Category: Nyheter

Sysselsättningen ligger på en fjärde plats medan tekniska tjänster (bl.a. vatten och avfall) är femte i rankingen. Grundskolorna noteras på en sjätte plats.

Gymnasierna och yrkesläroanstalterna återfinns på en 13:e plats och dagvården på en 16:e plats.

Kulturtjänster (musik, teater m.fl.) och kommunsammanslagningar upplevs som de minst viktiga.

Undersökningen genomfördes med stöd av intervjuer av sammanlagt drygt 1 000 medborgare i hela landet, förutom Åland.

Undersökningen presenteras på kaks.fi

T.f. rektor Jutta Angus berättar att man först prövade ett system där telefonerna fick ligga kvar i skolväskan eller i fickan under lektionstid – förutom då man behövde ha dem för att söka reda på information.

Systemet drogs med brister och nu har man tagit i bruk en mobilparkering. En bidragande orsak var att eleverna själva efterlyste arbetsro.

Läraren berättade i höstas om Oxhamns skola i Jakobstad och skolans välfungerande system med mobildagis.

Det var under skolans årliga luciafirande i Kungsbergskyrkan i Åmål som publiken upptäckte att barnen fick texthäften med överstrykningar. Julpsalmen ”Nu tändas tusen juleljus” hade ändrats. Raden ”Du stjärna över Betlehem” blev istället ”Du stjärna över alla oss”, och andra verser hade kryssats över.

Peter Landälv befann sig just då utanför själva kyrksalen men uppfattade ändå sångtexten tydligt.

Pastorn fick nu själv möjlighet att bläddra igenom sånghäftet som använts i samlingen.

– Det visade sig att man hade satt ett stort kryss över varje vers där man nämner Gud och framför allt Jesus Kristus.

Peter Landälv har även reagerat på ett inslag om Lucia, kvinnan som anses ha lidit martyrdöden för sin kristna tros skull.

– De kokar ihop en fullständigt påhittad saga att Lucia var en prinsessa som bodde i ett slott inne i skogen som en gång om året kom fram och visar sig med ljus i håret, berättar pastor Peter Landälv.

– Lucia är tydligen så farlig att man måste ljuga för barnen i stället för att tala om att hon var en ung kvinna med civilkurage som ställde upp för förföljda kristna och blev martyr och helgon, säger han.

Barn- och utbildningsförvaltningen i Åmål försvarar och förklarar sig i ett pressmeddelande på kommunens hemsida. Bland annat menar man att de har rätt att ändra i psalmen. Förvaltningen skriver att den genomfört det ”traditionella luciafirandet… i ett sammanhang där i år samtliga elever oberoende nationalitet och religion deltog”.

– Ska de sjunga på det här sättet är de inte välkomna tillbaka, säger för sin del pastor Peter Landälv.

Besöken görs till grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter och specialskolor.

Politikerna besöker i första hand skolor i sin näromgivning. Dock kan det i vissa fall handla om rätt långa sträckor till skolorna, såsom i fallet Katri Kulmuni från Centern Hon bor i Torneå och representerar Lappland. Hon ämnar besöket skolcentret Heta i Enontekis, som finns ca 450 km från hennes hem.

En del av skolans utrymmen hålls stängda och undervisningen sker delvis på olika ställen, vilket enligt föräldrarna skapar oro bland barnen.

Olli Luukkainen, ordförande för OAJ, kallar i en kommentar till mtv.fi strejken synnerligen exceptionellt. Luukkainen manar även andra föräldrar till aktioner för att få bukt med inneluftproblemen. Luukkainen förstår föräldrarna, som är oroliga för barnens hälsa.

I praktiken innebär strejken att barnen undervisas hemma, vilket är förenligt med den finländska lagstiftningen om läroplikt. Lagen känner inte till skolplikt. I sista hand är det emellertid utbildningsanordnaren som bär ansvar för undervisningen och dess resultat.

Lärarna arbetar i normal ordning och undervisar elever som eventuellt kommer till skolan.

Föräldrarna bakom aktionen har meddelat att strejken fortsätter eventuellt, om kommunen inte skrider till nödvändiga åtgärder.

Några av de vanligaste skälen för det är att man själva upplever sitt yrke som roligt, utvecklande och viktigt – samt inte minst att man får mycket tillbaka i arbetet med eleverna.

– Resultatet bekräftar den bild som jag får när jag möter lärare. Det finns en enorm lärarstolthet och de jag träffar lyfter fram precis de fördelarna med yrket, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Hon poängterar att det är få jobb som skänker sådan glädje, är så meningsfullt och gör sådan påtaglig skillnad för andra som läraryrket.

Endast drygt två av tio lärare i undersökningen skulle inte rekommendera yrket till andra. De flesta av dem anger för hög arbetsbelastning och dålig lön som grund för sin åsikt.

– Det är orsaker som vi har lyft fram under många år. Det finns ingen kvick fix för dessa saker utan politikerna måste fortsätta satsa under många år för att uppvärdera lärarna och få bukt med arbetsbelastningen, säger Johanna Jaara Åstrand.

Om man ser till de olika medlemsgrupperna är de allmänbildandes lärarnas ( grundskolan och gymnasiet) antal 56 304. FSL inräknas i denna kategori, som benämns YSI.

De yrkesutbildande lärarnas sammanslutning OAO omfattar 19 093 medlemmar. Barnträdgårdslärarförbundet BTLF har 13 857 medlemmar och universitetslektorernas YSI har 1 557 medlemmar.

Ekon.mag. Agneta Roine lämnar sin post som förbundsekonom vid FSL. Roine har valts till ny ekonomichef vid Hanaholmens kulturcentrum i Esbo. Roine anställdes vid FSL för drygt fem år sedan.

Hanaholmen–kulturcentrum för Sverige och Finland fungerar som en kontaktverkstad vars uppgift är att främja och utveckla samarbetet mellan Sverige och Finland inom olika delområden i samhället.

Rekryteringen av Roines efterträdare har inletts. Det är styrelsen för FSL som väljer förbundsekonom.

En lektor i datateknik jämte en timlärare i huvudsyssla sades upp efter slutförda samarbetsförhandlingar vid yrkeshögskolan år 2012. Anställningen av de två lärare upphörde i början av år 2013.

Lärarna bestred, med stöd av OAJ, uppsägningarna och HFD konstaterade i slutet av fjolåret att uppsägningarna är olagliga.

Lagstiftningen anger att arbetsgivare kan även upp arbetsavtalet då det till buds stående arbetet av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller av orsaker i samband med omorganisering av arbetsgivarens verksamhet har minskat väsentligt och varaktigt.

HFD konstaterade att arbetet vid läroanstalten inte har minskat väsentlig och varaktigt. Därmed förutsätts yrkeshögskolan återanställa de två lärarna med retroaktiv verkan.

Detta innebär i att lärarna anses ha tjänstgjort vid yrkeshögskolan sedan den olagliga uppsägningen ägde rum. I praktiken har de två lärarna dock inte setts på sin arbetsplats i flera års tid.

Yrkeshögskolan åläggs att i snabb ordning överenskomma med lärarna om kommande arbetsuppgifter.

Merja Mäkinen, förvaltnings- och ekonomichef vid yrkeshögskolan, lovar att i snabb ordning ta itu med de åtgärder som HFD förutsätter.

Lönekontoret har inlett arbetet med att räkna ut vilka retroaktiva löner lärarna har rätt till under de gångna åren. Det handlar om avsevärda belopp och dessutom ålade HFD arbetsgivaren att betala de två lärarnas rättegångskostnader ( ca 25 000 euro).

Erkki Mustonen, ledande jurist vid OAJ, konstaterar i en kommentar till oaj.fi att det handlar om ett typiskt fall, där utbildningsanordnare förebådar kommande nedskärningar av finansieringen i framkant. Anpassningen av personalbehovet sker för tidigt och dessutom i för stor skala.