Category: Nyheter

  • Lättare ut i Norden?

    Frågan behandlades på utskottets januarimöte i Oslo den 25 januari utgående från ett så kallat medlemsförslag av den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet. Enligt förslaget skulle en sammanlänkning av arbetsförmedlingarnas hemsidor göra det enklare att söka arbete och rekrytera arbetskraft över gränserna i hela Norden.

    Tanken bakom förslaget är att till exempel en sjuksköterska, ingenjör eller varför inte lärare ska kunna gå in på arbetsförmedlingens hemsida i sitt eget land och söka arbete i hela Norden. Också arbetsförmedlarna ska, om förslaget blir verklighet, enklare kunna hjälpa människor att hitta jobb i ett annat nordiskt land.

    Förslaget går till vidare behandling och kan i slutändan utmynna i en rekommendation, där Nordiska rådet uppmanar Nordiska ministerrrådet att se över möjligheten att länka samman sajterna

  • Finland får lärared

    – Etiska synpunkter är viktiga i all undervisningen. Rådet har uppgjort en ed, som ska stöda lärarna, säger Lauri Kurvonen, sekreterare för det etiska rådet.

    Lärarnas yrkesed har uppkallats efter Johan Comenius, en tjeckisk filosof och teolog som verkade på 1600-talet.

    Eden, som finns i såväl svensk som finsk version, lanseras 28.1 klo 15.45.

  • Åtta vill bli förbundsekonom

    Åtta sökande har anmält sitt intresse för den ledigförklarade befattningen som förbundsekonom vid FSL-kansliet. Styrelsen för FSL bekantade sig med ansökningarna den 23 januari och beslöt intervjua fyra sökande.

    Nuvarande förbundsekonomen Agneta Roine lämnar i februari FSL för jobbet som ekonomichef vid Hanaholmens kulturcentrum i Esbo.

    Styrelsen tillsatte en grupp som intervjuar sökandena. Valet av ny ekonomichef torde ske vid styrelsens sammanträde den 7 februari.

  • Utvärderingen för fäfot

     

    – En tydligare nationell styrning behövs, lyder en slutsats i en täckande utredning av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU).

    Ämbetsverket granskade i våras förfarandena för självvärdering och kvalitetsledning hos anordnarna av grundläggande utbildning och gymnasieutbildning.

    Den nationella utvärderingen genomfördes genom en självvärdering: anordnarna utvärderade sina egna förfaranden med skalan ”saknas-har påbörjats-under utveckling–väl utvecklat”. Utvärderingen gjordes inom följande delområden: ledning av kvalitetsledning och självvärdering, förutsättningar, uppföljning och utvärdering samt utveckling och förbättring.

    Klart mer än hälften (58,7 procent) av dem som anordnar grundläggande utbildning och gymnasieutbildning befinner sig på nivån ”har påbörjats”. På nivån under utveckling befann sig 37,8 % och på nivån saknas 3,5 % av anordnarna. Ingen av anordnarna bedömde att de hade en kvalitetsledning på nivån väl utvecklad.

    Som en central orsak till den låga nivån nämndes resursbrist.

  • Sune Alén tar över som vice ordförande i FSL-styrelsen

    Styrelsen sammanträdde till sitt konstituerande möte i Helsingfors den 23-24 januari. Tidigare vice ordföranden Joakim Häggström har inte längre säte i styrelsen. Två kandidater till posten nominerades och Sune Alén besegrade motkandidaten Linda Felixson från Korsholm med rösterna 5-4.

    Alén fungerar även som ordförande för Akava-Åland. Han jobbar som grundskollärare (åk 7-9) i Mariehamn.

  • Språklärarna varnar: Språkförsöket i svenska påverkar ansökan till fortsatta studier

     

    SUKOL påpekar att fastän studier i svenska blir frivilliga i grundskolan bör studerande i gymnasium eller yrkesinriktad läroanstalt avlägga studier i svenska. Språklärarna bekymrar sig över hur detta ska skötas i den rådande finansiella situationen. Man bör också beakta att svenskan som inleds först i gymnasium och yrkesinriktad läroanstalt påverkar studerandens övriga ämnesval. De som deltar i försöket måste efter grundskolan välja en läroanstalt som kan erbjuda en passande lärokurs. Detta kan begränsa studerandes möjligheter att söka till t.ex. specialgymnasier. Det kan även uppstå problem när de studerande går vidare till högre nivå och senare till arbetslivet.

    SUKOL ry:s ordförande Sanna Karppanen anser att ett eventuellt försök bör förberedas noggrant och under tillräcklig tid, så att man hinner bedöma alla konsekvenser.
    – SUKOL förhåller sig i regel positivt till initiativ som gör språkstudier mångsidigare. De barn och ungdomar som deltar i försöket ska ändå inte försättas i en sådan situation att deras fortsatta studier eller arbetsansökan sätts i fara därför att de saknar krävda språkstudier, tydliggör Karppanen.

  • Öronmärkta pengar främjar likvärdighet

    Syftet med statsunderstödet är att förbättra den utbildningsmässiga likvärdigheten och specialundervisningens kvalitet genom att stöda utbildningsanordnares möjligheter att i första hand anställa lärare för parallellundervisning, för att dela grupperna eller för uppdelade timmar samt för att anställa skolgångsbiträden. Statsunderstödet syftar till att trygga verksamhetsförutsättningarna för sådana skolor som arbetar i utmanande verksamhetsmiljöer.

    Understödet beviljas till utbildningsanordnaren till namngivna skolor, på basis av skolspecifika indikatorer, för att användas för skolor och förskolegrupper i daghem inom skolornas verksamhetsområde.

    Understöd beviljas utbildningsanordnare för enskilda skolor utifrån indikatorer som beskriver skolornas verksamhetsmiljö: andelen 30–54-åringar i åldersklassen som endast avlagt grundnivå 1, arbetslöshetsgraden samt andelen elever med främmande modersmål.

    Specialunderstödet ska fördelas på sådana skolor i vars verksamhetsmiljö det nationella medelvärdet överskrids i fråga om åtminstone en av de tre indikatorerna.

    Ansökningstiden går ut den 24 februari 2017.

  • Kör ännu hårt

    – I höstas när jag fick frågan om att ta över dirigentskapet så fann jag det naturligt att träda till. Min paroll är “Kör hårt – livet är kort!”, säger han.
    Trots att åren i Hangö var intressanta tror inte Mecklin att tiden som ledare för kören i Ekenäs blir lika lång.
    – Också jag är en vuxen man. Men nog ska en dirigent bli åtminstone en termin vid sin läst, säger Mecklin i VN.
    Det som VN:s historia inte förtäljer är att Mecklin redan i början av 1980-talet var körledare för en kvartett vid namn Hassen kone, som uppträdde i gymnasiet Lärkan på olika fester och sammankomster. Repertoaren var blygsam, men väl inövad. Många var de raster då kvartetten bestående av fyra gossar, med kemiläraren Hasse Mecklin vid pianot, övade i musiksalen. Verksamheten rann ut i sanden då de studerande blev studenter och veterligen fick Hassen kone efter det aldrig någon ny sammansättning.

  • K:stad utreder tvåspråkigt campus

    Fördelen med ett tvåspråkigt campus kunde vara ett starkt utbildningscentrum som även lockar elever från andra orter till ett konkurrenskraftigt gymnasium som kan utvecklas med beaktande av arbetslivets framtida behov, resonerar stadsstyrelsen.

    Även möjligheten att ha gemensamma lärare lyfts fram liksom att utbudet av gymnasiekurser kunde öka.

    Under behandlingarna i respektive utbildningsnämnd har man också konstaterat att högstadierna och gymnasierna har gemensamma lärare och mycket nära samarbete, vilket skulle förutsätta att samtliga fyra skolor borde tas i beaktande om skolorna placeras i samma utrymmen.

  • Smalt språkutbud

    Elever och studerande försätts i ojämlik position, när det gäller val av språkstudier. Utbudet av språk varierar starkt mellan boningsorter och skolor.

    En del unga kan välja mellan flera språk, medan andra erbjuds endast ett språk. SUKOL:s uppgifter visar att mångsidig språkundervisning är i huvudsak koncentrerad till tätorterna.

    Vårt land behöver språkkunniga och -medvetna unga, vilka förfogar över ett kulturellt kunnande som är mångsidigt och som uppskattar såväl den egna kulturen som andra kulturer. Dessa färdigheter borde vara tillgängliga i alla läroanstalter, säger Karppanen, som är fransklärare i Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu i Helsingfors.