga uttryck som dramaturg, regissör, skådespelare, berättare och musiker. Hon tar i sitt arbete modigt ställning för utsatta grupper i vår värld.

Informatörsjobbet vid FSL-kansliet inrättades år 2002 och pol.mag. Martina Landén-Westerholm anställdes som den allra första befattningsinnehavaren.

Styrelsen för FSL väljer informatör bland sökandena. Målet är att den nya informatören inleder sitt värv vid FSL i januari 2017.

Av de som svarade uppger 64,1 procent att de ofta känner sig stressade under arbetsdagen. 12,2 procent uppger att de känner stress varje dag.

– Det kommer inte som någon överraskning. En förklaring är att lärararbetet innehåller allt mer dokumentation och byråkrati. Den delen av arbetet har ökat de senaste åren, säger Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL till Vbl.

Omkring hälften av lärarna uppger att de jobbar 40 timmar eller mer under en vecka. Hela 15,9 procent uppger att de jobbar över 45 timmar per vecka.

Enkäten besvarades av 301 lärare . Könsfördelningen var 75,4 procent kvinnor och 24,6 procent män.

62 procent av svarandena jobbar i åk 1–6 och 38 procent i åk 7–9.

Palola säger att en publicering av alla finländares skatteuppgifter oberoende av inkomstgräns skulle öka transparensen i lönedebatten.
I dag överlämnar Skatteförvaltningen skatteuppgifterna för de 5 000 som har haft de största inkomsterna i varje landskap till medierna. Dessutom har medierna tillgång till de 10 000 som har haft de största inkomsterna i hela Finland.
En enkät som STTK har gjort visar att nästan 60 procent av finländarna är beredda att slopa begränsningarna för att främja jämlikheten. Palola konstaterar att en större offentlighet inte direkt avskaffar löneklyftan mellan män och kvinnor. Men med hjälp av offentligheten kan man dock få till stånd en attitydförändring. Palola säger att det fortfarande är tabu att diskutera löner i Finland. (FNB)

I brevet anges att digitaliseringen har fört med sig möjligheter, men också utmaningar. De digitala läromedlen har visat sig vara dyra, då licenserna måste förnyas årligen. E-böckerna ligger dessutom kvalitetsmässigt i lä för tryckta böcker.

Lektionerna har blivit splittrade och svaga elever förmår inte tillgodogöra sig alla applikationer och allt material. Detta avspeglas i studiemotivationen.

Lärarna vill att man i skolan återgår till att använda sig av traditionella läromedel. Pekdatorerna kan sedan användas för dokumentation, filmning och inhämtandet av information.

Tidigare har en föräldraförening i kommunen vänt sig till den lokala bildningsnämnden med en skrivelse, där man uttrycker oro för undervisningens kvalitet. Föräldrarna anser att e-böcker är dåliga.

Boken handlar om osedda djur. I boken får läsare träffa Eskaloppen, Celansetten, Smygeln, Vadfisken och många fler. De lever i en värld där det inte alltid är så lätt att hitta sin plats, Daglingen är oälskad och Klumpantropus känner sig alltför tung, medan Ide-djuret helst vill stanna kvar i sin drömvärld där solen lyser skönt.

Illustratören Linda Bondestam mottog för sin del fredagen den 28 oktober Vanessapriset. Priset som lyfter fram barn- och ungdomslitteratur på svenska i Finland delades ut för första gången på Helsingfors bokmässa. Vanessapriset på 10 000 euro delas ut för förtjänstfulla insatser att för främja barn- och ungdomslitteratur samt läsförståelse bland barn och ungdomar på svenska i Finland.

Juryns motivering lyder att Linda Bondestam med oefterhärmlig stil, färgglädje och visuell berättarbegåvning har gett den finlandssvenska bilderboken ett ansikte. I sina bilder som vuxit fram i nära samspel med olika författares texter har hon visat prov på konstnärlig mångsidighet, mod och visionär strävan.

Linda Bondestam, född 1977, har utbildat sig till illustratör på Kingston University i Storbritannien. Bondestam har illustrerat tiotals barnböcker både i Finland och utomlands, och hör till de mest framstående barnboksillustratörerna i Norden.

Utmärkelsen Bildningsvisionären tilldelades år 2016 generaldirektör Aulis Pitkälä vid Utbildningsstyrelsen under bildningsväsendets riksomfattande förhandlingsdagar i Kommunernas hus.

– Bildningsväsendet behöver ett starkt strategiskt ledarskap särskilt nu när en stor del av kommunens serviceverksamhet kommer att övergå till en organisation på landskapsnivå. Aulis Pitkälä har genom sitt eget arbete gett god vägledning inför förändringen och varit en föregångare på detta område, säger Terhi Päivärinta, direktör för undervisnings- och kulturfrågor vid Kommunförbundet.

Själv ser Pitkälä att vårdreformen och det faktum att hälften av kommunernas uppgifter överförs till landskapen innebär möjligheter för bildningssektorn i kommunerna.

– Jag ser det som en chans till nytänk. Det är bra att med jämna mellanrum se på det man gör idag och fundera på om man gör det på rätt sätt.

De kommuner som tampas med ekonomiska problem skär kraftigt i de utgifter inom bildningssektorn som inte är lagstadgade, vad blir konsekvenserna av det här?

– På lång sikt är det katastrofalt. Det kommer att påverka resultaten inom hela bildningssektorn. Det är mycket farligt, som att hugga sig i benet. Om vi inte satsar på en bra skola och bra forskning finns det inga bra utsikter för Finland i framtiden, säger Pitkälä till kommuntorget.fi