Category: Nyheter

– Det är inte rimligt, det är ett arbetsmiljöproblem för lärarna, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund i en kommentar till Tidningarnas telegrambyrå TT.

7 av 10 lärare uppger att föräldrarna försökt påverka undervisningen. I grundskolan handlar det främst om läxor, i gymnasieskolan om betyg.

Knappt 1 000 lärare i grund- och gymnasieskolan har svarat på frågor om hur elevernas föräldrar påverkar skolan och undervisningen.

I några få fall har föräldrarnas tjat varit positivt, och en bra ingång till ett samtal, men en övervägande majoritet är negativ, visar undersökningen.

– Man vill gå in och styra i undervisningen och som förälder ser man bara ur sitt barns perspektiv och man har sällan koll på vad läroplanen säger eller vad målen för undervisningen är, säger Åsa Fahlén.

Det digitala Studentbladet kommer att ledas av chefredaktör Erik Sandström och community manager Sandra Suominen. Community managern ersätter den tidigare redaktionssekreterarposten, men med mer fokus på kommunikation utåt till användare.

Den nya webbsidan lanseras i februari.

”In i dimman flydde han – snart syns han inte mer och dörrarna står öppna och hans lampor brinner ner.”

Tove Jansson i ”Vem ska trösta Knyttet”

Omkring 80 procent av kommunerna deltar i första omgången i utbildningen av tutorlärare i grundskolan. Utbildningsstyrelsen har beviljat sammanlagt 7,5 miljoner euro för ändamålet till ca 250 kommuner och 40 andra utbildningsanordnare.

Själva tutorlärarutbildningen, som har en omfattning om tre studiepoäng (3 sp), ordnas av olika aktörer inom området.

I och med understödet som utbetalas till utbildningsanordnaren kan tutorläraren använda en del av sin arbetstid till att stöda ändringsarbetet i skolan. Tutorlärarna får kompensation för arbetet, som uppdraget medför. Kompensationen motsvarar två (2) årsveckotimmar.

Tutorlärarsatsningen utgör en del av regeringens spetsprojekt Den nya grundskolan. Under tre år satsas 23 miljoner på utbildningen av tutorlärare, vilka ska handleda kollegor särskilt i fråga om digital undervisning.

I lyckotoppen finns alltså rektorer. Rektorerna värdesätter speciellt relationerna med kollegorna och en sporrande arbetsatmosfär.

Fem-i-top-listan är aningen överraskande. Som nummer två finns köksmästare. De anger att arbetet medför stora möjligheter till kreativitet och fullföljandet av den egna visionen.

Låneförhandlare innehar tredje platsen. De värdesätter långa arbetsdagar i en konkurrensutsatt miljö. De motiveras av en sporrande avlöning.

Automationsingenjörer placerar sig på en fjärde plats, medan forskningsassistenter ligger på en femte plats i lyckorankingen.

Kakkonen uttalade sig i tidningen Karjalainen i början av december och konstaterade då att fackföreningsrörelsen står inför svår framtid, eftersom medlemmarna gör uppror mot fackets diktatur. Kollektivavtalens tid är förbi och istället vill få, åtminstone enligt honom, ha lokala avtal.

Kakkonen förundrar sig över lönenivån i olika branscher och lyfter fram två exempel.

Är det rätt att en stuvare med grundskoleutbildning får 5 000 euro i månaden, medan en högutbildad lärare får 3 000 euro?

Taloussanomat spinner vidare på temat och det visar sig att Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ, hyser en viss förståelse för Kakkonens tankar. Åtminstone i fråga om lärarlönerna.

Lönen är inte rättvis. Högutbildade lärare förtjänar för litet i relation till arbetets krav, säger Luukkainen.

Luukkainen tar inte ställning till stuvarnas löner. Det gör däremot bil- och transportfacket AKT:s ordförande Marko Piirainen. AKT organiserar bl.a. just stuveriarbetare. Piirainen förundrar sig över varifrån Kakkonen har fått sina uppgifter. Piirainen pekar på att grundlönerna för stuvare rör sig mellan 2 600 och 2 800 euro i månaden.

Därtill kommer dock olika tillägg för bl.a. obekväm arbetstid, vilket gör att medianlönen för stuvare år 2015 uppgick till knappt 4 000 euro.

Nedskärningarna gör det svårare för arbetstagare att få utbildning och hitta arbete samt utgör ett hot mot arbetstagarnas möjligheter att uppdatera sin yrkeskunskap.

– Arbetstagarnas starka yrkeskunskap har en nyckelroll om man vill förbättra produktiviteten, betonas i ett uttalande.

Av arbetsgivarna kräver representantskapet investeringar och arbetstillfällen som motvikt till konkurrenskraftsavtalet.

Glädjande för Svenskfinland var att skillnaden i resultat mellan eleverna i de svenska och finska skolorna har utjämnats.De svenskspråkiga skolornas resultat är i praktiken oförändrat, medan de finskspråkiga skolornas resultat försämrats.

– De finlandssvenska utbildningsanordnarna har tagit PISA-resultaten på allvar och tillsammans med våra lärare jobbat hårt. Åtgärderna har nu burit frukt och vi kan se minskade skillnader mellan resultaten i de finska och i de svenska skolorna, säger ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL, Christer Holmlund.

Resultaten av PISA 2015 talar sitt tydliga språk då det gäller socioekonomiska skillnader mellan elever.

Faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå och yrke samt hemmets ekonomi påverkar nu, till skillnad från tidigare år, i allt högre omfattning de finländska elevernas skolframgång. I andra utvecklade OECD-länder syns ingen sådan påverkan.
– Vår jämlika skola håller på att falla sönder, säger Christer Holmlund.
– Det finns flera familjer som inte mår bra, vilket påverkar barnen skolframgång. Vi måste satsa på att ge alla unga en likvärdig möjlighet till ett gott liv.
– Lärarna behöver stöd i sitt värv, inte bara i de vackra festtalen. Nu måste nedskärningarna inom utbildningen ta slut.
Skillnaden mellan resultaten för pojkar och för flickor är stor, föga överraskande till flickornas favör. Pojkarnas resultat har försämrats i jämförelse med resultaten i tidigare undersökningar.
FSL:s ordförande Christer Holmlund tycker att det är dags att satsa på skolgången som en helhet.
– Vi ska prioritera grundfinansieringen av utbildningen framom olika spetsprojekt.

Läraren publiceras i en så kallad faksimilupplaga – en detaljtrogen avbildning av den tryckta tidningen – på nätet. De färskaste numren hittas här på Lärarens webbsida. Ifall någon önskar bläddra i gamla tidningar, eller behöver dem för något annat syfte, kan de läsas på adressen www.issuu.com/lararen. Där finns alla webbtidningar sedan nr 6/2013.

De bästa svenskspråkiga gymnasierna är Katedralskolan i Åbo på 5:e plats, Gymnasiet Grankulla samskola på 8:e och Vörå samgymnasium på 9:e plats.

Totalt ryms sex svenskspråkiga gymnasier bland de 20 bästa då Helsinge gymnasium i Vanda placerar sig på 13:e plats, Mattlidens gymnasium i Esbo på 15:e plats och Topeliusgymnasiet i Nykarleby på 16:e plats.

Det är betydligt färre som avlägger studentexamen på hösten än på våren så resultatet skiljer sig inte mycket från jämförelsen i våras. Kvälls- och vuxengymnasier har inte beaktats i jämförelsen. (FNB)

Sammanlagt minskar antalet arbetstagare med 29 personer. I fortsättningen jobbar 80 personer på Finlands näringsliv.

EK säger i ett pressmeddelande att samarbetsförhandlingarna fördes eftersom organisationen vill effektivera sin verksamhet via omorganisering. Arbetsfördelningen mellan medlemsföreningar inom Finlands näringsliv och förändringarna i dess roll på arbetsmarknaden inverkade också.

Vad är det? EK, som har varit en central aktör vad gäller centrala arbetsmarknadsuppgörelser, ändrade i våras sina stadgar i syfte att klargöra att man verkligen inte ämnar förhandla om centrala avtal längre. Stadgarna medger inte detta.

Det här innebär en viss övertalighet i fråga om personalen. Därav kommer att personalen skars ner.