Category: Nyheter

  • Åland ångar på

     

    Studerandeföreningen FSLF ligger på en tredje plats med sina 418 medlemmar. Därefter följer i fallande ordning Esbo-Grankulla lf (386 medlemmar), Vasa svenska lf (362) och Jakobstad-Larsmo svenska lf (295).

    De minsta föreningarna är Kymmenedalens svenska lf (25), Ålands gymnasielärare (25) och Svenska lf i Uleåborg (20).

    FSL hade vid årsskiftet 5 090 medlemmar, vilket motsvarar en smärre minskning jämfört med årsskiftet 2015-16.

  • Engelska på ettan?

    UBS har utlyst ett statligt specialunderstöd för att tidigarelägga, utveckla och öka språkstudierna under 2017 och 2018 att sökas av utbildningsanordnare. Ett anslag på fem miljoner euro har reserverats för spetsprojektets språkförsök under 2017.

    – Barn har en förbluffande förmåga att lära sig. Det är dock endas få som erbjuds de populära språkbaden och språkundervisning i ettan, det förekommer främst i stora städer. Regeringen kör nu igång försök där språkundervisningen inleds redan på årskurs ett, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.

    Statsunderstöd beviljas för projekt, som tar fram verksamhetsmodeller för att utnyttja barns förmåga att lära sig språk i ett tidigt skede. Understöd riktas också till projekt som på ett fördomsfritt sätt söker nya lösningar och prövar dem i praktiken.

    Resultaten av försökens uppföljningsundersökning förväntas bli färdiga senast vid utgången av 2018.

  • Nya Ubs inleder sin verksamhet

    Den nya Utbildningsstyrelsen har två centrala uppdrag: ämbetsverket ska utveckla utbildningen, småbarnspedagogiken och det livslånga lärandet och främja internationalisering. Olli-Pekka Heinonen är generaldirektör.
    – CIMO och den tidigare Utbildningsstyrelsen har redan gått i samma riktning. Grundtanken är att det nya ämbetsverket ska vara starkare än någon av sina föregångare och verksamheten ännu mer resultatrik, konstaterar Heinonen.
    Heinonen betonar att den nya Utbildningsstyrelsen måste ha en närmare koppling till andra aktörer och till samhället. Att lyssna på kunderna och betjäna dem är en central del i arbetet inom den nya organisationen.
    Över hälften av finansieringen används för stipendier och projektstöd till kunderna
    CIMO och Utbildningsstyrelsen har förberett det nya ämbetsverket i ett nära samarbete under året 2016. I slutet av året fastställdes den nya organisationen och man valde direktörer för avdelningarna och chefer för enheterna inom avdelningarna.
    Personalen vid de båda ämbetsverken övergår i det nya ämbetsverkets tjänst. Vid den nya Utbildningsstyrelsen arbetar sammanlagt 370 personer.

  • Finländsk litteratur på 40 språk

    Utländska förlag kan söka stöd från centret för litteraturexport FILI för översättning av finländsk litteratur till andra språk.

    Mest stöd beviljades i år för översättning av finländsk litteratur till franska, tyska, ungerska, danska, estniska och holländska. Spektrumet av språk var brett, stöd beviljades för översättningar till 39 olika språk från färöiska till georgiska och från vietnamesiska till galiciska.

    Bland barn- och ungdomslitteraturen utgick mest stöd till böcker av bland andra Maria Turtschaninoff, som skrivit de mycket populära ungdomsböckerna Naresi och Naondel. I spetsen för skönlitteraturen för vuxna gick bland andra Sofi Oksanens Norma. Förutom översättningsstöd beviljar FILI även marknadsföringsstöd för författares utlandsresor samt resestipendium till översättare. Totalt beviljades i år över 700 000 euro i stöd. Det gick till 549 projekt och 71 procent av ansökningarna beviljades. Stöd kan sökas i tre omgångar under året.

    FILI stöder översättning, tryckning och utgivning av litteratur. FILI främjar även kännedomen om Finlands litteratur i utlandet. FILI grundades år 1977 och är en del av Finska litteratursällskapet.

  • Samarbete med skolan når de unga

    Målsättningen är att med fokus på bemötande, delaktighet och jämlikhet stöda ungas utveckling till aktiva medborgare med respekt för mänskliga rättigheter. Ungdomsakademin jobbar för ett samhälle där ungas erfarenheter och åsikter värderas och tillvaratas. Ungdomsakademin erbjuder unga kunskap genom normkritisk och inkluderande pedagogik.

    Som en av de nationella service- och utvecklingscentralerna inom ungdomsområdet tjänar Ungdomsakademin målgruppen svenskspråkiga unga mellan 13 och 29 år, samt professionella inom ungdomssektorn. Uppdraget innebär att upprätthålla ett likvärdigt och kvalitativt utbud av information, handledning och fortbildning i hela Svenskfinland.

    Verksamheten genomförs förutom genom personlig vägledning för unga, också genom föreläsningar och workshops såväl på servicepunkterna som genom skolbesök.

    Skolsamarbeten är ett värdefullt sätt att nå unga som inte själva aktivt skulle söka personlig handledning, och blir på så sätt en lågtröskelingång till både våra stödtjänster och till ett aktivt medborgarskap. Utveckling av det svenskspråkiga ungdomsarbetet sker genom fortbildning av professionellas kompetenser, där ungdomsakademin både lyfter fram fungerande metoder och teorier, så väl som utvecklar egna material och metoder. Ungdomsakademins verksamhet finns lokalt, regionalt och virtuellt.

    Ungdomsakademin har nu också lanserat en app, som heter Unginfo och som hjälper den unga att hitta information och stödtjänster.

  • Sex vill bli ledande Övis-rektor

    Bland sökandena finns såväl ÅA-anställda forskare och lärare som kommunalt anställda rektorer. Posten har sökts av Pamela Backholm, Sebastian Ducander, Jan Jansson, Seppo Kallio, Bernt Klockars och Renata Svedlin

    Ledande rektorn för Vasa övningsskola anställs av rektor för Åbo Akademi på framställning av fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.

    Nuvarande och mångåriga ledande rektorn för Vasa övningsskola, Gun Jakobsson, går i pension till hösten.

  • Elevvården förblir hos kommunerna

    En framgång noteras för lärarfacket OAJ i anslutning till regeringens beslut om vård- och landskapsreformen. Regeringen offentliggjorde sina linjedragningar den 21 december.

    Ett beslut, som direkt berör skolvärlden, gäller elev- och studerandevården. Regeringen beslöt att denna inte överförs till landskapen, vilket glädjer lärarna.

    Frågan har dryftats bl.a. i FSL:s fullmäktige och styrelse. FSL:s hållning ärr den samma som OAJ:s: en överföring av denna så viktiga service till landskapen skulle ställa till med mycket förtret. Byråkratin skulle öka, liksom skollledarnas arbetsbörda.

    OAJ har på centralt håll lobbat intensivt för att elev- och studerandevården skulle förbli i kommunernas händer.

    – En bra linjedragning. Servicen ska vara så nära användarna som möjligt, säger OAJ-ordföranden Olli Luukkainen till oaj.fi.

  • Tutorersättningar klara

    Utbildningsstyrelsen har beviljat sammanlagt 7,5 miljoner euro för ändamålet till ca 250 kommuner och 40 andra utbildningsanordnare.

    I och med understödet som utbetalas till utbildningsanordnaren kan tutorläraren använda en del av sin arbetstid till att stöda ändringsarbetet i skolan.

    Lärarfacket OAJ har förhandlat med Kommunarbetsgivarna KT om hur tutorlärarnas arbete ska ersättas. Ersättningen är 130 euro per månad för arbete som motsvarar en undervisningstimme i veckan. Man bör även ta hänsyn till arbete i flera skolor.

    Vidare har OAJ och KT kommit överens om att högst fyra timmar kan räknas in i undervisningsskyldigheten. Förutsättningen för detta är att lärarens eventuella resterande övertimmar för det här läsåret har ersatts med tutorarbete. Även den uppgiftsrelaterade lönen bör utvärderas i enlighet med kommunala undervisningssektorns avtal UKTA.

    OAJ:s förhandlingschef Pekka Pankkonen är nöjd över att man lyckades förhandla fram en tämligen bra ersättning för tutorlärarna i kommunerna. Inom den privata och statliga sektorn är ersättningsfrågan fortfarande öppen.

    Tutorlärarsatsningen utgör en del av regeringens spetsprojekt Den nya grundskolan. Under tre år satsas 23 miljoner på utbildningen av tutorlärare, vilka ska handleda kollegor särskilt i fråga om digital undervisning.

  • Yrkesutbildningen i östra Nyland organiseras

    Avsikten med förändringsarbetet är att ordna yrkesutbildningen så att det i fortsättningen finns två aktiebolag som erbjuder yrkesutbildning på andra stadiet i östra Nyland. För närvarande är utbildningsanordnarna fyra till antalet. Genom lösningen tryggas en högklassig och mångsidig yrkesutbildning på andra stadiet som stöder det lokala näringslivet – både på finska och på svenska. Förslaget till lösningen gjordes i september, och kommunerna och anordnarna har tagit ställning till förslaget i oktober–december.
    Alla nio ägarkommuner och fyra utbildningsanordnare (Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, Oy Porvoo International College Ab, Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland och Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab) är representerade i styrgruppen. Styrgruppen kommer att kompletteras även med representanter för utbildningsanordnarnas personal.
    Styrgruppen föreslår att Sibbo fungerar som ansvarskommun för förändringsarbetet och Sibbos bildningsdirektör Kurt Torsell som projektets ledare på halvtid. Kommunstyrelsen i Sibbo fattar beslut i ärendet den 17 januari 2017.
    För förändringsarbetet har man ansökt om stöd av undervisnings- och kulturministeriet. Ministeriet har beviljat projektet finansiering till ett belopp av cirka 657 000 euro för år 2017.

  • Pressklipp: Tidningen Östra Nyland eller Västnyland eller…

     

    I ÖN den 20 december antecknar chefredaktören Helén Kurri – i sitt eget namn, med bild och allt – några rader om detta:
    ”Bästa läsare! För tre veckor sedan kom det första numret av förnyade och lokala Östnyland. Responsen på innehållet i tidningen har överlag varit positiv: Bra och lokal, nu har vi en riktig lokaltidning har varit några omdömen som ni läsare har delgett oss. Vi har också fått en del samtal, mejl och påstötningar om tv-tablåerna. Ni är många som saknat Sveriges TV1 och TV2 bland kanalutbudet… Ni får gärna fortsätta dialogen med oss med innehållstips eller respons.”
    Västra Nylands chefredaktör heter Marina Holmberg och hennes tidning har också fått kommentarer av läsarna. Läsarna i västra Nyland tänker tydligen likadant som folket i östra Nyland. Chefredaktör Holmberg antecknar nämligen såhär den 20 december i VN – i sitt eget namn, med bild och allt:
    ”Bästa läsare! För tre veckor sedan kom det första numret av förnyade och lokala Västra Nyland. Responsen på innehållet i tidningen har överlag varit positiv: Bra och lokal, nu har vi en riktig lokaltidning har varit några omdömen som ni läsare har delgett oss. Vi har också fått en del samtal, mejl och påstötningar om tv-tablåerna. Ni är många som saknat Sveriges TV1 och TV2 bland kanalutbudet… Ni får gärna fortsätta dialogen med oss med innehållstips eller respons.”
    Exakt samma text, noterar den skarpögde.
    Chefredaktörerna tänker likadant, de också.